KLYS yttrande över betänkandet SOU 2000:55 Radio och TV i allmänhetens tjänst
Stockholm den 14 september 2000
Till Kulturdepartementet
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämd - representerar arton medlems-organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet. Beträffande upphovsrättsfrågorna vill KLYS hänvisa till upphovsrättsorganisationen COPYSWEDE:s yttrande. COPYSWEDE är konstnärsorganisationernas förhandlingsredskap för upphovsrätt i moderna media som kabel-TV, satellit mm. KLYS uppvaktade i mars i år ordförande i den aktuella utredningen och vill här nedan utveckla de då framförda synpunkterna.
KLYS anser att mediefrågorna utgör en viktig del av kulturpolitiken, varför frågor om TV- och radiosändningar och public service bör diskuteras ur ett kulturpolitiskt perspektiv. Inom KLYS råder enighet om vikten av att bevara och stärka den mångfald och kvalitet som public service-verksamheten inom radio och television skall värna om, även i en framtid med ett mycket större programutbud och minskande bundenhet vid kanaler och programtablåer. Public service-företagens roll som bärare av den nationella kulturella identiteten och det nationella kulturarvet blir allt viktigare i takt med det ständigt ökande internationella kultur- och medieutbudet.
KLYS instämmer därför i utredarens slutsats att public service-företagens betydelse ökar i den föränderliga mediesituation vi befinner oss i. KLYS anser dock, i likhet med utredaren, att det behövs tydligare skrivningar i public service-avtalet beträffande företagens kulturansvar. Större betoning bör läggas på att programverksamheten ska vara en aktiv del i bibehållandet och utvecklandet av en levande, mångfacetterad kultur. För att få en dynamisk kulturell utveckling i landet, i olika regioner och bland olika grupper av befolkningen, har public service-företagen en mer central roll än några andra kulturbärare. För att leva upp till den är det viktigt att anlita konstnärer med rötter i den allmänna kultur och de mer specifika kulturer som finns inom landets gränser. Det behövs större satsningar på frilansande svenska upphovsmän och utövande konstnärer. Företagen måste därför ges reella förutsättningar att engagera utomstående konstnärliga och litterära yrkesutövare i programarbetet. KLYS är kritiska till de nedskärningar av programverksamheten som framför allt Sveriges Radio tvingats göra under senare år på grund av kostnader för teknikskifte. Sveriges Radios kulturpolitiska ansvar måste prioriteras även om nya resurser blir nödvändiga.
I public service-företagens kulturansvar måste också ligga respekten för medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina verk och prestationer. Genom ny teknik, framför allt Internet, skapas nya möjligheter för programföretagen att göra såväl arkiverat som nyproducerat programinnehåll tillgängligt för allmänheten. KLYS håller med utredaren om att upphovsrättsfrågorna i samband med detta i huvudsak skall lösas av företagen och rättighetshavarnas organisationer och konstaterar att förutsättning-arna härför är goda. I övrigt vill KLYS i denna del hänvisa till organisationen COPYSWEDE:s remissvar.
I övrigt skulle KLYS beträffande TV 4 vilja föreslå regeringen att inför förlängningen av TV 4:s sändningstillstånd pröva frågan om att av TV 4:s koncessionsavgift bilda en fond för produktion av gestaltande program i marksänd svensk television.
Oavsett på vilket sätt TV- och radiosändningarna i framtiden kommer att ske, vill KLYS framhålla just public service-tanken - kravet på att programföretagen når ut med kvalitativt bra program och program som bidrar till kulturell utveckling till en så stor del av befolkningen som möjligt. Kravet att programmen genom-gående skall hålla hög kvalitet är viktigt. Tyvärr har KLYS sett en glidning av innebörden av public servicebegreppet. Inslagen av lättare underhållningsprogram har ökat på bekostnad av det nyskapande och oprövade i form av nya samhälls- och kulturprogram. Utbudet i Sveriges Televisions båda kanaler är dessutom för likartat. I programuppdragets krav på mångfald bör ingå att företagen skall våga ta risker och våga vara smala. Genom finansieringen med TV-avgifter och företagens oberoende av kommersiella överväganden finns också förutsättningar för detta.
I public service-företagens kulturansvar ingår att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av hög kvalitet på svenska språket och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse. Sveriges Television och Sveriges Radio utgör nationalscener för svensk musik, dramatik, film mm. På dessa scener kan kulturlivet föras ut på regional och lokal nivå, så att alla kan få tillgång till det. Det innebär att ett stort ansvar åvilar programföretagen när det gäller att tillvarata svenska upphovsmäns och utövande konstnärers verk och prestationer. KLYS anser dock att svenskt konstnärskap måste tas till vara i större utsträckning än vad som görs idag.
