KLYS synpunkter på kulturarbetsmarknaden och aktivitetsgarantin


Stockholm den 26 april 2000

 

Till Riksdagens arbetsmarknadsutskott
Riksgatan 1
100 12 Stockholm

 

KLYS synpunkter på kulturarbetsmarknaden och aktivitetsgarantin

 

KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar 18 medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om arbetsmarknad, kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.

I regeringens Kulturproposition från 1996 konstateras att arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan få oväntade och drastiska konsekvenser för konstnärer. Regeringen framhåller därför att det bör vara ett övergripande mål att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden inom olika politikområden innan man väljer att lösa problemen inom kulturpolitikens ram. Denna principiella utgångspunkt bör vara vägledande också för utformningen av det nu aktuella förslaget om aktivitetsgaranti i regeringens proposition 1999/2000:98.

Aktivitetsgarantins syfte är enligt propositionen att personer som är långtidsinskrivna, d v s har varit anmälda på arbetsförmedlingen i minst 24 månader, eller riskerar att bli långtidsinskrivna, ska erbjudas heltidsaktiviteter i form av en aktivitetsgaranti till dess att de fått ett arbete, annan utbildning än arbetsmarknadsutbildning eller själva väljer att lämna aktiviteterna. Med hänsyn till kulturarbetsmarknadens särdrag är det uppenbart att stora grupper inom kulturområdet kan komma att bli aktuella för aktivitetsgarantin vid en generell tillämpning av regelsystemet .

Som regeringen tidigare framhållit i propositionen om konstnärernas villkor (prop 1997/98:87) skiljer sig kulturarbetsmarknadens struktur i viktiga avseenden från vad som är normalt på arbetsmarknaden. Antalet tillsvidareanställningar är mycket begränsat. Kännetecknande för konstnärliga och litterära yrkesutövarnas arbetsmarknad är istället tidsbegränsade anställningar och kortare uppdrag. Det gör att flertalet bland dessa yrkesgrupper har återkommande perioder av arbetslöshet eller inkomstlöshet. Många frilansande konstnärer är ständigt inskrivna på arbetsförmedlingen och blir därmed att betrakta som långtidsinskrivna. Flera av konstnärerna är också beroende av icke konstnärliga försörjningsarbeten, s k brödjobb. Brödjobb som dessutom i betydande utsträckning finansieras inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Det finns således ett stort beroende av arbetsmarknadspolitiken på området - både i form av arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Till skillnad från andra delar av arbetsmarknaden finns inte heller några tecken på att efterfrågan ökar och arbetslösheten minskar.

Dessa speciella förutsättningar för kulturarbetsmarknaden måste uppmärksammas och läggas till grund för tillämpningen av aktivitetsgarantin. Att förändra kulturarbetsmarknadens uppbyggnad, så att den kan passa in i den "normala" arbetsmarknaden är vare sig möjligt eller önskvärt. Inte minst regeringen brukar i sin kulturpolitik betona betydelsen av rörlighet och flexibilitet inom kulturlivet. Flexibiliteten måste ses som en tillgång och arbetsmarknadspolitiken anpassas därefter. En stelbent tillämpning av aktivitetsgarantin riskerar att bidra till en frilansarbetsmarknad utan frilansare och på längre sikt en begränsad mångfald inom kultursektorn.

Av regeringens proposition framgår (sid 56) att i uppdraget till AMS under vårens försöksperiod ingår att ta särskild hänsyn till olika yrkesgruppers särskilda förutsättningar, detta gäller särskilt kulturarbetare. Detta utvecklas dock inte närmare i propositionen. Mot denna bakgrund hemställer KLYS om att arbetsmarknadsutskottet vid sin behandling av regeringens proposition tar upp nedanstående punkter som rör aktivitetsgarantins utformning och tillämpning på kulturarbetsmarknaden.

 

1. Ta hänsyn till kulturarbetsmarknadens särart vid utformningen av regelsystemet

Tillämpningen av definitionerna av långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna på kulturarbetsmarknaden måste utgå ifrån verkligheten på kulturarbetsmarknaden. Professionella och etablerade konstnärliga och litterära yrkesutövare måste ha rimliga möjligheter att vara inskrivna på arbetsförmedlingen och uppbära arbetslöshetsersättning utan att påtvingas inträda i aktivitetsgarantin. För vägledning vid avgränsandet av denna grupp vill KLYS hänvisa till de avgränsningskriterier som regeringen fastställde i december 1998 för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturarbetsmarknaden (se bilaga).

 

2. Stöd till utbildnings- och utvecklingsmöjligheter för professionella yrkesutövare

I den utsträckning som aktivitetsgarantin omfattar kulturområdet bör dessa insatser syfta till att stärka de berörda individernas möjligheter att långsiktigt försörja sig på kulturarbetsmarknaden. En sådan inriktning ligger också i linje med vad som sägs i regeringens faktablad om propositionen där det framhålls att åtgärderna bör utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att få ett reguljärt arbete som så nära som möjligt ansluter till hans eller hennes förutsättningar och önskemål. Det innebär att aktivitetsgarantin bör inriktas på att genom utbildning och andra insatser ge stöd och utvecklingsmöjligheter för de professionella yrkesutövarna. Inom ramen för aktivitetsgarantin bör däremot inte förekomma stöd till konstnärliga produktioner eller projekt.

 

3. Möjlighet att inom ramen för aktivitetsgarantin avbryta för korta frilansjobb

Deltagandet i aktivitetsgarantin måste vara förenlig med att den enskilde har möjligheter att bevara och utveckla sin yrkesmässiga kompetens och nätverk genom egna initiativ. Det innebär att det inom ramen för aktivitetsgarantin måste finnas utrymme att tillfälligt lämna denna t ex för olika frilansuppdrag. Detta måste givetvis ske i samråd med arbetsförmedlingen eller den som på arbetsförmedlingen uppdrag genomför program kopplade till aktivitetsgarantin.

 

4. Samordning inom arbetsmarknadsverket och samråd med konstnärsorganisationerna

För att säkerställa att aktivitetsgarantin inte medför oönskade effekter på kulturarbetsmarknaden bör Arbetsmarknadsverket få i uppdrag att samordna dessa genom AMS kulturarbetsdelegation och de regionala AF-kulturkontoren. För aktivitetsgarantin bör därvid samma övergripande kriterier gälla som de av regeringen tidigare fastställda kriterierna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder på kulturarbetsmarknaden. Dessa innebär:

 

För KLYS

Peter Curman
ordförande KLYS