KLYS verksamhetsåret 1998


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs även verksamhetsberättelsen för 1997

KLYS SUMMERING AV 1998

1998 har varit ett händelserikt och dynamiskt KLYS-år. Det var året när KLYS på allvar tog steget ut i Europa och i världen och när vi äntligen lyckades driva igenom kassettersättningen. Under året lade också kulturministern fram en proposition, där AMS-medel för första gången slussades över till kulturarbetarna. Propositionen var resultatet av två viktiga utredningar på kulturområdet - den forsmanska utredningen och utredningen om konstnärernas villkor ledd av Anita Modig Tham. I båda utredningarna deltog KLYS med experter. På det internationella planet har KLYS inlett ett samarbete med sin kanadensiska syster-organisation CCA (Canadian Conference of the Arts) samt hyrt in sig i en lokal i Bryssel tack vare ett särskilt internationellt bidrag från statens kulturråd. Tanken är att på så sätt praktiskt underlätta för KLYS-förbunden att övervaka viktiga förhandlingar i Europaparlamentet eller ta direktkontakter med olika befattningshavare och politiker i Bryssel.

Verksamhetsåret inleddes med den stora världskulturkonferensen på Hässelby slott som var KLYS svar på UNESCO:s kulturministerkonferens "Power of Culture" i Stockholm den 30 mars - 2 april 1998. Tack vare bidrag från regeringen, Nordiska ministerrådet, Stockholm Europas kulturhuvudstad -98 och Svenska Institutet kunde KLYS inbjuda c:a 100 internationella gäster från hela världen. Glädjande nog hade UNESCO:s generaldirektör Federico Mayor hörsammat KLYS inbjudan att öppna konferensen, som hade som huvudtema "The role of Culture in areas of conflict". Konferensen, som finns redovisad i en Print-on-demand-rapport som tillställdes samtliga konferensdeltagare samt på KLYS hemsida på Internet, blev en stor framgång. Redan i juli inbjöd Canada till en uppföljning i Ottawa och till hösten 1999 förväntas Mexico fortsätta den s.k. Stockholmsprocessen. Ytterligare ett möte är tänkt att avhållas i Grekland år 2000.

En fråga som låg som ett hotfullt moln över oss alla var de tänkta MAI-förhandlingarna som kunde ha resulterat i ödesdigra konsekvenser på kulturområdet. KLYS tog därför kontakt med sin kanadensiska systerorganisation för att diskutera motåtgärder, men när våra organisationer sammanstrålade i Ottawa hade redan Frankrike dragit sig ur förhandlingarna som därmed omintetgjordes, åtminstone i denna form.

Årets verkliga höjdpunkt var emellertid framgången med den sedan längelänge efterlysta kassett-ersättningen. Tack vare ett intensivt lobbyarbete och tack vare energiska insatser från såväl Copyswede som från kulturministerns och även statsministerns sida fick vi till sist lön för vår möda. Riksdagen sade till slut ja till en svensk kassettersättningsordning. Visserligen ligger den inledningsvis på en ganska blygsam nivå men det avgörande är att vi äntligen fått gehör för våra krav! Alltså Gehlindoktrinen: Först ska vi lära dom att dom ska betala. Sedan ska vi lära dom hur mycket dom ska betala!

1998 var också året när Stockholm korades till Europas kulturhuvudstad. Men det som kunde ha blivit en glädjefest för oss alla blev snarare en pinsam och segsliten historia. För bakom festfasaden fortsatte den kulturella nedrustningen eftersom politikerna genom att vältra över kulturåret på ett privat bolag hade friskrivit sig själva. Melina Mercouri skulle inte ha tvekat om sitt ordval om hon hade fått nys om denna mycket svenska variant på det indiska reptricket: att låtsas göra en sak medan man i själva verket gör något annat! Istället för att fungera som kulturell idéspruta fick nu KLYS den otacksamma rollen att framhärda som besk kritiker. Men KLYS uppdrag är nu en gång att värna kulturpolitiken och inte kulturspektaklet.

Nästa stora kampanj från KLYS sida kommer att gälla upphovsrätten. Ty det är den som är grunden för konstnärens möjlighet att kunna försörja sig på sitt arbete. Det är en insikt som vi delar med kollegor över hela världen. KLYS har bestämt sig för att högprioritera de upphovsrättsliga frågorna inte minst som globaliseringen accelererar bl. a som en följd av Internet och den digitala revolutionen. KLYS välkomnar självklart den nya tekniken. Men upphovsrätten är inget mode som växlar med väderleken eller modem-hastigheten!

Hasta la victoria siempre!
Stockholm den 8 april 1999

Peter Curman

Till innehållsförteckningen


Arbetsutskottet för Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) lägger härmed fram verksamhetsberättelse över verksamheten 1/1-31/12 199

Till innehållsförteckningen


ANSLUTNA ORGANISATIONER PER DEN 31/12 1998

  Ombud och ersättare Bildades år Antal medl.*) Medl.avg.
O Sveriges Författarförbund
Bunny Ragnerstam
Bo Sigvard Nilsson
Susin Lindblom
1893 2.301 37. 380
R Sveriges Dramatikerförbund
Ture Rangström
Birgit Hageby
Cecilia Sidenbladh
1941 603 16.878
D Svenska Journalistförbundet
Håkan Karlsson
Arne König
Stephen Lindholm
1901 6.356 75.440
  Läromedelsförfattarnas Förening
Elisabeth Nemert
Sören Leven
Helena Nelson-Bülow
1960 1.599 27.084
    Bildades år Antal medl.*) Medl.avg.
B Konstnärernas Riksorganisation
Elisabeth Ekstrand
Göran Gidenstam
Owe Martin Wall
1937 3.048 44.740
I Föreningen Svenska Tecknare
Bernt Lindberg