Sveriges Radio har exempelvis ett viktigt ansvar för den svenska musiken inom alla genrer. Ett uppdrag som man har haft svårt att leva upp till. På musikområdet måste större plats ges till svensk nyskapande musik, konstmusik, jazz, folkmusik, visor mm. Att mångfalden i Sveriges Radios musikutbud har minskat de senaste åren bekräftar också rapporten 'Musikutbudet i svenska medier' samt uppgifter från STIM. KLYS vill också framhålla vikten av litterära prestationer av olika slag i de olika public service-medierna och att dessa ges ett generöst utrymme inte minst i ljudradion. Vidare kan konstateras att mycket lite av bildkonstens starka förnyelse och förändring de senaste åren märks i Sveriges Television och Sveriges Radio och alldeles för få utövande bildkonstnärer får möjlighet att delta i företagens produktioner. Mer resurser bör således satsas på kulturellt och kvalitativt värdefulla programprestationer av svenska litterära och konstnärliga yrkesutövare. Nyhetsbevakningen av svenskt kulturliv i Sveriges Television och Sveriges Radio bör också förbättras En tydligare skrivning i sändningstillstånden beträffande företagens kulturansvar är enligt KLYS nödvändig. Det bör också klart framgå att Sveriges Television och Sveriges Radio skall jämställas med nationella kulturinstitutioner.
Vidare framgår av sändningstillstånden att programföretagen skall främja konstnärlig och kulturell förnyelse samt bedriva skapande verksamhet med konstnärliga uttrycksformer. Public service ska spegla vår samtid och vår kulturella identitet innebärande bl a anlitande av nu verksamma konstnärliga yrkesutövare. Svenska yrkesverksamma konstnärer måste ges möjlighet att visa den bredd, kompetens och det nytänkande de besitter. Dessvärre har utrymmet för nyskapande kulturprogram minskat till förmån för lättare underhållningsprogram. KLYS anser att TV- och radioteatern måste bli en verklig motkraft till dagens stora utbud av 'såpor', en programgenre som ibland gör falska anspråk på att vara dramatik för vår tids samhälle.
Beträffande programbolagens samarbete med landets kulturinstitutioner anser KLYS att detta samarbete bör utvecklas ytterligare. KLYS vill härvid peka på att Sveriges Radio härbärgerar en av landets största musikinstitutioner, Berwaldhallen. Berwaldhallen med Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören har inte några statliga anslag. KLYS är angeläget om att det bör öppnas möjlighet för staten att stödja verksamheten i Berwaldhallen och samtidigt tydliggöra institutionens uppdrag för den nya och oetablerade musiken.
I nuvarande uppdrags kulturansvar finns också krav på att programföretagen skall öka omfattningen av utomståendes medverkan i programproduktionen. Enligt KLYS' erfarenheter har dock tendensen på senare år varit negativ beträffande medverkan av frilansande upphovsmän och utövande konstnärer, åtminstone i Sveriges Radio. Detta framgår också tydligt av Sveriges Radios public service-redovisning från 1999. Public service-företagen är några av landets största arbets- och uppdragsgivare för kulturarbetare av olika slag och har ett viktigt kulturpolitiskt ansvar gentemot dessa grupper. För att public service skall uppnå sitt syfte krävs att företagen verkligen tar sitt uppdrag på allvar och tillförsäkrar kulturarbetare arbetstillfällen, även om detta kräver nya resurser.
Ett grundproblem som KLYS ser är bristen på insyn för utomstående i public service-företagens ekonomi. Detta är naturligtvis motiverat med tanke på programbolagens integritet och självständighet gentemot bl a staten och det faktum att de är konkurrensutsatta. Men eftersom regeringen härom året beslutade att ge Sveriges Television och Sveriges Radio särskilda kvalitetsmedel, som bl a är ämnade åt särskilt kvalificerad programproduktion av typen dokumentär och dramatik, anser KLYS att programbolagen måste åläggas att redovisa hur dessa medel används. KLYS vill i sammanhanget poängtera vikten av att public serviceföretagen även i övrigt i större utsträckning månar om öppenhet och tydlig redovisning av sin verksamhet och resursanvändning.
KLYS vill dessutom ta upp en fråga som inte berörs i betänkandet. KLYS föreslår att regeringen inför förlängningen av TV 4:s sändningstillstånd - som löper ut vid samma tidpunkt som avtalsperioden för SVT - aktualiserar det tidigare framförda förslaget att av TV 4:s koncessionsavgift bilda en fond för produktion av gestaltande program i marksänd svensk television. En sådan fond skulle bidra till att stimulera kulturlivet inom både medie- och scenområdet.
I övrigt vill KLYS hänvisa till de yttranden över utredningen som lämnas av KLYS medlemsorganisationer Svenska Journalistförbundet, SKAP, Föreningen Svenska Tonsättare, Svenska Musikerförbundet och SIF-klubbarna vid SVT, SR och UR.
För KLYS
Peter Curman
Ordförande