KLYS yttrande över betänkandet SOU 1999:30 'Yttrandefriheten och konkurrensen'
Stockholm den 14 september 1999
Kulturdepartementet
Enheten för mediefrågor
103 33 Stockholm
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämd, KLYS, representerar arton medlems-organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet. Över avsnitt 15 om kabel-TV-företagens ställning yttrar sig KLYS tillsammans med upphovsrättsorganisationen COPYSWEDE, som är konstnärsorganisationernas förhandlingsredskap för upphovsrätt i media som kabel-TV, satellit mm. Mot bakgrund av den vikt som KLYS tillmäter frågor om mångfald i medierna, vill KLYS härmed anföra följande.
Ett grundläggande mål för kulturpolitiken skall vara att värna om yttrandefriheten och därmed om ett rikt spektrum av åsikter och idéer. Men för att denna frihet och mångfald skall kunna säkras krävs att staten tar ett ansvar för sådana verksamheter som inte marknadskrafterna klarar av. Det är emellertid viktigt att de statliga insatserna utformas på ett sådant sätt att de inte styr den kulturella verksamhetens innehåll. En förutsättning för yttrande- och informationsfriheten är givetvis förekomsten av mångsidiga massmedier samt att public service-verksamheten säkerställs och utvecklas.
KLYS vill i detta sammanhang uttrycka sin oro över de senaste årens tendens att göra inskränkningar i centrala tryck- och yttrandefrihetsprinciper. Knappt något lagkomplex är mer utsatt för krav på ingrepp och begränsningar än just tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Förslag till ingrepp i TF och YGL skall aldrig övervägas annat än som en lösning i sista hand. Den svenska tryckfrihetstraditionen bör enligt KLYS bevaras så orörd som möjligt.
KLYS delar Mediekoncentrationskommitténs uppfattning om att det finns behov av en lagstiftning för att kunna komma till rätta med den pågående mediekoncentrationen och för att värna om mångfalden i medierna. Vi ställer oss därför i princip positiva till ett lagförslag på området. Det är dock enligt KLYS alltid otillfredsställande att behöva göra ingrepp i grundlagen - i det aktuella fallet ingrepp i den principiella etableringsfriheten. Vi anser att det bästa sättet att stödja mångfalden inom massmedierna är att skapa förutsättningar för nya etableringar på mediemarknaden och dessas fortsatta existens. Lagstiftning på området bör kompletteras med en översyn av dagens presstöd. Bättre stöd till pressen och medierna är av yttersta vikt för en ökad mångfald eller att den åtminstone bevaras på nuvarande nivå.
På kabel-TV-området tillstyrker KLYS och COPYSWEDE i princip ökade möjligheter för enskilda abonnenter att bestämma över vilka TV-kanaler man ska ha tillgång till, men menar att den tekniska utvecklingen dels är en nödvändig förutsättning för detta samt att denna utveckling kommer att förverkliga den eftersträvade valfriheten både på ett mer fullständigt och på ett snabbare sätt än vad som är möjligt genom ny lagstiftning.
KLYS instämmer i kommitténs uppfattning att ägandekoncentrationen på medieområdet är ett problem och innebär risker för mångfalden. Det gäller inte minst de lokala och regionala marknaderna. Under sommaren har problemet aktualiserats genom flera samgåenden bl a på det redaktionella området. Inom förlagssektorn är det tre-fyra förlag som dominerar allmänlitteraturen och ungefär likdant är det på läromedelssidan. Det är inte bara Bonnierkoncernens utvidgning som innebär fara, även flera europeiska aktörer väntas eller har redan börjat gå in starkt på den svenska mediemarknaden. Dessa utländska medieföretag har delvis en annan inställning till förhållandet ägare/redaktion. Visserligen har konkurrensen på medieområdet ökat de senaste åren, men detta beror framför allt på avregleringar och den tekniska utvecklingen, varför mångfalden inte därmed kan sägas ha ökat. Framför allt har flermedieägandet ökat, vilket innebär påtagliga faror för mångfalden. De enskilda aktörerna kommer troligen att bli större och större. Journalistikens likriktning går inte att blunda för. KLYS anser därför att någon form av reglering är nödvändig på området, företrädesvis en lagstiftning.
