KLYS och COPYSWEDE:
Yttrande över EG-kommissionens grönbok om konvergens, telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen (KOM(97)623).

Stockholm den 3 april 1998

Till
Kommunikationsdepartementet
103 33 STOCKHOLM

Yttrande över EG-kommissionens grönbok om konvergens, telekommunikation, media och informationsteknik och dess följder för lagstiftningen (KOM(97)623).

Presentation

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, och COPYSWEDE är båda samarbetsorganisationer för de svenska konstnärsorganisationerna.

KLYS, består av 19 svenska organisationer vilka i sin tur organiserar olika grupper av yrkesverksamma på kulturområdet, såsom exempelvis författare, journalister, bildkonstnärer, skådespelare, kompositörer och musiker. KLYS representerar dessa organisationer i frågor av gemensamt intresse, såsom upphovsrätt och mediefrågor.

COPYSWEDE är konstnärsorganisationernas förhandlingsredskap för upphovsrätt i media som kabel-TV, satellit m.m. COPYSWEDE träffar för rättsinnehavarnas räkning avtal om utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. COPYSWEDE har tretton medlemsorganisationer, varav flertalet också ingår i KLYS. Genom samarbetsavtal med europeiska radioföretag samt med film- och fonogramproducenternas organisationer, har de avtal som COPYSWEDE slutit med med olika typer av utnyttjare, kunnat omfatta samtliga berörda rättigheter. COPYSWEDE har ömsesidighetsavtal med motsvarande organisationer i andra länder.

Inledande synpunkter

En av Europas största tillgångar är dess kulturella mångfald. Detta gäller såväl utifrån ekonomiska utgångspunkter som utifrån mänskliga. Den som önskar att Europa behåller och än mer utvecklar en rikedom på uttryck, måste också beakta de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas villkor i en ny mediesituation.

De nu etablerade sektorerna och marknadsstrukturerna kommer att genomgå stora förändringar och den tekniska konvergensen kommer att innebära ett närmare vertikalt samarbete marknadsaktörerna emellan. Det är dock vår uppfattning att de grundläggande marknadsstrukturerna med sitt ursprung i analoga, väl definierade medieformer, kommer att bestå under överblickbar tid.

Det är viktigt att mediesektorn inte reducerar synen på sig själv till endast en tjänsteproducerande sektor bland andra och eller att de konstnärliga och litterära yrkesutövarna ses som endast en grupp av "content providers" bland flera. Medierna har och måste ha, oavsett distributionsform, en roll som bärare av kulturella värden.

Av bland annat denna anledning anser KLYS och COPYSWEDE att man så långt möjligt bör skilja på frågan om innehåll från frågan om distributionsform.

Vi vill också framhålla att konvergensen slutar vid den person som slutligen tar del av materialet. För honom kommer alltjämt en bild vara en bild, en text en text osv, även om de naturligtvis kan integreras och presenteras via ett och samma tekniska medium.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen är det enligt vår mening inte meningsfullt att anlägga ett långtidsperspektiv i dessa frågor.

Vidare bör det påpekas att vissa av de anmärkningar som KLYS gör nedan inte uteslutande kan sägas bero på konvergenstendenser utan också är avhängiga av andra aspekter av den tekniska utvecklingen.

De konstnärliga och litterära yrkesutövarnas situation

Sammansmältningen av de olika medieformerna kommer naturligtvis att medföra stora förändringar för kulturarbetarna. Den nya tekniken erbjuder rika möjligheter för konstnärliga och litterära yrkesutövare att finna nya former för sitt skapande. I synnerhet konvergensen kan underlätta för dem att samarbeta med andra i projekt över gränser och världsdelar, möjligheter som kan ge upphov till nya kulturyttringar. Detta står inte i motsättning till traditionella konstformer utan kan tvärtom berika dem, genom kontakter och kunskapsutbyte.

Konvergensutvecklingen medför att ett verk, när det väl är lagrat digitalt, kan behandlas och spridas i en mängd olika former. Utvecklingen kommer således att leda till att det blir lättare att distribuera material i en för den slutlige användaren lämplig form, och underlättar även bearbetningar av verk, oavsett om det sker i den ursprunglige konstnärens regi eller i någon annans.

Den tekniska utvecklingen kommer också att innebära en förändrad struktur vad gäller leden mellan den konstnärlige eller litterära yrkesutövaren å ena sidan och slutanvändaren å den andra, liksom den med all säkerhet leder till en enorm ökning av antalet "publicister".