Leif Eriksson
Mattias Gordon
1955 1.090 23.430
L Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF)
Maria Ängquist-Klyvare
Eva Älmeborg
Jonas Roth
1962 437 16.033
D Svenska Fotografers Förbund
Åke Hedström
Peder Björkegren
Marie Nilsson
1895 1.754 24.060
  Arkitektförbundet
Patrik Fallberg
Klas Svanbom
Staffan Carenholm
1975 682 16.966
    Bildades år Antal medl.*) Medl.avg.
T Föreningen Svenska Tonsättare
Thomas Jennefelt
Henrik Strindberg
Bo Rydberg
1918 194 12.644
O Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik (SKAP)
Gugge Hedrenius
Ulla-Carin Nyquist
Mats Nörklit
1926 609 17.395
N Svenska Musikerförbundet Kulturarbetarförbundet
Lars Sjösten
Håkan Hillerström
Monica Borrfors
1907 3.983 52.486
  Svenska Tonkonstnärsförbundet
Mats Widlund
Sven H Åberg
Torgney Lundmark
1947 143 8.051
  Sveriges Yrkesmusikerförbund
Olav Gullbransson
Urban Werner
1984 2.217 34.914
    Bildades år Antal medl.*) Medl.avg.
S Svenska Danspedagogförbundet
Ulla Vikman
Annie L
eising
Eva Lundstedt
1939 230 8.455
C Svenska Teaterförbundet
Tomas Bolme
Jaan Kolk
Anna Carlson
1894 3.975 50.729
E Svenska Regissörsföreningen
Lars G Thelestam
Lena Brännström
Michael Riise
1956 174 8.266
N Oberoende Filmares Förbund
Johan Donner
Johan Hagelbäck
1985 182 12.405
  E SIF-klubben vid Sveriges Radio
Lars Rehnborg
Eva Hult
Inger Etzler
1943 500 16.500
  Summa   30.077 503.856

*) Vilkas verksamhet faller inom KLYS område.

Till innehållsförteckningen


ARBETSUTSKOTT

KLYS arbetsutskott hade vid verksamhetsårets slut följande sammansättning:

Peter Curman - ordförande, Thomas Jennefelt -1:e vice ordförande, Anna Carlson - 2:e vice ordförande, Christer Arvsten, Bernt Lindberg, Susin Lindblom, Olav Gullbransson, Elisabeth Ekstrand, Lars Rehnborg, Håkan Hillerström, Johan Donner

Arbetsutskottet har under verksamhetsåret haft tolv formella sammanträden: 12 jan, 27 jan, 17 feb, 12 mars, 16 apr, 19 maj, 14 aug, 7 sep, 24 sep, 21 okt, 16 nov, 16 dec, samt ett förberedande möte innan årsmötet 25 maj.

Nämnden har under året sammanträtt 3 gånger: 21 jan, 25 maj, 5 oktober.

Till innehållsförteckningen


REVISORER

Under perioden var Anders Wiger KLYS auktoriserade revisor. Per B. Adolphson var KLYS lekmannarevisor och Elisabeth Nemert var suppleant.

Till innehållsförteckningen


KLYS KANSLI

KLYS kansli är beläget på Skeppargatan 26. För hyreskontraktet står COPYSWEDE. Enligt kanslisamarbetsavtal betalar KLYS sin andel av kostnaderna för hyra, förbrukningsmaterial m m till COPYSWEDE.

Kansliet deltar regelmässigt i överläggningar med motparter och myndigheter. KLYS bokföring, kassaförvaltning och löneadministration har skötts av COPYSWEDE:s kansli. Bokföring gällande Hässelbykonferensen sköttes dock av Camilla Widin på Ernst & Young.

Kansliet har under verksamhetsåret föreståtts av Jerker Fransson (fram till 30 juni) och Ulrica Källén (som visstidsanställdes från den 28 september till den 30 juni 1999). Elisabeth Nesje arbetade som sekreterare under januari och halva februari. Därefter arbetade Nadja Leijonhufvud som sekreterare.

Upphovsrättskonsult
Gunnar Karnell har under verksamhetsåret varit arvoderad upphovsrättslig expert.

Till innehållsförteckningen


SAMVERKANDE ORGAN

COPYSWEDE
Genom COPYSWEDE samverkar de flesta KLYS-organisationerna samt STIM, SAMI och NCB i förhandlingsfrågor om utnyttjande av verk i media (kabel-TV, satellit, video etc). KLYS har förutom ett visst ekonomiskt samarbete också ett upphovsrättsligt samarbete med COPYSWEDE.

Till innehållsförteckningen


DEN STATLIGA KULTUR- OCH ANSLAGSPOLITIKEN

Uppvaktning av riksdagens kulturutskott
Den 15 april 1998 uppvaktade KLYS AU kulturutskottet angående propositionen 'Konstnärernas villkor'. KLYS framförde bl a sitt stöd för de idéer som utvecklas i Forsmans utredning och sitt önskemål om att en musikpolitisk utredning bör tillsättas. Vidare framhölls vikten av en kassetter-sättningsordning.

Till innehållsförteckningen


DEN INTERNATIONELLA KULTUR- OCH ANSLAGSPOLITIKEN

EU-kommissionens förslag till 'Kulturramprogram 2000-2004'
KLYS yttrade sig över förslaget i september och framhöll i sitt remissvar de konstnärliga och litterära yrkesutövarnas roll i det europeiska kulturarbetet och att dessa ges full delaktighet och medverkan vid besluten, utformningen, utvecklingen och förverkligandet av kulturpolitiken inom EU och nationellt. Vidare ansåg KLYS att kulturramprogrammets budget är alltför knapp för att de föreslagna insatserna ska vara trovärdiga.

