KLYS synpunkter på delbetänkandet SOU 2000:72 'Sjukförsäkringen - basfakta och utvecklings-möjligheter'
Stockholm den 21 december 2000
Socialdepartementet
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar 18 medlems-organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om arbetsmarknad, socialförsäkringar, kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.
Dagens sociala trygghetssystem är inte anpassade efter konstnärliga och litterära yrkesutövares arbets- och inkomstförhållanden. Vanligen bygger socialförsäkringar på att den försäkrade har en jämn förvärvsinkomst som utgår från ett anställningsförhållande. KLYS är kritiskt till att utredningar på socialförsäkringsområdet fortfarande tenderar att utgå ifrån tillsvidareanställningen som norm. De växande grupperna på arbets-marknaden med osäkra anställningsförhållanden och/eller olika former av korta jobb passar inte in i sådana förslag. Tendensen är anmärkningsvärd, särskilt som hela arbetsmarknaden blir allt mer flexibel och det inte längre går att konstruera trygghetssystem efter gamla tiders industrisamhälle. Flexibiliteten måste ses som en tillgång och lagstiftningen anpassas därefter. Hänsyn måste tas till alla grupper som kan tänkas drabbas av nya socialförsäkringsförslag, inklusive de konstnärliga och litterära yrkesutövarna. Det sägs visserligen i den aktuella utredningens kapitel 9 att försäkringsskyddet för personer med tillfälliga arbeten, personer med flera deltidsarbeten samtidigt samt personer som blandar egen verksamhet med 'vanligt' arbete kommer att belysas i slutbetänkandet. KLYS vill dock, oavsett innehållet i slutbetänkandet, här beskriva konstnärernas arbets- och inkomstsituation och därvid framföra följande synpunkter.
Kulturarbetsmarknadens struktur skiljer sig i viktiga avseenden från vad som är normalt på arbets-marknaden. Antalet tillsvidareanställningar är mycket begränsat. Kännetecknande för konstnärliga och litterära yrkesutövare är istället tidsbegränsade anställningar och korta uppdrag. Det gör att flertalet bland dessa yrkesgrupper har återkommande perioder av arbetslöshet eller inkomstlöshet. En stor grupp konstnärer är dessutom många gånger tvingade av uppdragssgivare att uppträda på arbetsmarknaden som egenföretagare och ställs därigenom utanför de ordinarie socialförsäkringssystemen. De flesta egenföretag-ande konstnärerna har regelmässigt låga inkomster, som också är mycket ojämna. Trots en lång och gedigen utbildning har konstnären ofta svårt att kunna leva på sin konst. Verksamheten genererar små eller inga inkomster alls, eftersom verksamheten många gånger går med underskott. Dessutom har konstnärer ofta sidoinkomster från andra arbeten, s k brödjobb.
I kulturpropositionen från 1996 framhåller regeringen att bl a socialpolitiska åtgärder kan få oväntade och drastiska konsekvenser för konstnärer och att det därför bör vara ett övergripande konstnärspolitiskt mål att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden inom varje politikområde innan man väljer att lösa problemen inom kulturpolitikens ram. Dessa insiktsfulla ord måste få genomslag i regeringens praktiska politik. KLYS anser därför att eventuella förändringar i sjukförsäkringssystemet skall utformas så att etablerade, professionella konstnärer med tidsbegränsade anställningar och korta jobb också kan komma i åtnjutande av trygghetssystemet i sjukförsäkringen.
KLYS konstaterar att utredaren vill förlänga arbetsgivarnas ansvar att betala sjuklön från 14 dagar till två månader. Först därefter skall Försäkringskassan överta ansvaret för utbetalning av sjukpenning. Förslaget innebär att konstnärliga och litterära yrkesutövare, med visstidsanställningar och andra tillfälliga jobb/ uppdrag som kvalificerar till sjuklön men är kortare än två månader, riskerar att stå utan både sjuklön och sjukpenning om de blir sjuka. I bästa fall har den enskilde frilansaren en arbetsgivare/uppdragsgivare som kan betala sjuklönen under ett pågående jobb/uppdrag. Samtidigt är det i stort sett omöjligt att under en pågående sjukdomsperiod erhålla en ny anställning/uppdrag. Konsekvensen blir att den enskilde får bära hela inkomstförlusten upp till en tid av två månader. Frilansare inom kulturområdet har i regel inte heller några ekonomiska marginaler för att betala privata försäkringar. Om förslaget genomförs krävs i så fall undantag för frilansare inom kulturområdet. I första hand bör eftersträvas en ordning som innebär att alla konstnärliga och litterära yrkesutövare med korta jobb/ uppdrag får möjlighet till sjukpenning från Försäk-ringskassan redan vid insjuknandedagen eller åtminstone vid anställningstidens utgång.
Sjukförsäkringen måste tekniskt kunna hantera att personer har fler deltidsanställningar, både är egen-företagare och anställda osv. Likaså måste försäkringen vara ett skydd även för de som arbetar med tids-begränsade jobb och inte har har en fast anställning. Då konstnärliga och litterära yrkesutövare med låga och framförallt ojämna inkomster har svårt att få del av det sociala trygghetssystem som finns, borde särskilda sociala trygghetsregler utarbetas som är anpassade till konstnärernas arbets- och inkomst-förhållanden. På arbetslöshetsförsäkringsområdet har regeringen uttryckt att särskild hänsyn skall tas till kulturarbetarna vid tillämpningen av de nya a-kassereglerna enligt prop 1999/2000:139 som överlämnades till riksdagen i juni 2000. Regeringen erkänner där kulturarbetsmarknadens särart, ett erkännande som också bör komma till uttryck på sjukförsäkringsområdet.
För KLYS
Peter Curman
ordförande