KLYS-Extra:
DEBATT OM UPPHOVSRÄTTEN
Dagens Nyheter finns numera, i likhet med många andra svenska dagstidningar, att tillgå på Internet. Man behöver alltså inte vara DN-prenumerant för att läsa Dagens Nyheter. Hittills har servicen varit gratis. Frågan är dock om denna generositet kommer att bestå i framtiden, i synnerhet om folk upphör med sina prenumerationer på papperstidningarna till förmån för gratisupplagan på skärmen. Nog är det ganska rimligt att tänka sig en årsavgift på några hundra kronor, på samma sätt som India Today tar ut 20 USD om året för att Internetanvändaren ska få tillgång till tidningens speciella lösenord. Eller anser Dagens Nyheters ledarskribent att man i ett sådant läge hellre offrar den egna lönsamheten på den fria informationens altare?
Bakom Dagens Nyheters braskande paroller om informationsfriheten döljer sig möjligtvis ett och annat egenintresse. Sedan något år tillbaka har en ny upphovsrättsorganisation, ALIS
(Administration av Litterära Rättigheter i Sverige), börjat bevaka de litterära upphovsmännens rättigheter på det digitala området. Bland intressanta motparter befinner sig Dagens Nyheter och Aftonbladet som båda finns digitalt tillgängliga på Internet. Liksom när det gäller bokutgivningen på CD-rom hävdar ALIS att det borde finnas särskilda elekronikavtal för den digitala publiceringen. Men hittills har DN inte visat något påfallande intresse för en sådan förhandling. Aftonbladet har dessutom börjat avgiftsbelägga sitt digitala arkiv som vore det enbart deras eget och inte upphovsmännens.
Den frihetssinnade ledarskibenten är bekymrad över att man inom WIPO (World Intellectual Property Organization) avser att göra ett tillägg till artikel 7 med innebörden att stärka upphovsrättsskyddet i den digitala miljön. Skräckscenariot tycks för ledarskibenten vara att användaren skulle göras betalningsansvarig varje gång ett upphovsrättsskyddat verk tas upp på skärmen. I sin iver att rättfärdiga det fria exploaterandet av skyddade verk hänvisar han till biblioteken, som sägs betala för upphovsrätten bara vid ett tillfälle, nämligen vid inköpen av böckerna. Sant, men han glömmer det viktiga tillägget att det dessutom utgår en biblioteksersättning till den utlånade författaren vid varje utlåningstillfälle. Det är ju just denna biblioteksersättning, som idag uppgår till c:a 100 miljoner kronor, som möjliggjort Författarfonden och alla dess stipendier.
Till slut: Det är ju inte upphovsmännen som berövar den enskilde Internetanvändaren information utan de utgivare som lägger ut skyddat material som vore det allmän egendom. Är det förresten någon som kommer ihåg det egendomliga resonemang som gick under namnet "kulturell allemansrätt"? Detta kulturpolitiska expropiationsbegrepp förpassades med all rätt till soptunnan för ett par decennier sedan. Internet är ett utmärkt medium för marknadsföring, men en marknadsföring som förtär det den skulle marknadsföra är ingen marknadsförare utan en marknadsförstörare. Om DN-skribenten återigen tänkte ett ögonblick på den egna tidningens Internetexponering och dess möjliga konsekvenser är vi övertygade om att han bättre skulle förstå oss och alla de upphovsmän som berörs.
Peter Curman
ordförande i KLYS
Catharina Ekdahl
förbundsdirektör i ALIS