KLYS ingår från 1998 i referensgruppen till Rådets permanenta arbetsgrupp för kulturfrågor. Gruppen sammanträder regelbundet på Kulturdepartementet och diskuterar kulturfrågor inom EU, t ex det ovan nämnda ramprogrammet för kultur.

KLYS har för 1998 beviljats bidrag om 55.000 kr från Statens kulturråd för internationellt arbete. Avsikten var att under 1998 göra en första resa ner till Bryssel för att skapa kontakter med representanter från bl a parlamentet och kommissionen. Av praktiska skäl kom denna resa till stånd först i januari 1999. En delegation bestående av Peter Curman, Christer Arvsten, Bernt Lindberg och Anna Carlson besökte då Bryssel under tre dagar.

Kommerskollegiums avrapportering 'WTO: Ny förhandlingsrunda'
Inför kommande förhandlingar inom Världshandelsorganisationen anförde KLYS i sitt yttrande i november att KLYS är generellt kritiskt till att man i internationella handelsavtal inkluderar kulturen och den traditionella upphovsrätten och förordade att förhandlingarna skall utesluta dessa områden.

Till innehållsförteckningen


KLYS VÄRLDSKULTURKONFERENS 1998

KLYS arrangerade den 30 mars - 1 april en internationell kulturkonferens på Hässelby slott i anslutning till UNESCO:s kulturministerkonferens i Stockholm. Konferensen anordnades i samarbete med Nordiskt Konstnärsråd och ECA. Konferensen genomfördes genom tillskott av externa medel (från regeringen, Nordiska ministerrådet, Kulturhuvudstad '98 och Svenska Institutet/SIDA) och utan att påverka KLYS ordinarie verksamhet. Gunilla Georgsson anställdes som projektledare för konferensen under perioden 1 februari till 30 april. De viktigaste ämnena för konferensen var kulturens roll i konfliktområden, den nya teknologins inflytande på utvecklingen av kulturen och konstnärens ekonomiska situation. Vid konferensen deltog ca 100 personer. Konferensen har givit upphov till flera uppföljningskonferenser (bl a i Ottawa i juni). Konferensen fick stort genomslag i utländska media, inte minst tack vare den print-on-demand-rapport som samtliga delegater försågs med innan konferensen var över, 'World conference on Culture 1998'.

Till innehållsförteckningen


KLYS MÖTE MED CCA I OTTAWA, CANADA

På en uppföljningskonferens - en direkt följd av KLYS Världskulturkonferens - som KLYS syster-organisation CCA (Canadian Conference of the Arts) anordnade i slutet av juni inbjöds KLYS arbetsutskott att besöka Canada för att tillsammans med CCA diskutera gemensamma angelägen-heter. Den 4-8 november besökte därför delar av KLYS arbetsutskott och kansli Ottawa. På dagordningen stod bl a hur organisationer som KLYS och CCA skall agera när handels- och investeringsavtal av olika slag hotar att inkräkta på respektive lands kulturpolitik. Vidare diskuterades frågan om en kulturens Agenda 21 och den kommande Mexicokonferensen, som skall äga rum under 1999. På mötets sista dag beslutades att ett internationellt nätverk skall upprättas bestående av NGO:s (non-governmental organisations) på kulturens område runt om i världen, för att vid kommande förhandlingar om handel och investeringar kunna hävda kulturens betydelse med större internationell styrka. KLYS och CCA antog också en 'joint declaration' som anger riktlinjer för detta internationella nätverk. Se bilaga.

Till innehållsförteckningen


NORDISKA KONSTNÄRSRÅDET

Nordiska konstnärsrådet hade ett minisammanträde i Stockholm. På dagordningen stod KLYS Världskulturkonferens på Hässelby Slott, som KLYS åtagit sig att arrangera i samarbete med bl a Nordiska Konstnärsrådet. Närvarande på mötet var företrädare från Finland, Danmark, Norge och Sverige.

Till innehållsförteckningen


EUROPEAN COUNCIL OF ARTISTS

KLYS deltog genom sin arbetsutskottsledamot Bernt Lindberg, vid ECA:s konferens 'The role of the artists and intellectuals in a wider Europe', samt ECA:s årsmöte i omedelbar anslutning därtill den 20-22 november i Semmering, Österrike. ECA deltog också vid anordnandet av Hässelbykonferensen.

Till innehållsförteckningen


DEN KOMMUNALA KULTUR- OCH ANSLAGSPOLITIKEN

Kulturhuvudstadsåret
I november 1993 utsågs Stockholm till kulturhuvudstad 1998. Efter att ha tagit emot en rad synpunkter från organisationer och enstaka medlemmar har KLYS under 1998 i samtal, skriftväxling och massmedia, uttryckt sin kritiska inställning till Kulturhuvudstadsåret. KLYS har visat sin oro för att kulturhuvudstadsåret tas till intäkt för en nedrustning av det gängse kulturlivet bakom festivalkulisser, och vidare kritiserat kulturhuvudstadsbolaget för sena och otydliga beslut. KLYS ansåg även att det var fel att låta ett privat bolag genomföra kulturåret.

Kulturkonferens om kulturlivet i en kommun
Under 1998 pågick samtal med kulturchefen i Avesta kommun angående ett projekt avsett att belysa kulturlivet i denna kommun, och den betydelse detta hade för kommunens utveckling. Detta resulterade initialt i att Kulturnämnden den 20-21 augusti 1998 arrangerade en stor konferens i Avesta: 'Kulturens lyskraft', med KLYS och Kultur i hela landet som medarrangörer.