Det kan antas att väl etablerade yrkesutövare säljer genom traditionella distributionsformer, medan en rad andra sätt att nå sin publik kommer att finnas till hands för både den etablerade och oetablerade eller för den som vill sprida exempelvis äldre verk som inte längre förs i den gängse handeln.

Det är vår förhoppning att den tekniska utvecklingen bidrar till ett mindre hierarkiskt informationssamhälle och att vi istället går mot ett samhälle med ökat deltagande för de enskilda konstnärliga och litterära yrkesutövarna liksom för medborgarna i allmänhet.

En rakt motsatt bild är naturligtvis möjlig att ställa upp; ett medielandskap dominerat av ett fåtal bolag med avgörande inflytande i alla medier och i hela förmedlingskedjan. Som vi återkommer till, anser vi att mångfald i medierna är ett centralt demokratiskt och kulturpolitiskt intresse.

En journalistkår av hög standard kommer alltjämt att ha en central roll i detta nya landskap, i egenskap av professionella kunskapsförmedlare.

En stark upphovsrätt inbegripet de närstående rättigheterna är central för att åstadkomma en för alla grupper önskvärd utveckling.

Detta utvecklas nedan.

Yttrande- och informationsfrihet

För de konstnärliga och litterära yrkesutövarna är tryck-, yttrande- och informationsfriheten central. I dag varierar skyddsnivåerna mellan olika medieformer och naturligtvis varierar nivåerna medlemsländerna emellan.

Konvergenstendensererna medför att medieformer som tidigare framstod som klart åtskilda, är eller kan bli svåra att skilja åt, samtidigt som nationella gränser förlorar i betydelse.

En av de grundläggande frågeställningarna kring den nya tekniken, är att den i ett och samma medium möjliggör kommunikation såväl till allmänheten som till enskilda.

Dessa tendenser innebär att de nationella reglerna på något sätt måste anpassas.

Det är därvid av yttersta vikt att det finns en tydlig lagstiftning med en hög nivå på skyddet för yttranden och för friheten att hålla sig informerad, att tekniska standarder inte skall vara avgörande för skyddsnivån. EU-administrationen kan på detta område föregå med gott exempel och visa en större öppenhet i såväl traditionella som digitala kommunikationsformer.

Upphovsrätt och upphovsrätten närstående rättigheter

Upphovsrätten, inbegripet de närstående rättigheterna är sedan länge ett internationellt reglerat område. De förändringar av upphovsrättslagstiftningen som på sikt kan komma att företas kommer också med nödvändighet att behöva antas internationellt. Det är i detta sammanhang av vikt att de nationella regeringarna förstår det kulturpolitiskt värdefulla i att ha en stark upphovsrätt, inbegripet närstående rättigheter, som kan tillse att det för enskilda upphovsmän och utövande konstnärer är attraktivt att använda sig av de nya informationskanalerna. Den nya tekniken erbjuder på lite längre sikt också nya möjligheter till rättighetsklarering och betalning i nätverk. Även sådana lösningar förutsätter naturligtvis en hög skyddsnivå i lagstiftningen.

I grunden är detta regelverk teknikneutralt. Bestämmelser knutna till en bestämd teknik återfinns främst i inskränkningarna i 2 kap, som ju är utformade för att vara så precisa som möjligt. Dock är systemet uppbyggt på vissa tydliga förfogandeformer, såsom exemplarframställning, spridning, visning och offentligt framförande. Gränserna mellan sådana olika, tidigare klart åtskilda, former blir i vissa fall otydliga i en konvergerad miljö. De tekniska möjligheterna till kommunikation kan i vissa fall leda till överlappningar i det upphovsrättsliga regelverket, och i andra till osäkerhet om den upphovsrättsliga innebörden av en vidtagen åtgärd.

En annan aspekt av konvergensutvecklingen som kommer att medföra svårigheter för upphovsrätten och för de närstående rättigheterna är den även i stycket ovan nämnda aspekten, att konvergenstendeserna och den informationstekniska utvecklingen gör att gränsen mellan den privata sfären och offentligheten blir otydlig.

En marknad med en mängd aktörer, och med ett flertal upphovsrättsligt relevanta roller förutsätter också en tydlig lagstiftning som möjliggör en lätthanterlig rättighetsklarering. Om nu gällande lagstiftning i enskilda fall leder till att lagen får icke avsedda konsekvenser till men för såväl rättighetshavare som för tillgången till information, bör detta åtgärdas med uttrycklig lagstiftning och inte med förändringar i de grundläggande upphovsrättsliga begreppen.