Syftet med kommitténs föreslagna lagstiftning - att komma till rätta med ägarkoncentrationen inom mass-medierna och därmed säkerställa mångfalden - är gott. Men frågan är om syftet kan uppnås genom den föreslagna lagstiftningen. Det är svårt att skriva en lag så att det blir ett rimligt förhållande mellan det mål man vill uppnå och de medel som anvisas. Förslaget innebär dessutom att begränsningar i TF och YGL krävs. Stor försiktighet måste vidtas vid grundlagsändringar. KLYS vill här varna för de smittoeffekter som kan uppstå. Då en yttrandefrihetsinskränkning bryter igenom en princip (här principen om etableringsfrihet) kan den öppna för besläktade inskränkningar i framtiden och dessutom urholka medborgarnas förtroende och tilltro till grundlagarna.
Det är därför viktigt att en grundlig genomgång av den föreslagna lagstiftningens konsekvenser görs. Utredarna måste visa att den föreslagna lagstiftningen får den avsedda effekten, innan en grundlagsändring kan vara aktuell. Kommittén konstaterar att lagförslaget inte skulle ha påverkat någon av medieaffärerna de senaste åren, varför det kan tyckas drastiskt att göra genombrott i grundlagen för eventuella fall i framtiden. Enligt KLYS mening har kommittén inte lyckats övertyga om att det verkligen krävs grundlagsändringar för att uppnå de mål man har.
Kommittén konstaterar att det är tveksamt om Konkurrenslagen är tillämplig på det grundlagsskyddade medieområdet och föreslår att en begränsning görs i TF och YGL med hänvisning till Konkurrenslagen när det gäller 'konkurrensbegränsande samarbete' och 'missbruk av dominerande ställning' på medieområdet. KLYS anser att Konkurrenslagens tillämplighet på det grundlagsskyddade området först bör klarläggas i domstol, innan grundlagarna utsätts för ytterligare ingrepp.
Beträffande konkurrensskadliga företagsförvärv på området för opinionsbildande medier föreslår kommittén en särskild mediekoncentrationslag. Detta anses nödvändigt för att bestämmelserna bättre skall kunna anpassas till de speciella förutsättningar som gäller för dagstidningar, radio och TV. KLYS anser, som sagts ovan, att man bör avvakta rättsliga avgöranden på området innan man avfärdar den nuvarande lagstiftningen som helt otillräcklig. KLYS stödjer dock tanken om att det vid en prövning om en medie-koncentration skall anses skadlig skall ges utrymme för en samlad bedömning av ägande och inflytande i olika medier och på skilda produktmarknader.
Enligt KLYS är bästa sättet att stödja mångfalden inom massmedierna att skapa förutsättningar för nya etableringar på mediemarknaden och dessas fortsatta existens. Det räcker alltså inte att reglerna som införs främjar konkurrens, de bör också stimulera utvecklingen av nya medieföretag. Här anser KLYS att presstödssystemet skulle behöva utredas i grunden. En tydligare satsning på stöd till press och medier i olika former är det bästa och effektivaste sättet att skapa större mångfald. En annan viktig förutsättning för att uppnå mångfald är att redaktionerna är sjävständiga gentemot ägarna.
I utredningens kapitel 12 resonerar kommittén kring om det behövs särskilda regler för att säkerställa svenskt ägande i fråga om svenska medier. Kommittén föreslår inte några ytterligare spärregler gentemot utländska investeringar och etableringar på medieområdet. Det s k MAI-avtalet inom OECD om investering och andra handelsfrågor har havererat, men frågan om multilaterala investeringsregler kommer sannolikt upp i de förestående WTO-förhandlingarna som inleds i Seattle i slutet av november i år. KLYS är mycket angelägna om att den svenska regeringen bevakar och agerar i dessa frågor i den mån WTO-reglerna kan komma att påverka skyddet för den svenska opinionsbildingen och det svenska kulturlivet. Vidare delar KLYS kommitténs uppfattning om att man från svensk sida måste ta aktiv del i och noga bevaka diskussionen mellan EU-staterna om räckvidden av kulturklausulen i artikel 128 i Amsterdamfördraget.