Till innehållsförteckningen


MEDIEFRÅGOR

EU-kommissionens 'Grönbok om konvergens mellan telekommunikations- , media och IT-sektorn'
KLYS har under verksamhetsåret tillsammans med COPYSWEDE lämnat synpunkter på denna grönbok och i yttrandet bl a framhållit att de konstnärliga och litterära yrkesutövarna inte får ses endast som en grupp 'content providers' bland flera. Medierna måste, oavsett distributionsform, ha en roll som bärare av kulturella värden. Av bl a denna anledning ansåg KLYS och COPYSWEDE att man så långt möjligt bör skilja frågan om innehåll från frågan om distributionsform.

'Om buggning och andra tvångsmedel' (SOU 1998:46)
KLYS yttrade sig i september i korthet över buggningsutredningen och avvisade helt utredningens förslag till förändringar i lagstiftningen för att tillåta buggning och olika former av telefonavlyssning och kameraövervakning. KLYS främsta skäl till detta var att riskerna för kränkning av den personliga integriteten och medborgarnas skydd för grundläggande friheter som yttrandefrihet och meddelarfrihet hotas.

KLYS deltog den 12 maj vid en hearing på Kulturdepartementet om 'Den framtida kommersiella lokalradion'.

Till innehållsförteckningen


SKATTEFRÅGOR

KLYS yttrade sig i juni i korthet över ett förslag till rekommendation av Bokföringsnämnden om enskild näringsidkares bokföring och i december över ett förslag till lagrådsremiss om ny bokföringslag. I båda yttrandena välkomnar KLYS varje strävan mot en förenkling av bland annat kraven på enskild näringsidkares bokföring och redovisning.

KLYS skattegrupp sammanträdde den 27 januari tillsammans med deltagare i Stockholms skatte-förvaltnings kulturprojekt.

KLYS anordnade den 29 januari ett seminarium om mervärdesskatt med deltagare från Riksskatteverket, Skattemyndigheten och intresserade från KLYS medlemsorganisationer på Nordiska museet.

Till innehållsförteckningen


UPPHOVSRÄTTSFRÅGOR

Samarbetet med COPYSWEDE
Mellan KLYS och COPYSWEDE har det alltsedan COPYSWEDE bildades funnits ett samarbetsavtal rörande upphovsrättsfrågorna. Enligt samarbetsavtalet skall KLYS och COPYSWEDE samverka i upphovsrättsliga frågor och i andra frågor av gemensamt intresse, t ex skatte- och avgiftsfrågor. Huvudansvaret för dessa frågor ligger dock hos KLYS, som har åtagit sig att gentemot COPYSWEDE sköta policyarbetet. Detta innebär bl a bevakning av utvecklingen på upphovsrättsområdet och på skatte- och avgiftsområdet samt att aktivt och i samarbete med medlemsorganisationerna arbeta för att de skapande och utövande konstnärernas villkor enskilt och kollektivt förbättras. COPYSWEDE:s ersättning till KLYS för detta arbete under 1998 uppgick till 385.800 kronor.

Medlemsförslag från Nordiska rådet om samordning och förenkling av upphovsrättslagstiftningen i de nordiska länderna
KLYS yttrade sig i mars över Nordiska rådets medlemsförslag om samordning och förenkling av upphovsrättslagstiftningen i de nordiska länderna till gagn för TV-stationernas möjligheter att använda arkiverade TV-program för nya nyttjandeformer, t ex i en utsändning 'on-demand'. KLYS avvisade bestämt förslaget som skulle innebära en tvångslicens och inkräkta oskäligt på upphovsmannens legitima intressen. KLYS ansåg i stället att den som vill visa skyddat material i första hand bör lösa problemet genom att göra en framställan direkt till upphovsmännen eller deras organisationer. Om detta visar sig praktiskt omöjligt bör problemet närmast lösas med en avtalslicensordning.

EU-kommissionens direktivförslag om upphovsrätt i informationssamhället
EU-kommissionen antog i november 1997 ett förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, KOM (97) 628. KLYS och COPYSWEDE bereddes i mars 1998 tillfälle att lämna synpunkter på förslaget och inlämnade i april ett
gemensamt remissvar till Justitie-departementet. KLYS och COPYSWEDE ansåg att direktivförslaget i huvudsak preciserar och utvecklar gällande rätt på ett sätt som underlättar för de konstnärliga och litterära yrkesutövarna att leva på sin verksamhet, även med utnyttjande av de möjligheter som det framväxande informationssamhället ger. Vidare anförde dock KLYS och COPYSWEDE att förhållandet till andra direktiv och traktat är oklart och att artikel 5 - om undantag och inskränkningar - kunde förtydligas på ett par punkter.

KLYS har deltagit i debatter i olika sammanhang för att framhålla upphovsmännens och de utövande konstnärernas inställning till direktivförslaget. Förslaget har kritiserats hårt från telekom-industrin och bibliotekshåll.

I november hemställde KLYS och COPYSWEDE om att få uppvakta justitieminister Laila Freivalds beträffande upphovsmännens och de utövande konstnärernas inställning till direktivförslaget. Datum för uppvaktning utsattes till den 22 januari 1999, inför vilken även en skrivelse skickades till Justitie-departementet där KLYS och COPYSWEDE utvecklar sina synpunkter.

Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång (Ds 1998:24)
KLYS och COPYSWEDE inlämnade i juni ett gemensamt yttrande beträffande de ändringar i upphovsrättslagen som förslaget innebär. I huvudsak fann KLYS och COPYSWEDE att förslaget var bra, med en tillfredsställande balans mellan rättighetshavarnas specifika intressen och rättssäkerhetsintressen, men att undersökningen uttryckligen också skulle avse 'uppgifter'. En annan brist i förslagets utformning var att skyddsåtgärden inte synes bli tillämplig vid sådana överträdelser av upphovsrättslagstiftningen som inte utgör upphovsrättsintrång.

