KLYS och COPYSWEDE:s
gemensamma yttrande över direktivförslaget om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (KOM(97)628 slutlig)

Stockholm den 3 april 1998

Till Justitiedepartementet
L 3
103 33 STOCKHOLM

KLYS och COPYSWEDE:s gemensamma yttrande över direktivförslaget om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (KOM(97)628 slutlig)

Presentation

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, och COPYSWEDE är båda samarbetsorganisationer för de svenska konstnärsorganisationerna.

KLYS, består av 19 svenska organisationer vilka i sin tur organiserar olika grupper av yrkesverksamma på kulturområdet. KLYS representerar dessa organisationer i frågor av gemensamt intresse. Upphovsrätten är därvid ett av de mest centrala områdena för KLYS.

COPYSWEDE är konstnärsorganisationernas förhandlings- och inkasseringsorgan för upphovsrätt i vissa fall i media som kabel-TV, satellit m.m. COPYSWEDE träffar för rättsinnehavarnas räkning avtal om utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. COPYSWEDE har tretton medlemsorganisationer, varav flertalet också ingår i KLYS. Genom samarbetsavtal med europeiska radioföretag samt med film- och fonogramproducenternas organisationer, har de avtal som COPYSWEDE slutit med med olika typer av utnyttjare, kunnat omfatta samtliga berörda rättigheter. COPYSWEDE har ömsesidighetsavtal med motsvarande organisationer i andra länder.

Sammanfattning

KLYS och COPYSWEDE anser att direktivförslaget i huvudsak preciserar och utvecklar gällande rätt på ett sätt som underlättar för de konstnärliga och litterära yrkesutövarna att leva på sin verksamhet även med ett utnyttjande av de möjligheter som det framväxande informationssamhället ger.

Vi finner dock förhållandet till andra direktiv och traktater vara oklart. Vidare anser vi att artikel 5 kan förtydligas på ett par punkter. För svensk del krävs naturligtvis en närmare analys av följderna för framför allt 2 kap.

Allmänna Synpukter

Alltför ofta framställs upphovsrättslagstiftningen som en förbudslagstiftning, något som är högst ovanligt när det gäller andra äganderätter. Upphovsmännen är så gott som alltid beredda att ställa sitt verk till förfogande för den som är villig att överenskomma om skäliga villkor med upphovsmannen. Genom representativa organisationer och lagstiftningar, som den nordiska avtalslicensmodellen, finns det också möjligheter att smidigt klarera omfattande utnyttjanden av upphovsrättsligt skyddat material och prestationer. Frågan om tillgänglighet är således en annan än frågan om ett tillfredställande skydd för upphovsmännens intellektuella prestationer.

En stark upphovsrätt, inbegripet de närstående rättigheterna, är en förutsättning för ett levande kulturliv med en hög kvalité, genom att den garanterar inkomster åt konstnärer, författare, skådespelare och andra konstnärer som genom sin yrkesinsats för vårt kulturliv framåt. Såväl vi som regeringen menar att det är att föredra om konstnärerna kan leva på ersättningar för utfört arbete, snarare än på olika bidragsformer.

Den digitala tekniken möjliggör ett allt intensivare utnyttjande av skyddat material. När ett verk offentliggörs på Internet blir det tillgängligt för en i princip obegränsad allmänhet. Digitalisering av material gör också att det blir det mycket lättare att kopiera än vad det var i sin analoga form. I en nära framtid kommer traditionella böcker, skivor och etersändningar att kompletteras av on line tillhandahållande.

Det är mot denna bakgrund av vikt att internationella organ på området och nationella regeringar förstår det kulturpolitiskt värdefulla i att ha en stark upphovsrätt som kan tillse att det för enskilda upphovsmän är attraktivt att använda sig av de nya informationskanalerna.

Såväl KLYS som COPYSWEDE följde för drygt ett år sedan förhandlingarna om två nya WIPO-fördrag med stort och aktivt intresse. Resultatet av dessa förhandlingar; "WIPO copyright treaty" och "WIPO performances and phonograms treaty" får sägas vara tillfredställande, även om några frågor kvarstår oreglerade. Fördragen, idag undertecknade men ännu inte ratificerade av Sverige, är resultatet av en diplomatkonferens med deltagare från hela världssamfundet och ger uttryck för en kompromiss mellan helt olika intressen. Svensk rätt innefattar redan i dag den absoluta merparten av vad som stadgas i WIPO - fördraget. På ett par punkter, bland annat tillhandahållanden på begäran, förtydligas rättsläget.

