KLYS och COPYSWEDEs synpunkter på EU:s direktivförslag, KOM (1999) 250 slutlig, om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

In English Please!


Stockholm den 14 mars 2000

 

Till de nordiska EU-parlamentarikerna
Europaparlamentet
Bryssel, Belgien

 

EU-parlamentet kommer inom kort att ta ställning till ett viktigt direktivförslag om upphovsrätt i informationssamhället (KOM (1999) 250 slutlig), som kommer att bli bestämmande för medlemsländernas nationella lagstiftningar beträffande upphovsrätt i nya medier. Upphovsrätten är en förutsättning för att det konstnärliga arbetets resultat ska kunna kommuniceras till andra och samtidigt ge upphovsmän och utövande konstnärer ett levebröd. Detta måste fungera även vid användning av den nya tekniken. KLYS och COPYSWEDE, som båda företräder de svenska kulturutövarna, vill understryka vikten av att direktivet antas. Vi vill dock i vår skrivelse till de nordiska parlamentarikerna visa på de ytterligare distinktioner och preciseringar som är nödvändiga i direktivet. Det är i konkretionen som direktivets styrka ligger. I skrivelsen belyser KLYS och COPYSWEDE betydelsen av att direktivet innehåller en uttömmande uppräkning av vilka inskränkningar i upphovsrätten som skall vara tillåtna. KLYS och COPYSWEDE vill med skrivelsen varna för att direktivet urvattnas och ges en alltför allmän innebörd.

 

KLYS och COPYSWEDEs synpunkter på EU:s direktivförslag, KOM (1999) 250 slutlig, om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

 

Presentation

KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - är ett paraplyorgan för samarbete mellan 18 svenska konstnärsorganisationer, vilka i sin tur organiserar konstnärliga och litterära yrkesutövare på områdena bild, ord, ton, scen och eter. Genom sina medlemsorganisationer representerar KLYS nästan 30.000 svenska konstnärer. Upphovsrättsliga ersättningar är en av de huvudsakliga inkomstkällorna för dessa yrkeskategorier.

COPYSWEDE är konstnärsorganisationernas förhandlings- och inkasseringsorgan för upphovsrättsliga nyttjanden, i vissa fall i media som kabel-TV, satellit mm. COPYSWEDE träffar för rättsinnehavarnas räkning avtal om utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. COPYSWEDE inkasserar sedan 1/1 1999 den s k kassettersättningen. COPYSWEDE har fjorton medlemsorganisationer, varav flertalet också ingår i KLYS.

Inledning

KLYS och COPYSWEDE finns representerade i en av Sveriges Justitiedepartement under 1999 inrättad samrådsgrupp som regelbundet diskuterar EU:s direktivförslag om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället. I det här skedet av direktivets beredningsprocess är det för KLYS och COPY-SWEDE angeläget att till er EU-parlamentariker, som inom en snar framtid skall ta ställning till förslaget, framföra följande synpunkter.

KLYS och COPYSWEDE är i huvudsak positiva till direktivförslaget som preciserar och utvecklar gällande rätt på ett sätt som bidrar till att de konstnärliga och litterära yrkesutövarna kan leva på sin verksamhet, även med ett utnyttjande av de möjligheter som det framväxande informationssamhället ger. Det är därför av stor vikt för upphovsmän och utövande konstnärer att ett direktiv på området kommer till stånd. Det finns dock behov av begränsningar och ytterligare preciseringar framför allt i direktivförslagets artikel 5, som reglerar vilka begränsningar som skall vara tillåtna i upphovsmannens och den utövande konstnärens ensamrätt.

Synpunkter på direktivförslaget

KLYS och COPYSWEDE förespråkar liksom kommissionen, men i motsats till vissa regeringar, att direktivets artikel 5 skall innehålla en uttömmande uppräkning av de inskränkningar som skall vara tillåtna. En uttömmande lista utesluter att medlemsländerna lagstiftar om olika egna inskränkningar och medverkar till att syftet med direktivet, en harmonisering, uppnås. En öppen lista skulle få negativa konsekvenser för upphovsmän och utövande konstnärer. Den skulle försämra förutsebarheten och rättsäkerheten, som är essentiella faktorer också när upphovsrättsskyddat material skall användas i den digitala miljön. Osäkerheten kan komma att verka tillbakahållande på upphovsmäns och utövande konstnärers vilja att använda de nya gränsöverskridande distributionsformer som den nya tekniken erbjuder. Förverkligandet av en gemensam europeisk 'upphovsrättsmarknad' kommer då att hindras eller försenas.

I artikel 5.1 finns en obligatorisk totalinskränkning för tillfälliga former av mångfaldigande. Denna totalinskränkning för tekniskt nödvändiga kopior syftar bl a till att möjliggöra överföringar av verk mellan servrar och PC:s utan rättighetsklarering för de mellanlagringar som sker. I kommissionens förslag gäller totalinskränkningen för spridning av såväl lagliga som olagliga kopior. KLYS och COPYSWEDE anser att bestämmelsen måste begränsas till lagliga kopior dvs till fall då upphovsmannen eller den utövande konstnären lämnat sitt tillstånd till användningen, i samband med vilket mångfaldigandet äger rum, eller då användningen av verket på annat sätt är förenlig med lag. Frånvaron av en sådan begränsning till kopior som är 'authorised or permitted by law' bereder väg för den för upphovsmännen och de utövande konstnärerna oacceptabla piratverksamheten.

Artikel 5.2 c tillåter en inskränkning i exemplarframställningsrätten till förmån för arkiv och bibliotek. Det måste här att understrykas att det finns en avgörande skillnad mellan vad som är uppgiften för ett arkiv och vad som är uppgiften för ett bibliotek. Direktivförslaget gör för nuvarande ingen distinktion. Bibliotekens roll är att till medborgarna förmedla innehållet i böcker, tidningar och tidskrifter etc. För arkiven står å andra sidan bevarandeändamålet i fokus - inte förmedlande av skyddade prestationer. Därför måste i direktivet göras skillnad mellan arkiv och bibliotek. Inskränkningar som kan vara acceptabla med hänsyn till bevarandesyftet i arkivverksamhet blir snabbt oacceptabla på biblioteksområdet, som svarar för en yrkes-mässig och systematisk användning av skyddade verk och prestationer.

Beträffande tillgängliggörande av skyddade prestationer genom tillhandahållande av datorer och Internet i skolor och på bibliotek vill KLYS och COPYSWEDE peka på smidiga, kollektiva avtalslösningar i form av s k avtalslicenser mellan representativa organisationer på konstnärsområdet och användare, som en lämplig lösning för att det upphovsrättsligt skyddade materialet lätt skall kunna utnyttjas. Den nordiska traditionen från fotokopiering och vidaresändning av TV- och radiokanaler visar att detta fungerar. KLYS och COPYSWEDE välkomnar därför den preambelskrivning (12 ter), som förhandlats fram inom ministerrådet och som innebär att direktivet inte skall påverka förfaranden inom medlemsstaterna vad gäller utövandet av rättigheterna, såsom avtalslicenser (extended collective licenses). Härigenom säkerställs att den nordiska avtalslicensen bevaras.

En del inskränkningar i artikel 5 är förenade med krav på skälig kompensation till rättighetshavarna. KLYS och COPYSWEDE vänder sig härvidlag mot direktivförslagets formulering 'fair compensation', som är ett oklart och svårtolkat begrepp och som inte nödvändigtvis avser en specifik eller separat ersättning i pengar. En lämpligare formulering är 'equitable remuneration', som säkerställer att det är fråga om en verklig och effektiv ersättning till upphovsmännen och de utövande konstnärerna vid utnyttjande av den aktuella inskränkningen. Att formuleringen ändras är av central betydelse för upphovsmän och utövande konstnärer och anknyter till språkbruket i tidigare direktiv. Ett möjligt alternativ vore att det görs ytterligare klargöran-den av ersättningens innehåll i en preambel av den innebörd som nyss nämnts.

Vidare är KLYS och COPYSWEDE mycket angelägna om att den svenska handlingsoffentligheten bibehålls och förordar därför att ett tillägg införs i direktivets artikel 5.3 e, som fastslår att rätten att ta del av allmän handling inte skall påverkas av direktivet.

Ministerrådets föreslagna artikel 6.4 är enligt KLYS och COPYSWEDE oacceptabel eftersom den tillåter ett kringgående av tekniska skyddsåtgärder för att använda sig av inskränkningarna i artikel 5. En sådan tillåtelse innebär att de tekniska åtgärder som upphovsmän och utövande konstnärer använder sig av för att skydda sina prestationer blir verkningslösa. Någon ersättningsrätt finns heller inte kopplad till det tillåtna kringgåendet av tekniska skyddsåtgärder i artikel 6.4. KLYS och COPYSWEDE föreslår därför att skydds-åtgärdsproblemet istället löses genom en avtalad ersättningsordning mellan användare och upphovs-männens/de utövande konstnärernas representativa organisationer.

För KLYS
Peter Curman
ordförande
För COPYSWEDE
Gunnar Petri
ordförande

 


För kännedom till;
Justitiedepartementet,
Sverige

KLYS och COPYSWEDE är också kritiska till definitionen av de tillfälliga kopior som undantas i artikel 5.1. Definitionen 'temporary acts of reproduction' är alldeles för vidsträckt och bör begränsas till 'transient and incidental acts of reproduction'. Som direktivförslaget ser ut nu används visserligen 'transient or incidental' som en beskrivning av vad en tillfällig kopiering kan utgöras av, genom formuleringen 'which are'. Det ska här framhållas att undantag och inskränkningar alltid bör ske med stor varsamhet, vara noggrannt definierade och begränsas till de fall där de är ytterst nödvändiga.

I direktivförslagets preambel 17 anges att 'enbart tillhandahållande' av materiella hjälpmedel för att möjliggöra eller göra en överföring inte i sig innebär en överföring till allmänheten enligt innebörden i artikel 3, som ger rättighetshavare en ensamrätt till överföring till allmänheten av sina prestationer. Bestämmelsen innebär ett potentiellt hot mot den svenska Mornington-domen (NJA 1980 s 123), beroende på hur man skall tolka definitionen 'enbart tillhandahållande'. I Mornington-målet ansåg Högsta domstolen att tillhanda-hållande av TV-apparatur på hotellrum för mottagning utgjorde offentligt framförande i lagens mening, dvs omfattas av ensamrätten. KLYS vill därför rekommendera ett avlägsnande av preambel 17 från direktiv-texten.

Bestämmelsen i artikel 5.2 c är svårläst då det inte framgår vad direkt eller indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta syftar på. Utgångspunkten bör vara att varje yrkesmässigt eller systematiskt utnyttjande av rättighetshavarnas prestationer medför en rätt till ersättning för dessa.