Kommittén tar upp problemställningen om att enskilda abonnenter i många fall saknar möjlighet att få abonnera på en viss kanal som de önskar eftersom kabeloperatören inte erbjuder kanalen i fråga. Kabel-operatörerna erbjuder endast kanaler i paket vilket gör att enskilda abonnenter inte kan avsäga sig eller slippa betala för de kanaler i paketet som de inte vill titta på. Den ordning som är önskvärd på området är att de enskilda abonnenterna ges rätt att få valfri kanal distribuerad till sig samt att de bara ska behöva betala för de kanaler som de uttryckligen valt att abonnera på.
Det underförstås härvid att ökad frihet att välja bort oönskade kanaler kommer leda till lägre kostnader för de enskilda abonnenterna. KLYS och COPYSWEDE vill dock göra kommittén uppmärksamma på att då system för ökad valfrihet sannolikt är förenade med ökade kostnader av olika slag för operatörerna, är det inte säkert att det blir billigare än med de gamla paketsystemen.
KLYS och COPYSWEDE har i samband med utredningen 'Grannlands-TV i kabelnät' (SOU 1997:68) uttalat sig om obligatoriska abonnentundersökningar. Beträffande dessa hänvisar vi till vårt tidigare remissvar, men vill även här ta tillfället i akt att varna för de effekter som dylika system kan komma att få på den svenska kabel-TV-marknaden.
Målet för reformer på området skall vara ökad frihet för den enskilde att välja till och välja bort. Ambitionen måste då rimligtvis vara att en sådan ökad valfrihet kommer alla abonnenter till del. Ett omröstningssystem som inte till fullo tar hänsyn till minoritetsintressen kan mycket väl komma att likrikta och utarma kabel-TV-utbudet än mer. Det kan leda till att den relativa mångfald som trots allt uppkommer i operatörernas befint-liga paketutbud försvinner. Ett sammanhängande problem är att nya kanaler kommer att få svårt att slå sig in i utbudet eftersom ingen har möjlighet att se och bilda sig en uppfattning om sådana kanaler. Därför kan KLYS och COPYSWEDE inte se att man genom någon sorts omröstningsförfarande skall kunna tillfredsställa berättigade konsumentintressen.
Sannolikt skulle ökad konkurrens mellan operatörerna i och om de enskilda fastighetsnäten ha samma effekter som ökad konkurrens har i andra sammanhang. Vad gäller kabel-TV-näten sätter traditionell teknologi vissa hinder i vägen för att utredningens valfrihetsmålsättning skall kunna förverkligas genom ökad konkurrens. Ökad konkurrens skulle dock säkert ha en viss prispressande effekt. Ny digital kabelteknologi skapar möjlighet till obegränsad valfrihet även utan konkurrens. KLYS och COPYSWEDE bedömer att alla större operatörer inom några år har tekniska möjligheter att erbjuda sina kunder fullständiga ā la carte-abonnemang. Vad det kommer att kosta abonnenterna är en annan fråga.
Enligt KLYS och COPYSWEDEs bedömning kommer operatörerna inom en snar framtid utsättas för hård konkurrens från andra aktörer som är i besittning av teknik att distribuera bredbandskrävande mediainnehåll till hushållen utan att behöva använda sig av kabel-TV-näten. Vidare kommer den allt längre drivna konvergensen, såväl tekniskt som marknadsmässigt, i förening med avreglering av olika infrastrukturella system att i det långa loppet omöjliggöra att kabel-TV-företagen får behålla sin skyddade ställning.
Sammanfattningsvis tillstyrker KLYS och COPYSWEDE i princip ökade möjligheter för enskilda abonnenter att bestämma över vilka TV-kanaler man ska ha tillgång till, men menar att den tekniska utvecklingen dels är en nödvändig förutsättning för detta samt att denna utveckling kommer att förverkliga den eftersträvade valfriheten både på ett mer fullständigt och på ett snabbare sätt än vad som är möjligt genom ny lagstiftning.
| För KLYS Ulrica Källén Förbundsjurist |
För COPYSWEDE Gun Magnusson Verkställande direktör |