Yttrande över EU-kommissionens förslag till nytt mediaprogram - Media Plus 2001-2005
Stockholm den 23 mars 2000
Till Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämd, KLYS, representerar arton medlems-organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknad, yttrandefrihet och medier.
Förslaget till nytt medieprogram präglas av en starkt industripolitisk inriktning där man i än högre grad än tidigare beaktar den nya teknologins inträde i massmedielandskapet. KLYS efterfrågar en starkare kulturpolitisk dimension i programmet. Att film är en konstnärlig uttrycksform borde framgå tydligare i kommissionens förslag. För stor tyngdpunkt läggs exempelvis på kravet att produktionerna skall ha kommersiell bärkraft. Media Plus-programmet tycks därmed framför allt gynna stora länder och stora filmproducenter, trots att programmet syftar till att öka den kulturella och språkliga mångfalden och motverka mediekoncentrationen inom den europeiska audiovisuella sektorn.
Storleken på stödet för det nya medieprogrammet föreslås till 400 miljoner euro över en femårsperiod. Det förhållandevis höga beloppet visar på den stora tilltro som EU hyser gentemot den audiovisuella sektorn och dess betydelse för den ekonomiska tillväxten. KLYS anser dock att den audiovisuella sektorn härmed tillförs ett omotiverat stort stöd i förhållande till övriga konstnärliga uttrycksformer (t ex bildkonst, musik, litteratur), som tillsammans får dela på 167 miljoner euro i det nya Kulturramprogrammet.
Positivt är att programmet förmodligen kommer att skapa nya arbetsttillfällen för många kulturarbetare såsom skådespelare, manusförfattare, oberoende filmare och regissörer. Men vi vill påpeka att regissörerna har fått en undanskymd roll i programmet och anser att dessa skall lyftas fram tydligare.
Ett av den europeiska audiovisuella politikens främsta syften är att höja den europeiska filmens konkurrens-kraft gentemot USA och därmed motverka amerikaniseringen inom sektorn. KLYS välkomnar en politik som hjälper till att hålla stånd mot den amerikanska dominansen på filmområdet. Man har t ex räknat ut att Europa numera årligen har ett budgetunderskott i förhållande till USA på 50 miljarder kronor på det audiovisuella området.
KLYS tillstyrker att speciell hänsyn skall tas till länder med låg filmproduktion och geografisk och språklig begränsning. Ett hänsynstagande som bör kunna gynna svensk filmproduktion. För svensk del är det framför allt insatser på utbildnings- och utvecklingsområdet som har betydelse och där KLYS anser att störst resurser bör läggas. Det nyligen träffade svenska filmavtalet och Media Plus bör på ett tillfredsställande sätt kunna komplettera varandra. Programmets utökade flexibilitet och anpassning till den digitala tekniken ser vi också som positivt.
KLYS saknar i denna del det stöd till utveckling av företags affärsplaner (Preparation of a businessplan), som fanns med i Media II. Trots den relativt lilla del stödet utgjorde i förhållande till hela budgeten för Media II, har stödet haft stor betydelse för små, oberoende producenter inte minst i Sverige. Vi förordar därför att stödet till Preparation of a businessplan återinförs.
Utvecklingsstöden ges i allmänhet som återbetalningspliktiga lån till individuella projekt. KLYS anser att de inte skall vara återbetalningspliktiga, alternativt att de endast skall vara delvis återbetalningspliktiga, med förbättrade villkor för den återbetalningspliktiga delen.
I sammanhanget är det viktigt att bevaka utvecklingen inom WTO och GATS-förhandlingarna, där den audiovisuella sektorn är en viktig och kontroversiell del. Nationella stödåtgärder och EU-stöd på film-området kan komma att hotas av framtida handels- och investeringsavtal. Detta visade inte minst den konsekvensanalys som Kulturdepartementet utförde med anledning av det tidigare aktuella MAI-avtalet (Multilateral Agreement on Investment) inom OECD. Ett avtal vars principer kan komma att föras över i WTO-sammanhang.
KLYS vill avslutningsvis betona de upphovsrättsliga frågorna. Det är i audiovisuella sammanhang av stor vikt att upphovsrätten, inbegripet de närstående rättigheterna, respekteras och att det slås vakt om den nordiska upphovsrättstraditionen. KLYS vill därför gärna, vid varje tillfälle dessa frågor blir aktuella, diskutera dem i särskild ordning.
Med vänlig hälsning
Peter Curman
ordförande KLYS
genom
Ulrica Källén
förbundsjurist KLYS