KLYS yttrande över EU-kommissionens förslag till Kulturramprogram 2000 – 2004

Till Kulturdepartementet
103 33 Stockholm

Yttrande över EU-kommissionens förslag till Kulturramprogram 2000 – 2004

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, har tagit del av rubricerade förslag och vill lämna följande synpunkter:

Inledningsvis vill KLYS beklaga att inte KLYS varit med i det omfattande samråd i form av seminarier och enkät som EU-kommissionen tog initiativ till och som föregått utarbetandet av det nu aktuella ramprogrammet. KLYS består av 19 medlemsorganisationer och för att på bästa sätt kunna diskutera de viktiga frågor som ramprogrammet behandlar krävs därför tillräcklig tid. Risken är annars stor att den demokratiska processen sätts ur spel och att värdefulla synpunkter och idéer inte tas tillvara.

Några väsentliga frågor som kräver en ingående behandling är t.ex. graden av insyn för medlemsländerna och vilka som ska fatta de konstnärliga/kulturpolitiska besluten om vilka projekt som ska få stöd. KLYS återkommer i dessa frågor längre fram.

KLYS vill framhålla de konstnärliga utövarnas och upphovsmännens roll i det europeiska kulturarbetet. Det är angeläget att de konstnärligt verksamma får en större plats i ramprogrammet om det ska kunna bli något mer än ett tjänstemannastyrt kulturprogram med tjänstemannastyrda insatser. I syfte att stärka konstnärernas ställning föreslår KLYS att ramprogrammet tillförs skrivningar angående följande:

a.
att kulturpolitiken ska erkänna de väsentliga bidrag till livskvalitet, kulturell identitet och samhälls utveckling som konsten och konstnärerna ger,

b.
att programmen syftar till att öka sysselsättningen inom kulturområdet,

c.
att tillförsäkra de yrkesverksamma konstnärernas organisationer full delaktighet och medverkan vid besluten, utformningen, utvecklingen och förverkligandet av kulturpolitiken inom EU och nationellt,

d.
att främja tillkomsten av internationella konventioner till skydd för upphovsmäns och utövares upphovsrätt till sina prestationer och deras verk.

KLYS konstaterar att de tre hittilsvarande stödordningarna lyfts bort och ersatts med ett ramprogram. Vi inser att en sådan ordning kan ha sina administrativa fördelar men vi vill ändå påpeka att det är väsentligt att positiva erfarenheter från det tidigare arbetet tas till vara när kulturarbetet nu går in i en ny fas. Ett exempel på detta är översättningsstödet som, inte minst för små språkområden, är av utomordentlig betydelse. KLYS vill att Aristeion-priset bevaras och att ett översättningsstöd för litteratur och dramatik bibehålls och byggs ut. Här kan Nordiska ministerrådets nordiska översättningsstöd tjäna som ett bra exempel. Även inom de andra konstområdena efterlyser KLYS konkretiseringar. Här skulle det aktiva kulturlivet kunna komma med konstruktiva förslag i den fortsatta beredningen av ramprogrammet.

Av de tre typerna av de föreslagna insatserna vill KLYS prioritera åtgärderna ett och tre: kulturella samarbetsavtal och särskilda insatser. KLYS anser dock, när det gäller åtgärd ett, att kravet på deltagande från sju medlemsländer är olyckligt. Det är visserligen bra ju fler länder som kan ingå i nätverksarbetet, men i praktiken kan ett krav på sju länder innebära ett hinder t ex för mindre organisationer från små länder. Stödet till nätverken bör utformas så att även mindre resursstarka nätverk kan få stöd. KLYS föreslår därför att kravet differentieras så att stödet även kan omfatta samarbete mellan färre länder än sju.

Åtgärd två ställer sig KLYS mycket tveksam till och anser att festivaler, "Europeiska dagar" och erkännandet av kulturpersonligheter inte hör hemma i EU:s kulturarbete. KLYS stöder två av de föreslagna insatserna: sändning över gränserna av kulturella evenemang och den europeiska kulturhuvudstaden. KLYS vill dock framhålla det av Melina Mercouri formulerade syftet med kulturhuvudstadsprojektet; att göra medlemsländernas kulturer kända för varandra och att genom kulturhuvudstadsprojektet stärka den kulturella infrastrukturen i den berörda staden. Syftet måste alltså vara att utveckla och förstärka det konstnärliga skapandet och att garantera den kulturella dimensionen i vardagslivet, inte att ställa upp en festkuliss bakom vilken allt förblir vid det gamla..

Inom åtgärd tre är KLYS mycket kritisk till den eurocentrism som kan anas i formuleringar som "främja spridning av europeisk kultur i tredje land". Kultur har inga gränser och kan aldrig monopoliseras. Dessutom utgör europeisk kultur bara en av flera världskulturer. För att inga missförstånd ska uppstå måste sådana skrivningar ändras. KLYS föreslår att man i stället skriver: "Främja ömsesidigt utbyte och samarbete med tredje land". KLYS är också skeptisk till formuleringar som miljökultur, solidaritetskultur etc och anser att dessa skrivningar ska tas bort.

KLYS anser att kulturramprogrammets budget är alltför knapp för att de föreslagna insatserna ska vara trovärdiga. Om kommissionen verkligen vill något med alla fina ord och förslag som programmet innehåller så måste man avsätta mer pengar. I enlighet med KLYS uppfattning att antalet insatser under åtgärd två ska begränsas, anser KLYS också att medel från åtgärd två ska överföras till åtgärderna ett och tre.

KLYS vill särskilt betona de upphovsrättsliga frågorna. Det är i detta sammanhang utomordentligt viktigt att slå vakt om den nordiska upphovsrättstraditionen. KLYS vill därför gärna, vid varje tillfälle dessa frågor blir aktuella, diskutera dem i särskild ordning.

När det gäller integreringen av kulturen i EU:s övriga verksamhet anser KLYS att kulturen bör tillägnas samma betydelse som miljöfrågorna i Agenda 21.

Stockholm den 9 september 1998

Peter Curman
ordförande i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS)