KLYS yttrande över betänkandet SOU 1999:14 'Den framtida kommersiella lokalradion'

Stockholm den 31 maj 1999

Kulturdepartementet
Enheten för mediefrågor

KLYS yttrande över betänkandet SOU 1999:14 'Den framtida kommersiella lokalradion'

Inledning

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämd, KLYS, representerar 18 medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.

Mot bakgrund av den vikt som KLYS tillmäter frågor om mångfald i medierna, vill KLYS härmed i korthet anföra följande.

Sammanfattning

KLYS tillstyrker i huvudsak de förändringar som föreslås i utredningen. Enligt KLYS uppfattning har den starka ägarkoncentrationen lett till ett icke önskvärt likriktat innehåll i de kommersiella lokalradio-stationerna. Detta är en konsekvens av att tillstånden auktionerats ut och därmed bara gynnat de som kan betala, t ex de stora nätverken. För att öka mångfalden i etern är det därför nödvändigt att de lediga tillstånden framöver fördelas efter andra grunder än tidigare. Det är dock viktigt att principen om yttrandefrihet och mediernas oberoende garanteras, vid tillämpningen av de föreslagna urvalskriterierna.

Den privata lokalradion har blivit en stor besvikelse, inte minst för upphovsmän och utövande konstnärer som lever och verkar i Sverige. Tillgången till medier är en förutsättning för att upphovsmän och utövare skall kunna presentera sig för en större publik. Men den kommersiella radions utveckling i Sverige har hittills inneburit att de flesta lokalt verksamma upphovsmännen och utövarna har uteslutits från den nya mediefomen.

7.3 Vem kan få sändningstillstånd

Utredningen föreslår att det skall vara möjligt för en tillståndshavare att inneha mer än ett sändningstillstånd, till skillnad från nuvarande begränsning i Lokalradiolagen mot att inneha mer än ett tillstånd. Vidare föreslås att tidningsföretag och andra medieföretag inom ljudradio och TV skall kunna få tillstånd att sända radio. Det förhållande att en sökande ger ut en tidning eller redan innehar ett tillstånd skall istället beaktas vid det urval som kan komma att ske vid tillståndsgivningen. Den nuvarande begränsningen i Lokalradiolagen infördes för att främja mångfalden. Reglerna har visserligen varit lätta att kringgå, men KLYS vill ändå uttrycka sin oro för att mångfalden och yttrandefriheten inskränks genom upphävandet av begränsningen. På många orter kommer ju ett urval inte att ske eftersom antalet sökande är färre än antalet tillstånd. Mediekoncentrationskommittén har nyligen lagt fram ett förslag om ägar- och maktkoncentration inom massmedierna, med stöd av vilket man eventuellt kommer kunna komma till rätta med de grövsta missbruken på detta område i framtiden.

7.4 Urval

KLYS välkomnar utredningens förslag om att tillstånd för lokalradio inte längre skall fördelas genom auktionsförfarande utan istället fördelas genom beaktande av sökandens behörighet och sedan, om antalet sökanden överstiger antalet lediga tillstånd, genom ett urval.

I och med att de begränsningar som nämns i 7.3 upphävs bör det ställas höga krav vid tillståndsprövningen. Vid behörighetsprövningen bör inte endast de uppgifter som lämnas av sökanden beaktas. För att bedöma en sökandes behörighet bör också vid behov tillämpas någon form av genomsynsförfarande, i syfte att stävja utvecklingen mot likriktning och korsvisa ägarstrukturer. I sin tillståndsgivning bör Radio- och TV-verket, enligt KLYS mening, vidare beakta eventuell tidigare misskötsamhet vad avser upphovsrättsliga bestäm-melser. KLYS anser att den sökandes ekonomiska förhållanden noga bör undersökas vid tillståndsgivningen. Härigenom kan undersökas att inte helt oseriösa sökande ges tillstånd, t ex sådana som inte efterlevt upphovsrättens regler, eller att tillstånd ges till företag som inte har förutsättningar att driva en verksamhet innefattande bl a egenproduktion.

Enligt utredningen skall löften om programinnehåll, mängd eget produktion mm kunna frångås av en tillståndshavare utan att riskera indragning av sändningstillståndet under de fyra första åren (den första perioden). Detta kommer utan tvekan att leda till bristande respekt för kontrollmyndigheten. Erfarenheterna från privat lokalradio har hittills visat att respekten för flera programmässiga bestämmelser är väldigt dålig. Någon form av kontrollposter bör därför införas med jämna mellanrum under den första fyraårsperioden, för att förhindra dylika frångåenden.

Det skall poängteras att de i utredningen föreslagna reglerna om urvalskriterier ställer höga krav på den myndighet - Radio - och TV-verket - som skall tillämpa dem. Tillståndsgivare och granskare måste vara kompetenta och förstå innebörden och rimligheten i en ansökan. Framför allt beträffande kriterierna om mängden eget material och programverksamhetens format, där risken för felbedömningar och godtycke är stor. Tolkningar om innebörden av dessa kriterier kan bli många. Det är här viktigt att det inte blir fråga om någon styrning av programinnehåll, vilket är oförenligt med principen om yttrandefrihet. Den som sänder radio skall självständigt avgöra vad som skall förekomma i sändningarna. Principen om massmediernas oberoende måste garanteras.

Avslutning

Det är KLYS förväntning att den i betänkandet föreslagna ordningen för tilldelning av frekvenser skall syfta till att öka tillgången till detta medium för i Sverige verksamma upphovsmän och utövande konstnärer.

I övrigt hänvisar KLYS till medlemsorganisationerna SKAP (Svenska Kompositörer av Populärmusik) och Svenska Journalistförbundet som avger egna yttranden över den aktuella utredningen.