REFERAT FRÅN:
MAI-möte i KLYS
den 5 oktober 1998

Med anledning av OECD:s förhandlingar om ett internationellt investeringsavtal, MAI (Multilateral Agreement of Investment), bjöd KLYS, i samband med nämndmötet den 5 oktober, in medlemsförbunden och representanter från regeringen till ett informationsmöte om MAI och dess inverkan på den svenska kulturpolitiken.

Mötet öppnades av KLYS ordförande Peter Curman som presenterade ambassadör Lennart Klackenberg från UD, som är Sveriges förhandlare i MAI-avtalet, och kansliråden Louise Bonbeck och Lars Marén från Kulturdepartementet.

Lars Marén berättade om förhandlingsläget i MAI-avtalet. Förhandlingar om ett gemensamt regelverk för utländska investeringar har pågått sedan 1995 mellan de 29 OECD-länderna . Förra vintern började innehållet i avtalet läcka ut och vid senaste förhandlingen inom OECD i april i år beslutades om en förhandlingspaus, för att ge medlemsstaterna utrymme att granska avtalet. Avtalet har blivit starkt kritiserat från olika håll och har bl a beskyllts för att vara odemokratiskt och för att bryta mot mänskliga rättigheter. MAI-förhandlingarna skall återupptas den 20 oktober i Paris.

Lennart Klackenberg preciserade syftet med MAI-avtalet. Avtalet är tänkt att skapa enhetliga, icke-diskriminernade och liberala investeringsregler mellan OECD-länderna. Avsikten är att också icke-OECD-länder skall kunna ansluta sig till avtalet. Antalet investeringar har ökat kraftigt i världen de senaste åren och några övergripande avtal för internationella investeringar finns inte. Däremot finns en mängd bilaterala avtal på området. Utgångspunkten för OECD-ländernas förhandlare var ett totalliberalt avtal utan begränsningar. Med tiden började man dock inom OECD diskutera olika metoder att skydda sig mot avtalet, t ex att ta in undantag i avtalet eller låta medlemsländerna göra nationella undantag. Avtalsparterna har getts möjlighet att reservera sig mot bestämmelser i MAI. Men de generella undantagen från MAI:s centrala principer är begränsade och gäller bara för vissa åtgärder.

Frankrike har reagerat kraftigt emot MAI-avtalet. De försökte vid förhandlingarna i april i år lyfta ut kulturen ur avtalet. Lennart Klackenberg säger att han har svårt att se att förhandlingarna drivs vidare om Frankrike säger nej till avtalet. Om Frankrike beslutar sig för att fortsätta förhandla kommer de i ett sådant läge att de kan ställa höga krav på avtalet och därmed begränsa det. Automatiskt kommer då kulturen att falla bort, tror Lennart Klackenberg. Frankrikes besked förväntas komma om cirka en vecka.

Lars Marén pekade på några definitioner och huvuddrag i MAI-avtalet. En investering innefattar enligt avtalet även förinvesteringsstadiet, dvs rättigheter i form av koncessioner, licenser, auktorisationer och tillstånd. I MAIs definition av investering omfattas också alla former av upphovsrätt. Huvudprincipen i MAI-avtalet är att utländska investeringar skall jämställas med inhemska. Utländska investerare skall inte behandlas sämre än landets egna. Detta kallas för principen om nationell behandling. Den andra principen om icke-diskriminering innebär att en utländsk investerare inte får behandlas mindre gynnsamt än andra utländska investerare. Den principen kallas mest gynnad nation-principen.

I avtalet finns även ett förbud mot vissa investeringsvillkor. Dessa s.k performance requirements innehåller bestämmelser om vilka åtgärder MAI-länder inte får ställa som villkor för utländska investeringar. MAI syftar också till att begränsa staters möjligheter att ingripa mot utländska företag, t. ex genom expropriation. Staterna är skyldiga att kompensera den drabbade vid expropriation.

MAI ska täcka alla sektorer i ett land utom försvarsrelaterade. Avtalsparterna måste anmäla vilka sektorer man vill skall undantas enligt nationella undantag. I MAI finns också bestämmelser om 'standstill' och 'rollback'. Standstill innebär att det är förbjudet att införa nya och mer begränsade undantag från bestämmelserna om mest gynnad nation och nationell behandling. Rollback innebär att åtgärder som inte följer intentionerna i MAI stegvis skall upphävas.

Vad beträffar konfliktlösning ger MAI-avtalet enskilda företag rätt att dra en stat inför domstol. Den utländska investeraren kan välja mellan prövning i nationell domstol, tvistlösningsmekanism som parterna kommit överens om eller skiljeförfarande enligt olika internationella procedurer som anges i avtalet.

