Stockholm den 24 januari 2001
Finansdepartementet
Länsstyrelseenheten
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar 18 medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om arbetsmarknad, kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet. KLYS yttrande begränsar sig till den del av utredningen som behandlar fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner.
KLYS konstaterar att de regionala självstyrelseorganen i försökslänen Skåne, Kalmar och Gotland sedan några år övertagit Kulturrådets bidragsgivning till regionala kulturinstitutioner. Kulturrådet vidarebefordrar således bidragsmedlen, den s k kulturpåsen, till de regionala självstyrelseorganen för fördelning på kommunal nivå. Enligt PARK-utredningens förslag skall den nuvarande försöksverksamheten förlängas under perioden 1 januari 2003 - 31 december 2006 och utvidgas till att omfatta även Västra Götaland. Regeringen fråntas uppgiften att utse vilka regionala kulturinstitutioner som skall få del av statsbidrag.
KLYS är kritiskt till att huvudansvaret på kulturområdet överlåts till den regionala självstyrelsen och förespråkar istället att de statliga resurserna till kulturen ligger kvar på statlig nivå. Vidare anser KLYS att de institutioner som skall erhålla statsbidrag även fortsättningsvis skall utses av regeringen. Detta är avgörande för att de nationella kulturpolitiska målen skall kunna hävdas i hela landet och utvecklas i samspel med regional och lokal kulturpolitik.
Den kulturpolitik som inleddes med 1974 års kulturproposition lade grunden för en väl utvecklad samverkan mellan stat, landsting och kommun inom olika kulturområden. Ett nätverk av kulturinstitutioner har byggts upp, vilket innebär att de flesta län har egen teater, länsmusik, museum och länsbibliotek. Dessa kulturinstitutioner utgör inte bara nav i det regionala kulturlivet utan är också viktiga beståndsdelar i landets infrastruktur. Liksom när det gäller andra satsningar på infrastrukturen krävs en nationellt sammanhållen politik. PARKs förslag innebär att den direkta kontakten mellan staten och de regionala kulturinstitutionerna bryts och att ett framgångsrikt samarbete äventyras.
1996 fastställde riksdagen sju mål för den nationella kulturpolitiken, däribland att konstnärlig kvalitet och förnyelse skall garanteras samt att konstområden och uttryck som har svårt att hävda sig får möjlighet att nå ut. Härvid skiljer sig den statliga kulturpolitiken delvis från den regionala politiken i det att regionala insatser i högre grad än statliga syftar till regional utveckling och tillväxt i vidare bemärkelse. På regional nivå ses kulturen ofta som ett instrument för att uppnå positiva effekter på andra områden och tillåts inte ha ett egenvärde. Statligt kulturstöd erkänner i större utsträckning konstens och kulturens egna behov. Den nationella överblicken är mycket viktig beträffande de regionala kulturinstitutionerna, men även beträffande den övriga regionala kulturverksamheten.
För att de nationella kulturpolitiska målen skall kunna få genomslagskraft i hela riket krävs maktmedel och ekonomiska resurser att fullfölja dem. Kulturen behöver mer än andra områden starka och branschkunniga offentliga företrädare på alla nivåer. Det är också av stor vikt att gränserna mellan nationellt, regionalt och lokalt kulturansvar är tydliga. KLYS anser inte att bindande avtal mellan stat och region, enligt utredningens förslag, är tillräckligt för att de statliga kulturintressena skall garanteras.
Krisen bland kulturinstitutionerna i Malmö, framför allt sceninstitutionerna, visar också tydligt på betydelsen av att staten håller hårt på sitt ansvarstagande. Den s k kulturpåsen tycks härvidlag ha orsakat oklarheter i ansvarsförhållandena beträffande kulturinstitutionerna i Malmö. Politiska konflikter likt de som förekommit på lokal och regional nivå i Skåne äventyrar kulturinstitutionernas existens. I Kulturrådets rapport om försöksverksamheten på kulturområdet omvittnar företrädare för kulturinstitutioner på Gotland att kulturpåsen haft direkt negativa effekter på samarbetet mellan institutionerna och att det blivit en hårdare konkurrens om befintliga medel.
Det kan vidare konstateras att kulturområdet i de tre försöksregionerna har en tendens att lågprioriteras på grund av akuta ekonomiska problem på andra områden. Kulturen skall inte behöva konkurrera med exempelvis vård och omsorg. Det finns också en risk för att institutioner med smalt, men viktigt, kulturutbud blir nedprioriterade i regionen. Denna lågprioritering kan leda till stora svårigheter för lokala och regionala kulturinstitutioner som ofta lever med begränsade ekonomiska marginaler. Kulturpolitiskt kan det leda till allvarliga skador i den kulturella grundstruktur som de regionala institutionerna utgör.
Mot denna bakgrund är KLYS av uppfattningen att utredningens förslag om fördelningen av statsbidrag till de regionala kulturinstitutionerna inte kan ligga till grund för ställningstagande. Redogörelsen för erfarenheterna i de tre försöksregionerna är alldeles för knapphändig och två av tre försökslän visar på negativa erfarenheter. KLYS tar därför med bestämdhet avstånd från PARK-utredningens förslag, då det uppenbarligen äventyrar de nationella kulturpolitiska målen.
För KLYS
Peter Curman
ordförande