E-pliktutredningen 'Att säkra det elektroniska kulturarvet' (SOU 1998:111)
I december yttrade sig KLYS och COPYSWEDE gemensamt över E-pliktutredningens betänkande. Utredningen föreslog att insamling av material som endast förekommer on-line i elektroniska nätverk skall ske via den s k robotmetoden såsom pliktexemplar. KLYS och COPYSWEDE avstyrkte förslaget, främst med hänsyn till att metoden kräver ändringar i upphovsrättslagstiftningen av ett slag som är både olämpligt och i nuläget ogenomförbart.

Samtal med biblioteken angående tillgänglighet av material i digital form.
Diskussion om bibliotekens möjligheter att tillhandahålla upphovsrättsligt skyddat material har förts med företrädare för bibliotekssidan, framför allt med BIBSAM. Chefen för BIBSAM inbjöds i februari till fortsatta samtal. Biblioteken har ombetts precisera sina önskemål gentemot rättighetshavarna. En mindre arbetsgrupp har inom KLYS diskuterat dessa frågor.

Övrigt angående upphovsrätt

KLYS har i ett flertal remisser, som inte i första hand rört upphovsrättsliga frågor, framhållit värdet av en stark upphovsrätt, bl a i yttrandena över 'Kulturramprogram 2000-2004', 'Arbete åt konstnärer' och 'Generella konstnärsstöd'.

KLYS deltar i COPYSWEDE:s multimediagrupp.

KLYS deltar i en diskussiongrupp om upphovsrätt och informationsfrihet inom ramen för "Kulturnät Sverige".

Upphovsrättsgruppen har under året sammanträtt vid två tillfällen. Vid upphovsrättsgruppens möte i mars inbjöds Henry Olsson, för att informera om MAI (Multilateral Agreement on Investment) och upphovsrättens ställning i detta avtal. Vid mötet i december beslutades att KLYS skall göra en programskrift om upphovsrätt i det digitala samhället, som skall vara klar under våren 1999. En redaktionskommittée tillsattes, som ansvarar för arbetet med skriften.

Till innehållsförteckningen


ERSÄTTNINGSORDNINGAR

Kassettersättningen (1997/98:156)
Förslag om kassettersättning lades i maj fram som en proposition av regeringen. KLYS och COPYSWEDE ingav i oktober en gemensam skrivelse till riksdagens lagutskott beträffande behandling av propositionen i riksdagen. Riksdagen röstade i november igenom förslaget, varefter lagen om kassettersättning trädde i kraft 990101. KLYS har under hela året bedrivit en intensiv lobby-verksamhet för att vinna politiskt stöd för en svensk kassettersättning. Såväl tjänstemän som ministrar uppvaktades vid olika tillfällen. Även statsministern agerade i frågan till förmån för KLYS förslag. Ersättningsnivån är dock enligt KLYS för låg, men följande Gehlindoktrinen, som säger 'först skall vi lära dem att de ska betala och därefter vad de ska betala' godtog KLYS inledningsvis det låga beloppet.

'Fonogramersättning' SOU 1997:140
Under 1997 erhölls denna utredning på remiss. Förslaget avser att kompensera musikupphovsmän samt utövande musiker och artister för det tillhandahållande och utlåning av fonogram som sker vid biblioteken. I januari 1998 yttrade sig KLYS över utredningen och tillstyrkte inrättandet av en dylik ersättning, men invände bl a mot den låga nivån samt det faktum att medlen skall tas ur en befintlig ersättningsordning.

Till innehållsförteckningen


ARBETSMARKNADSFRÅGOR

'Arbete åt konstnärer' (SOU 1997:183) och 'Generella konstnärsstöd' (SOU 1997:184)
KLYS yttrade sig i januari över dessa två utredningar som kom på gemensam remiss i december 1997. KLYS fann att båda utredningarna låg i linje med KLYS traditionella tankegångar om att de konstnärliga och litterära yrkesutövarna skall kunna leva av inkomsterna av sitt arbete. KLYS framhöll i yttrandet att utredningarna givit en i väsentliga delar riktig bild av konstnärsgruppernas situation, samt att de i stora stycken dragit riktiga slutsatser av sitt underlag och stödde därför förslagen.

KLYS ordförande Peter Curman har ingått som expert i utredningen 'Arbete åt konstnärer' och AU ledamoten Susin Lindblom har ingått som expert i utredningen 'Generella konstnärsstöd'.

KLYS arbetsmarknadsgrupp har sammanträtt två gånger under året. Vid vårens möte diskuterades propositionen konstnärernas villkor (prop 1997/98:87) och hur KLYS skall agera för att uppnå önskvärda förändringar i AMS verksamhet. Utredningens ordförande Anders Forsman deltog vid mötet. Vid höstens möte förberedde sig gruppen inför AMS-dagen den 19 november.

KLYS ingår med representanter i AMS Kulturarbetsdelegation, se under rubrik 'representation'. KLYS har också under hösten 1999 deltagit med representanter i olika referensgrupper på AMS, bl a i referensgruppen för Artist- och Musikerbanken.

Regionala referensgrupper.
Regionala referensgrupper har tidigare funnits i regionerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Örebro. Under 1998 har dock vissa av referensgrupperna inte haft någon verksamhet, på grund av att AF-kultur i dessa regioner har övervägt ändrade arbetsformer eller ökad decentraliser
ing.
Se vidare under 'representation'.

