KLYS yttrande över betänkande (SOU1998:142)
Ny svensk filmpolitik samt promemoria om Publikrelaterat filmstöd

Stockholm den 22 april 1999

Till Statsrådet och chefen för Kulturdepartementet

KLYS yttrande över betänkande (SOU1998:142) Ny svensk filmpolitik samt promemoria om Publikrelaterat filmstöd

Inledning

Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, KLYS, består av nitton organisationer, vilka i sin tur organiserar olika grupper av yrkesverksamma på kulturområdet, såsom exempelvis författare, journa-lister, bildkonstnärer, skådepelare, kompositörer och musiker. KLYS representerar dessa i frågor av gemen-samt intresse, t ex kulturpolitik och arbetsmarknadsfrågor.

Några av KLYS medlemsorganisationer har i denna fråga avgivit egna yttranden, till exempel Oberoende Filmares Förbund, Teaterförbundet, Svenska Regissörsföreningen, Sveriges Dramatikerförbund och Föreningen Svenska Tecknare. Eftersom KLYS p g a den mycket korta remisstiden inte haft möjlighet att ingående analysera konsekvenserna av utredningen, stöder sig KLYS i allt väsentligt på ovan nämnda medlemsorganisationers yttranden. KLYS vill dock här framföra följande.

Sammanfattning

KLYS ställer sig bakom utredningens förslag i stort. Utredningen innebär väsentligt mer pengar till filmproduktion, distribution och visning och skapar förutsättningar för filmens upphovsmän att utveckla, finansiera och genomföra projekt, och att själva få möjlighet att förfoga över sina verk. KLYS har länge arbetat för att upphovsmän och utövande konstnärer skall ges möjlighet att leva av sitt arbete. Utredningens förslag förbättrar klimatet på filmarbetsmarknaden, vilket gynnar flera av KLYS yrkesgrupper.

KLYS föredrar avtalsmodellen, som innebär att staten och branschorganisationerna gemensamt finansierar den svenska film som produceras, istället för att staten skall axla hela ansvaret för landets filmproduktion. De upphovsmän och utövande konstnärer som är intressenter i avtalet bör dock genom sina respektive organisationer vara representerade vid avtalsförhandlingarna. Det är viktigt att dessa gruppers erfarenheter, kunskaper och synpunkter tas till vara vid utformningen av svensk filmpolitik och ett framtida filmavtal. Om parterna inte kan enas om ett avtal förordar vi en rent statlig filmpolitik i enlighet med de stödformer och nivåer på stödet som utredningen föreslår.

Det är också positivt att förslaget gynnar seriös svensk film och hjälper till att hålla stånd mot den starka konkurrensen från den utländska, framför allt den amerikanska, filmindustrin. KLYS delar utredningens uppfattning om att målsättningen för den svenska filmen ska vara konstnärlig kvalitet, mångfald och en vital audiovisuell sektor.

Förslag till produktionsstöd i kap 3.

Utredningen föreslår att efterhandsstödet slopas och ersätts av olika former av produktionsstöd. KLYS tillstyrker förslaget. Fler ingångar till stöd gynnar mångfalden, vilket är positivt. Vad beträffar några av de föreslagna formerna av produktionsstöd vill KLYS lämna följande synpunkter.

KLYS tillstyrker förslaget om att skapa en utvecklingsfond med syfte att ge stöd till filmare, manusför-fattare eller regissörer för utveckling av filmprojekt. Stödet ger dessa skapande krafter möjlighet till arbetsro för förberedelsearbete och arbetskontinuitet. KLYS förutsätter att fonden skall vara öppen även för kort- och dokumentärfilmare. Det är också mycket glädjande att utredaren föreslår att Växthuset skall återinföras. Det bör dock återupprättas i sin ursprungliga form. Vidare är KLYS positivt till att stödet till fortbildning består såsom föreslås i utredningen. Beträffande kort- och dokumentärfilmsstödet vill KLYS hänvisa till Oberoende Filmares förbunds remissyttrande.

KLYS stöder det föreslagna upphovsmannastödet, som skall ge kreatörerna i svensk film viss ekonomisk kompensation relaterat till publiktillströmningen, och KLYS är även positivt till företagsstödet. Det finns dock anledning att reagera mot skrivningen i utredningen beträffande upphovsmannastödet. Utredningen utpekar tre personer som de egentliga upphovsmännnen till en film; producenten, regissören och författaren. Tanken är god, men skrivningen är olycklig, inte minst av juridiska skäl. KLYS hyser all respekt för kreativa producenter, men upphovsrätt kan inte tillhöra dem. Många producenter kan självklart vara delaktiga i det konstnärliga resultatet av en film, t ex i ett manuskripts utformning eller i regiinsatsen. Under sådana omständigheter bör då denna producent tillerkännas del i upphovsrätten till manuskriptet eller regin och belönas därefter. De tre benen som utredaren åsyftar borde alltså snarare betecknas; initiativtagaren/ producenten samt de två upphovsmännen: författaren och regissören.

I en komplettering till utredningen från i mars 1999 framförs ett förslag om publikrelaterat filmstöd till svensk långfilm inom ramen för ett nytt filmavtal. KLYS har inget emot en sådan stödform under förut-sättning att förhandsstödet inte påverkas. Det är också viktigt att det publikrelaterade stödet från början är tydligt och transparent och förses med en kompetent kontrollapparat. Det är dock olyckligt att förslaget om en film- och TV-fond utgått. Ett publikrelaterat filmstöd kan inte ersätta en sådan fond. Båda stöden behövs.

Förslag till distributionsstöd i kap 5

Eftersom det riktigt stora problemet för dem som producerar film i Sverige är att nå ut till sin publik anser KLYS att det är tillfredsställande att denna del får en mycket kraftig ökning av resurser.

Förslag till finansiering i kap 7

För att Sverige skall få en filmpolitik värd namnet är förslaget om stöd med en kostnadsram på totalt 436 miljoner kronor en nödvändighet. Det innebär en ökning med 134 miljoner (44 %) sen 1997 (302 miljoner).

Om parterna inte enas om något filmavtal förordar KLYS det utredaren kallar ett tredje alternativ, där staten övertar huvudansvaret för den svenska filmpolitiken. De redan relativt höga biljettpriserna bör inte höjas ytterligare genom en 25-procentig moms, som är utredarens andra alternativ.