Det finns mot denna bakgrund ett behov av att analysera de enskilda leden i en transmission, och att anpassa lagstiftningen så att inte konvergensutvecklingen och andra informationstekniska framsteg leder till ett urholkat skydd för rättighetshavarna.

KLYS noterar med tillfredställelse att kommissionen i grönboken uttrycker en förståelse för upphovsrättens och de närstående rättigheternas funktion i informationssamhället och att den betonar att en stark rätt utgör en förutsättning för en inre marknad. Det är också glädjande att kommissionens direktivförslag om upphovsrätten i informationssamhället ger uttryck för denna inställning. För detaljsynpunkter hänvisas till KLYS remissyttrande över detta förslag.

Dock finns det skäl att vara observant så att utvecklingen inte går i riktning mot att den nya tekniken tas till intäkt för omfattande rättighetsförvärv från de allt större informations- och medieaktörerna.

Regleringens framtida utformning

Det är naturligtvis en fördel om gemensamma tekniska plattformar för informationssamhället kan tas fram på en europeisk och ännu hellre en global nivå, och likafullt är det en fördel om bestämmelserna kan harmoniseras, syftande till att erhålla informationstekniska system i vilka ett stort mått av yttrandefrihet råder, ansvaret är tydligt definierat och upphovsmännen garanterade skydd för sina intellektuella prestationer.

KLYS och COPYSWEDE anser som ovan understrukits, att innehållet bör behandlas separat från frågorna om överföring. Vi anser att detta minskar risken för att normer syftande till att åstadkomma en önskvärd teknisk homologisering, får oönskade effekter på innehållet. Omvänt tror vi att en diskussion kring innehåll tjänar på att i görligaste mån göras oberoende av distributionsformen.

Att kulturaspekterna skall beaktas i båda fallen framgår av artikel 151.

I grönboken finns tydligt belyst hur de stora aktörerna i informations- och kommunikationssektorn samarbetar allt närmare med varandra eller ingår i regelrätta fusioner. I grönboken förklaras också att EU kommer att gynna sådana avtal som främjar tekniska framsteg och marknadstillträde, men inte tillåta sådana som som innebär att marknader stängs, skapar dominerande ställningar eller som ger parterna möjlighet att stoppa nya aktörer. Vi vill i sammanhanget framhålla att mediesektorn är ett område som i hög grad är beroende av mångfald. Enstaka personer kan med den nya teknikens hjälp kan offentliggöra sina åsikter och nå en i princip obegränsad allmänhet. Detta kommer dock inte att innebära att de stora etablerade mediebolagens betydelse i nya medier kommer att minska. Även allmänhetens intresse av en rikhaltig flora av åsikter måste därför speglas i de bedömningar av konkurrensrättslig karaktär som görs i dessa sammanhang. Det är glädjande att EG-domstolen i sina bedömningar tagit hänsyn till behovet av att bevara pluralismen i media. I detta sammanhang menar vi att public-servicetanken vara av stort värde även i en framtid med ett långt större kanalutbud och minskande bundenhet vid kanaler och programtablåer. Att formerna för masskommunikation kan komma att förändras är inget som föranleder en i grunden ändrad inställning till public servicebegreppet som sådant. Att ha fora som inte är konkurrensutsatta utan kan koncentrera sig på att erbjuda en hög och jämn kvalitet kommer att vara minst lika värdefullt i framtiden. För att public service skall ha en roll att fylla är det dock av vikt att de tar sitt uppdrag på allvar, och just erbjuder kvalité och mångfald.

Ovan har nämnts att vi tror det är svårt att anlägga alltför långa perspektiv i dessa frågor, och vidare att vi tror att traditionella strukturer kommer att leva kvar länge än. Av samma skäl, svårigheterna att förutse vilken väg den tekniska utvecklingen tar, anser vi att det bästa idag i regel är att i första hand bygga vidare på etablerade strukturer och vid konkret behov utveckla separata regelsystem för de tjänster som nu växer fram. Att nu omdefiniera etablerade begrepp på olika områden, såsom upphovsrätt och tryckfrihet, skulle skapa problem i traditionella sammanhang. Först när tyngdpunkten helt har flyttats över till ett digitaliserat samhälle tror vi det är dags att försöka införa en ny och uniform regelmodell. Det är en försiktig och pragmatisk lösning snarare än en elegant, men vi tror att den är mer framkomlig. KLYS och COPYSWEDE ser fram emot den aviserade grönboken om kulturella aspekter inom nya audiovisuella medier och informationstjänster.