Till innehållsförteckningen


REMISSER

KLYS har således under 1998 avgivit yttrande över följande remisser:

  1. Fonogramersättning (SOU 1997:140), 980112
  2. Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183) och Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184), 980130
  3. Samordning och förenkling av upphovsrättslagstiftningen, 980306
  4. EU-kommissionens Grönbok om konvergens mellan telekommunikations-, media- och IT- sektorn, 980403
  5. EU-kommissionens direktivförslag om upphovsrätt i informationssamhället, 980403
  6. Ny skyddsåtgärd vid immaterialrättsintrång (Ds 1998:24), 980608
  7. EU-kommissionens förslag till Kulturramprogrammet 2000-2004, 980909
  8. Om buggning och andra tvångsmedel (SOU 1998:46), 980929
  9. Ny förhandlingsrunda inom WTO, 981112
  10. Lagrådsremiss om ny bokföringslag, 981221
  11. E-pliktutredningen (SOU 1998:111) 'Att säkra det elektroniska kulturarvet', 981230

Till innehållsförteckningen


ANDRA VIKTIGARE SKRIVELSER

Till innehållsförteckningen


VIKTIGARE MÖTEN OCH KONFERENSER

Till innehållsförteckningen


KLYS-BULLETINEN

Formerna för information till medlemsförbunden har förändrats, bland annat på grund av att kostnaderna för utskick höjts väsentligt. KLYS hemsida uppdateras numera löpande med viktigare externa skrivelser samt övrig information. Utdrag därifrån skickas också vid behov ut till medlems-organisationerna. Avsikten är också att ett par gånger om året sammanställa en årsplan för KLYS.

Till innehållsförteckningen


KLYS STIPENDIEFÖRTECKNING

1997/98 års stipendiekatalog har under 1998 sålts i 133 exemplar. Stipendiekatalogen kommer att uppdateras under januari 1999.

Till innehållsförteckningen


KLYS ARVODESNORMER

KLYS arbetsutskott antog under våren ny arvodesrekommendation. Minimirekommendation att gälla från och med maj 1998 beträffande arvoden för framträdanden vid möten, konferenser och dylikt är 3.000 kr för framträdanden upp till två timmar.

Till innehållsförteckningen


KONSTNÄRSNÄMNDEN MED SVERIGES BILDKONSTNÄRSFOND

Konstnärsnämnden är en statlig myndighet, som sorterar under kulturdepartementet. Enligt sin instruktion ska nämnden besluta om statliga bidrag och ersättningar (konstnärs- och projektbidrag) till ton-, scen- och filmkonstnärer samt hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden ska också till regeringen avge förslag på innehavare av inkomstgaranti för konstnärer.

Konstnärsnämnden leds av en styrelse om 13 ledamöter som ansvarar för verksamheten. Den utses i sin helhet av regeringen. Fyra organ fördelar bidrag och ersättningar till olika konstnärskategorier, nämligen styrelsen för Sveriges Bildkonstnärsfond (13 ledamöter) samt tre arbetsgrupper, en för upphovsmän på musikområdet ( 9 ledamöter), en för musiker och sångare (13 ledamöter) och en för scen- och filmkonstnärer (11 ledamöter).

Under året erhöll KLYS förslagsrätt till styrelsen, att gälla från och med den 1 januari 1998. KLYS föreslog Ann Marie Lysell, Christer Jonsson, Elisabeth Ekstrand, Ivar Wiklander, Åke Hedström och Bo Rydberg. Styrelsen utser i sin tur arbetsgrupperna, med undantag för Bildkonstnärsfonden.

Till innehållsförteckningen


REPRESENTATION

AMS kulturarbetsdelegation:
KLYS ledamöter i delegationen har varit: Jaan Kolk (Teaterförbundet), Rune Liedström (Svenska Musikerförbundet), Elisabeth Ekstrand (KRO), Christer Arvsten (SJF), Susin Lindblom (Sveriges Författarförbund). Suppleanter: Pierre Ström (Teaterförbundet), Lennart Eng (Föreningen Svenska Tecknare), Bengt Eriksson (SYMF), vakant (Sveriges Författarförbund), Thomas Jennefelt (Föreningen Svenska Tonsättare).

Regionala referensgrupperna vid AF kultur:
KLYS representanter i de regionala referensgrupperna har varit:

Region Stockholm:
Lars Ekenborn (Svenska Fotografers Förbund), Ture Rangström (Sveriges Dramatikerförbund) Ulla Wikman (Svenska Danspedagogförbundet), Christer Arvsten (Journalistförbundet), Gunilla Bergenhamn (Teaterförbundet), Jonny Rönnlund (SYMF), Ted Lindahl (Teaterförbundet, avd film), Håkan Larsson (Teaterförbundet, avd dans), Jan Hammarlund (Teaterförbundet).

Region Malmö:
Eva Söderquist (Teaterförbundet), Albin Karlsson (Svenska Musikerförbundet), K Arne Blom (Sveriges Författarförbund), Christer Svanberg, Karin Müller-Lindberg (KRO).

Region Göteborg:
På grund av ny organisation har den regionala referensgruppen ej fungerat under 1998.

Region Örebro:
Margita Dahlström (KRO), Christine Keffler (Svenska Teaterförbundet), Lisbeth Axelsson (Svenska Journalistförbundet), Rune Liedström (Svenska Musikerförbundet). Gruppen är under upplösning under omorganisationen, men kommer att fungera som 'bollplank' i ett större projekt.

Region Umeå:
AF-kultur är i färd med att decentralisera verksamheten och arbete pågick under 1998 med att organisera en regional referensgrupp i varje län.

TCOs råd för kulturfrågor:
KLYS representant har under året varit Margaretha Holmqvist (Sveriges Författarförbund).

Kulturrådets referensgrupp för kulturstatistik:
KLYS representant har under året varit Christer Arvsten (Svenska Journalistförbundet).