Louise Bonbeck fortsatte sedan att redogöra för de konsekvenser som MAI-avtalet kan ha på svensk kulturpolitik. Kulturdepartementet har under OECDs förhandlingspaus gjort en konsekvensstudie om MAI-avtalet, där man undersökt hur avtalets bestämmelser skulle kunna påverka svenska kultur- och medie-politiska åtgärder. Utgångspunkten för Kulturdepartementets arbete har varit att Sverige ska kunna fortsätta driva samma kulturpolitik som tidigare.

Stöden till bokhandeln, till fria teater-, dans- och musikgrupper och kulturarvsstödet har av Kultur-departementet befunnits vara icke-diskriminerande gentemot utländska investerare. Här ges samma möjligheter för alla investerare, oavsett om de är utländskt ägda eller svenskägda, att få stöd förutsatt att de uppfyller kriterierna. Stöden måste därför anses vara förenliga med MAI. Beträffande kulturtidskriftstödet, filmstödet, presstödet, biblioteksersättningen och bidraget till konstnärer är dessa åtgärder också att betrakta som icke-diskriminerande för utländska investerare. I de här fallen uppställs dock vissa krav för att bidrag skall utgå. Bidrag till konstnärer utgår exempelvis bara till den som skriver på svenska eller är stadigvarande bosatt i Sverige eller har sin huvudsakliga konstnärliga verksamhet i Sverige. Det är osäkert om dessa villkorade stöd strider mot MAI-avtalets förbud mot performance requirements.

Litteraturstödet och fonogramstödet innehåller bestämmelser som syftar till att gynna samisk kultur. Stadsbidrag kan t ex lämnas till fonogramproducenter i Finland eller Norge för samiska program som distribueras, marknadsförs och försäljs i Sverige. Dessa stöd strider antagligen mot principen om mest gynnad nation i MAI-avtalet.

Tillstånd för radio- och TV-företag anses omfattade av MAI-avtalet. Enligt radio- och TV-lagen är radio- och TV-sändningar med stöd av regeringen förknippade med en del villkor. Sändningarna skall t ex i betydande omfattning innehålla program på svenska språket. Villkoren skulle kunna strida mot MAIs förbud mot performance requirements. Vidare skulle ett sändningstillstånd som inte förnyas enligt MAI kunna betraktas som en expropriation med krav på kompensation.

Louise Bonbeck avslutade med att berätta att Kulturdepartementet kräver garantier från OECD-förhandlarna att MAI inte kommer inverka på ovanstående områden. Man har skickat ner listan på osäkra kultur- och mediepolitiska åtgärder till OECD-delegationen i Paris för att få klargöranden.

Efter presentationen följde diskussion och frågor kring MAI-avtalet. På frågan om undantag berättade Lennart Klackenberg att Sverige planerar fler reservationer mot avtalet, kanske 15-20 stycken till. Hittills har man från svenskt håll bara gjort tre-fyra rätt tekniska reservationer, medan exempelvis USA har gjort ett tusental. Inget avtalsland har ännu begärt undantag för kulturen. Jan Koolk från Teaterförbundet tog upp frågan om skyddandet av framtida stödformer, som införs i Sverige efter att man gjort nationella undantag. Dessa skall enligt avtalet omfattas av bestämmelserna i MAI, eftersom nya undantag inte får göras enligt avtalet. Susin Lindblom från Sveriges Dramatikerförbund ansåg att en omprövningsmöjlighet bör införas hos det organ som skall förvalta MAI-avtalet, för att lösa problemet med nya stöd och bidrag.

Lennart Klackenberg påpekade att några diskussioner om att nationella undantag ska tidsbegränsas och 'rullas tillbaka' inte pågår idag inom OECD. Han tror knappast att några krav kommer ställas från OECD på att de nationella undantagen ska elimineras i framtiden. I så fall möjligtvis beträffande USAs tusentals undantag. Vidare tror Lennart Klackenberg att om MAI-förhandlingarna inte rullar vidare efter nästa förhandlingsomgång den 20-21 oktober, kommer ett internationellt investeringsavtal i bantad version antagligen förhandlas vidare inom ramen för WTO. Förhandlingar inom WTO på detta område tar dock troligen tio år eller mer.

Avslutningsvis diskuterade John-Erik Forslund från Sveriges Författarförbund kring frågan om upphovs-rätten i förhållande till MAI. Upphovsrätten är kanske intressantare än kulturpolitiken i MAI-sammanhang, eftersom den är mer integrerad i den internationella industri- och investeringspolitiken. Framför allt sedan datorprogrammen lades in i upphovsrätten.

Stockholm den 7 oktober 1998

Ulrica Källén
Förbundssekreterare

Här finner du avtalstexterna (hos OECD): www.oecd.org/daf/cmis/mai/maindex.htm