Det här aktuella direktivförslaget syftar till att harmonisera lagstiftningar i den Europeiska unionens medlemsstater mot bakgrund av WIPO-fördragen, samt möjliggöra EU:s anslutning till fördraget. EU:s medlemsstater är teknologiskt och rättsligt avancerade länder med hög respekt för äganderätt. Att EU i detta sammanhang har en något mer offensiv hållning än vad det var möjligt att ha inom ramen för WIPO, är därför bara naturligt.

Ansvarsfrågor

KLYS har tidigare uttryckt att frågor om ansvar för on line-material inte borde behandlas i samband med det här aktuella direktivet. Ansvarsfrågan rör inte endast upphovsrätt, utan griper in i snart sagt varje fråga som rör publika nätverk, såsom yttrandefrihet och möjligheterna att bedriva handel över nätet. Därmed är också sagt att ansvarighetsfrågan är ytterst viktig att få löst, varför KLYS och COPYSWEDE välkomnar det arbete som för närvarande utförs på området, och ser fram emot att få ta del av resultatet.

Språkfrågor

Ett genomgående problem i samband med dokument från EU på svenska språket är översättningarna. På en rad punkter innehåller den svenska texten formuleringar som avviker i betydelse från den engelska och franska lydelsen. I ett par fall kommenterar vi sådana problematiska formuleringar nedan. Det är dock ingen uttömmande uppräkning.

Synpunkter på direktivtexten

Artikel 1: Räckvidd

Lydelsen till trots anser KLYS och COPYSWEDE det vara oklart vilken roll direktivförslaget intar i förhållande till redan gällande direktiv. Situationer kan uppkomma där de äldre direktiven inte reglerar en viss fråga, men där direktivförslaget gör det. Avsikten synes i sådana fall vara att detta direktivförslag, som ju är mer generellt till sin natur än exempelvis direktiven rörande rättsligt skydd för datorprogram eller för databaser, kompletterar de äldre direktivens bestämmelser. Detta bör i så fall preciseras. Förutom att direktiven skall läsas mot denna acquis communautaire behöver man även läsa det mot WIPO Copyright Treaty och Phonograms and Performances Treaty samt mot TRIPS, vilket onekligen ger en besvärlig situation.

Artikel 2: Mångfaldiganderätt.

Att ett internationellt fördrag om upphovsrätt, som 1996 års WIPO-fördrag, inte behandlar mångfaldigande är naturligtvis uppseendeväckande. Det är därför bra att EU nu tar ett klart ställningstagande i frågan. I synnerhet är det glädjande att EU slår fast att även tillfälligt mångfaldigande är en exemplarframställning. Något annat hade också inneburit en allvarlig omdefinering av upphovsrätten och lett till ett betydligt svagare skydd för rättsinnehavarna. I en miljö med nätverk och servrar, som i praktiken aldrig stängs av, kommer gränsen mellan vad som är tillfälligt eller permanent att bli mycket svår att dra. Även en tillfällig kopia kan ju i en digital miljö ha ett mycket stort värde och kan också spridas vidare utan att för den skull vara annat än temporärt lagrad.

Bestämmelsen bör läsas ihop med artikel 5 punkten 1, vilket sammantaget leder till att upphovsrätten inte på något sätt hindrar ett normalt utnyttjande av modern informationsteknik. En sådan lagstiftningsteknik, där grundbegreppen hålls intakta men preciserade inskränkningar görs vid behov, är definitivt att föredra framför en där man ändrar i etablerade begrepp. Vi kommenterar artikel 5.1 nedan.

Vi fäster också stor vikt vid att uttrycket "in whole or in part/helt eller delvis" återfinns i texten, vilket således utesluter att mindre delar av verk inte skulle vara föremål för exklusiva rättigheter.

Språkligt sett menar vi att "authorise" inte bör översättas med "godkänna". Det senare ordet leder tanken till ett medgivande i efterhand, snarare än ett i förhand avgivet tillstånd.

Artikel 3: Rätten till överföring till allmänheten, inbegripet rätten att tillhandahålla verk och annat material

Det är glädjande att bestämmelsen uttryckligen reglerar sådant tillhandahållande av upphovsrättsligt skyddat material "on-demand" och vidare att det är tillhandahållandet snarare än distributionen till enskild konsument som ses som det rättsligt relevanta. Detta är också en bättre lösning än de tidigare överväganden om att pressa språket till att likställa sådana överföringar med uthyrning.

KLYS och COPYSWEDE anser att ensamrätt att tillåta eller förbjuda varje överföring till allmänheten skall gälla utövande konstnärer för deras framföranden på samma sätt som upphovsmännens verk skyddas, även om undantag för utgivna ljudupptagningar kvarstår.

Artikel 4: Spridningsrätten

KLYS och COPYSWEDE har inget att erinra mot den föreslagna lydelsen.

Artikel 5: Undantag från de restriktioner som avses i artiklarna 2 och 3.

KLYS och COPYSWEDE har inte gjort en uttömmande analys av hur artikeln förhåller sig till inskränkningsbestämmelserna i 2 kap URL, men vill framhålla att förhållandet mellan artikeln och inskränkningsbestämmelserna behöver analyseras och att inskränkningsbestämmelserna på ett par punkter kan komma att behöva modifieras genom sedvanligt lagstiftningsförfarande.

5.1 Tekniskt nödvändiga kopior

KLYS och COPYSWEDE har förståelse för att någon form av undantag för osjälvständiga och tekniskt nödvändiga kopior är nödvändigt för ett fungerande informationssamhälle. Därvid finner KLYS och COPYSWEDE att rekvisiten i den föreslagna bestämmelsen emellertid är otillräckliga för att garantera konstnärsgrupperna och andra rättighetshavare ett tillfredställande skydd. Det vore allvarligt om en mängd kopior kunde framställas av operatörer som var fullt medvetna om att dessa var oauktoriserade och också skulle leda fram till en oauktoriserad slutprodukt. För att kunnna angripa ett sådant förhållande skulle i så fall rättighetshavarna behöva visa att de led en konkret skada av att det enskilda exemplaret framställts, något som skulle bli mycket svårt i praktiken. KLYS och COPYSWEDE anser det därför vara helt nödvändigt att bestämmelsen kompletteras med kravet på att den åsyftade användningen av verket var medgiven i lag eller avtal. Dessutom måste begreppen "osjälvständiga och tekniskt nödvändiga kopior" preciseras i tekniskt hänseende, för att undvika tvister om hur detta skall uppfattas. Termen "fristående" är svårförståelig och kan utgå.

I svensk rätt skiljer vi sedan tidigare på undantag från upphovsrättsligt skydd, som är fallet med författningar, från inskränkningar i upphovsrättsligt skydd, såsom för framställningar av exemplar i undervisningsverksamhet. Om artikel 5.1, i direktivtexten angiven som ett undantag, skall införlivas i svensk rätt bör detta ske i form av en inskränkning, i enlighet med nordisk tradition

5.2 Inskränkningar i ensamrätten till mångfaldigande.

5.2.c. Bestämmelsen är svårläst, då det inte framgår vad direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta syftar på.

5.3 Inskränkningar i ensamrätten till mångfaldigande och rätten till överföring till allmänheten

5.3.a. Det förtjänar att framhållas att även icke - kommersiella syften kan få betydande kommersiella följder. KLYS och COPYSWEDE anser emellertid att forskning och utbildning är ett sådant samhälleligt intresse att vissa inskränkningar kan godtas förutsatt att de verkligen kan begränsas till området för forskning och utbildning.

Bestämmelsen är språkligt sett märkligt disponerad såtillvida att den förutsätter, utan att egentligen stadga, att användningen skall motiveras med ett "icke-kommersiellt syfte".

KLYS och COPYSWEDE vill i sammanhanget peka på avtalslicensmodellen som vi anser vara väl lämpad för att möjliggöra ett omfattande och smidigt utnyttjande, samtidigt som de garanterar upphovsmännen ersättning. Vi förutsätter att direktivet inte kommer att innebära någon förändring av befintliga ordningar, och vill samtidigt framhålla att det finns en beredskap bland upphovsmän och utövande konstnärer att diskutera avtalslicenser även på andra områden.

Artikel 6: Förpliktelser i fråga om tekniska skyddsåtgärder

För hanteringen av rättigheter i det nya informationssamhället är det högst angeläget att denna typ av tekniska skyddsåtgärder även erhåller ett rättsligt skydd. KLYS och COPYSWEDE ser därför positivt på bestämmelsen.

Det är dock svårt att förstå vad som avses med "rättigheter som är knutna till upphovsrätt".

Bestämmelsen synes även öppna för att en mindre komponent, syftande till kringgående av teknisk skyddsåtgärd, i en utrustning, vars huvudsakliga syfte är ett annat än kringående, skulle vara tillåten. Detta är naturligtvis oacceptabelt.

I artikeln ligger också något av en självmotsägelse, i det att en skyddsåtgärd inte kan ses som effektiv om den är möjlig att kringgå.

I övrigt finner KLYS och COPYSWEDE i detta läge inte anledning att kommentera direktivförslaget.

Stockholm som ovan