Till innehållsförteckningen


TIDSKRIFTSVERKSTADEN

KLYS har under året varit medlemmar av Tidskriftsverkstaden i Stockholm, där bl a KLYS svenska presentationskatalog 'Låt oss presentera KLYS' har tagits fram.

Till innehållsförteckningen


KLYS ARBETSGRUPPER

KLYS arbetsgrupp för upphovsrättsfrågor:
Vid årets slut var följande personer anmälda till gruppen: Erika Wänelöf/Robert Nilsson (BUS), Karolina von Essen, Peter Carls, Gun Magnusson (COPYSWEDE), Mickael Riise/Jörgen Cederberg (Svenska Regissörsföreningen), Catharina Ekdahl (ALIS), John Erik Forslund/Sara Pers Krause (SFF), Gunnar Furumo (TROMB), Jan Gehlin, Birgitta Hahn (KIF), Gugge Hedrenius (SKAP), Eva Henriksson (Svenska Fotografers Förbund), Håkan Hillerström (Svenska Musikerförbundet), Gunnar Karnell (KLYS och COPYSWEDEs konsult i upphovsrättsfrågor), Claes Göran Lilleborg (OFF), Susin Lindblom/Mari Samuelsson (Sveriges Dramatikerförbund), Hans Lindström/Martina Andersson (SAMI), Kenth Muldin/Johan Åberg (STIM), Ulf Mårtens (Teaterförbundet), Helena Nelson-Bülow (LFF), Anna-Kajsa Nilsdotter-Svärd (SIF-klubben vid Sveriges Radio), Bo Rydberg (FST), Elisabeth Sahlin (KRO), Inga Sundell-Möller (Föreningen Svenska Tecknare), Lillemor Svensson (SYMF), Mats Widlund (Svenska Tonkonstnärsförbundet), Olle Wilöf (Svenska Journalistförbundet), Patrik Fallberg/Jens Götberg (Arkitektförbundet).

KLYS skattegrupp:
Vid årets slut var följande personer anmälda till gruppen: Robert Nilsson (BUS) , Catharina Ekdahl (ALIS), Karolina von Essen (COPYSWEDE), Gunnar Furumo (TROMB), Gugge Hedrenius (SKAP), Håkan Hillerström (Svenska Musikerförbundet), Per Korsfeldt (FST), Susin Lindblom (Sveriges Dramatikerförbund), Hans Lindström, (SAMI), Gun Magnusson (COPYSWEDE), Kjell Erlandsson (Teaterförbundet), Helena Nelson-Bülow (LFF), Gun Pehrson (Svenska Fotografers Förbund), Sara Pers-Krause (Sveriges Författarförbund), Mia Persson (KIF), Conny Roth (STIM), Elisabeth Sahlin (KRO), Inga Sundell Mörner (Föreningen Svenska Tecknare), Lillemor Svensson (SYMF), Anna Wedin (Sveriges Dramatikerförbund).

KLYS mediegrupp:
Vid årets slut var följande personer anmälda till gruppen: Madelaine Bååk (OFF), Jörgen Cederberg (Sv. Regissörsföreningen), Catharina Ekdahl (ALIS), Britta Emmér (SIF-klubben), Anders Fredholm (KIF), Hans Hansson (Sv. Fotografers Förbund), Håkan Hillerström (Sv. Musikerförbundet), Eva Hult (SIF-klubben), Steven Jones (KIF), Eva Kinsepp (SYMF), Bernt Lindberg (Föreningen Svenska Tecknare), Stephen Lindholm (Sv. Journalistförbundet), Hans Lindström (SAMI), Gun Magnusson (COPYSWEDE), Helena Nelson-Bülow (LFF), Mats Nörklit (SKAP), Jan Pettersson (SIF-klubben), Lars Rehnborg (SIF-klubben), Michael Riise (Sv. Regissörsföreningen), Martina Andersson (SAMI), Tomas Sander (Teaterförbundet)

KLYS arbetsmarknadsgrupp:
Vid årets slut var följande personer anmälda till gruppen:
Jaan Kolk (Teaterförbundet), Rune Liedström (Svenska Musikerförbundet), Elisabeth Ekstrand (KRO), Christer Arvsten (SJF), Susin Lindblom (Sveriges Författarförbund), Pierre Ström (Teater-förbundet), Lennart Eng (Föreningen Svenska Tecknare), Stefan Ohlsson (Svenska Fotografers förbund), Ulla-Karin Nyqvist (SKAP), Jonny Rönnlund (SYMF), Owe Johansson (KIF)

Till innehållsförteckningen


KLYS VALNÄMND

Valnämnden bestod verksamhetsåret 1998 av Jaan Kolk (sammankallande), Cecilia Sidenbladh och Inger Etzler. Vid nämndmöte den 5 oktober 1998 valdes ny valnämnd för 1999 bestående av Jaan Kolk, Cecilia Sidenbladh och Gugge Hedrenius.

Till innehållsförteckningen


KLYS EKONOMI

Medlemsavgiften har varit oförändrad 1998 och har utgått enligt följande:

grundavgift för organisation 10.200
grundavgift för småorganisation 6.250
sektionsavgift 5.100
avgift för medlemmar upp till 1500 12:60
avgift för medlemmar över 1500 9:20

Till innehållsförteckningen


RESULTATRÄKNINGAR Not 1998 1997
Verksamhetens intäkter
Medlemsavgifter   495 805,00 507 069,00
Ersättning från Copyswede   385 800,00 385 800,00
Folderförsäljning   7 650,00 9 450,00
Bidrag Kulturrådet länsprojekt 1 750,00 3 964,00
Bidrag Kulturrådet momsinformation 1 2 790,00 2 351,00
Bidrag Kulturrådet speciella projekt   6 920,50 0,00
KLYSkonferens   811 424,17 0,00
Kanadaresa   57 498,11 0,00
Övriga intäkter   0,00 33 803,00
    1 768 637,78 942 437,00
Verksamhetens kostnader
Löner   251 501,29 263 056,00
Förändring semesterskuld   15 790,00 -1 348,00
Förändring övertidsskuld   3 549,00 5 208,00
Sociala avgifter,personalkostnader   121 737,73 121 797,86
Resor och traktamenten   8 333,00 26 671,85
Sammanträden   12 990,50 17 384,00
Kurser och konferenser   5 600,00 1 600,00
Hyra   121 278,00 123 298,00
Kontorskostnader   114 884,72 103 408,31
Telefon och porto   29 450,00 33 210,99
Ordförandearvode   100 523,00 100 000,00
Konsultkostnad   24 375,00 21 000,00
Revision   10 000,00 10 000,00
Kostnader länsprojekt Kulturrådet 1 750,00 3 964,00
Kostnader momsinformation Kulturrådet 1 2 790,00 2 351,00
Kostnader speciella projekt Kulturrådet 1 6 920,50 0,00
Kostnader KLYSkonferens 1 811 424,17 0,00
Kostnader Kanadaresa 1 57 498,11 0,00
Övriga kostnader   22 143,98 7 032,39
    1 721 539,00 838 634,40
Resultat före avskrivningar   47 098,78 103 802,60
Avskrivningar 2 17 552,00 12 444,00
Resultat efter avskrivningar   29 546,78 91 358,60
Finansiella intäkter och kostnader
Ränteintäkter   4 320,65 9 510,31
Aktieutdelning   6 113,98 0,00
Räntekostnader   0,00 -164,00
Förlust aktieförsäljning   0,00 -4 667,00
Nedskrivning aktieplacering   0,00 -15 277,94
Återföring nedskrivning aktieplacering   15 277,94 0,00
Resultat före skatt   55 259,35 80 759,97
Skatt   -3 708,00 -3 370,00
Årets överskott   51 551,35 77 389,97

Till innehållsförteckningen


BALANSRÄKNINGAR Not 1998-12-31 1997-12-31
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank   187 940,35 297 338,70
Aktier 3 540 840,92 519 449,00
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter   8 345,00 3 542,00
Skattefordran   6 793,00 7 132,00
    743 919,27 827 461,70
Anläggningstillgångar
Inventarier 2 40 954,25 23 545,25
    40 954,25 23 545,25
Summa tillgångar   784 873,52 851 006,95
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 1 175 111,22 292 330,00
Övriga skulder   15 602,00 16 068,00
    190 713,22 308 398,00
Eget kapital
Balanserat överskott   542 608,95 465 218,98
Årets överskott   51 551,35 77 389,97
    594 160,30 542 608,95
Summa skulder och eget kapital   784 873,52 851 006,95
Ställda panter   Inga Inga
Ansvarsförbindelser   Inga Inga
       
NOTANTECKNINGAR
Not 1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Under 1996 har Kulturrådet bidragit med 20.000 kronor för vissa kulturprojekt på länsnivå och man har också bidragit med 20.000 kronor för momsinformation. Kulturprojektet har kostat 7.045 kronor och momsinformationen har kostat 13.522 kronor under 1996-1998.
Under 1998 har Kulturrådet bidragit med 55.000 kronor för aktiviteter i Bryssel. Projektet har blivit senarelagt och har under 1998 kostat 6.920,50 kronor.
För att kunna genomföra en världskulturkonferens och Kanadaresa har KLYS totalt erhållit 875.505 kronor från Utbildningsdepartementet, Stockholm Kulturhuvudstad, Nordiska Ministerrådet och SIDA/Svenska Institutet. Konferensen har kostat 811.424,17 kronor och Kanadaresan 57.498,11 kronor.
Återstående belopp avseende ovanstående aktiviteter är bokförda som förutbetalda intäkter.
Not 2 Inventarier   1998-12-31 1997-12-31
Anskaffningsvärde   176 153,05 141 192,05
Ackumulerade avskrivningar   -135 198,80 -117 646,80
Bokfört värde   40 954,25 23 545,25
Avskrivningar har gjorts enligt 30-regeln.
Not 3 Aktier
I slutet av 1997 placerade KLYS 284.000 kronor i en flermarknadsfond och 316.000 kronor i en aktieindexobligation. Marknadsvärdet, efter en försäljning för 65.273 kronor under 1997 och återinvesterad utdelning 6.114 kronor under 1998, av flermarknadsfonden per 31.12 1998 är 252.875 kronor. Aktieindexobligationens marknadsvärde per 31.12 1998 är 337.000 kr.

Arbetsutskottet föreslår att årets överskott kronor 51.551,35 överförs i ny räkning.

Stockholm den 23 mars 1999

Peter Curman
ordförande
Thomas Jennefelt
1:e vice ordförande
Anna Carlson
2:e vice ordförande
Christer Arvsten Bernt Lindberg Lars Rehnborg
Olav Gullbransson Elisabeth Ekstrand Susin Lindblom
Håkan Hillerström Johan Donner

Till innehållsförteckningen


REVISIONSBERÄTTELSE

Till nämnden i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS)
Org.nr 802006-0136

Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt arbetsutskottets ledamöters förvaltning i Konst-närliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) för år 1998. Det är arbetsutskottets leda-möter som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att i rimlig grad försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga fel. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon av arbetsutskottets ledamöter har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Stockholm den 8 april 1999

Anders Wiger
Auktoriserad revisor
Ernst & Young
Per B. Adolphsson

Till innehållsförteckningen