Stockholm den 28 mars 2001
Justitiedepartementet
Grundlagsenheten
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar arton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet. KLYS som organisation behandlar inte personuppgifter i någon större utsträckning. Personuppgiftsanvändning ingår dock ofta som ett led i den verksamhet som sysselsätter de konstnärliga och litterära yrkesutövare som KLYS företräder. Mot bakgrund av den vikt som KLYS tillmäter frågor om yttrandefrihet och med anledning av de problem som KLYS yrkesgrupper upplever med den utformning som personuppgiftslagen (PUL) och det bakomliggande EG-direktivet om personuppgifter fått, vill KLYS härmed anföra följande.
Allmänt kan sägas att ett av de stora problemen med PUL och det bakomliggande EU-direktivet är att reglerna uppställer krav som är okända för de flesta medborgare och som dessutom många gånger är omöjliga att efterleva. PUL bygger liksom direktivet på tanken att hantering och bruk av personuppgifter i datorer både kan och bör regleras. Denna tanke var realistisk i en tekniksituation som för länge sedan passerats. Lagstiftningen har nu visat sig inte fungera i praktiken. Internetanvändningen ökar hela tiden i omfattning. Regler till skydd för den personliga integriteten måste därför anpassas till den verklighet som råder. De krav som ställs på användarna av den nya tekniken måste vara rimliga och motiverade och inte inskränka den grundlagsskyddade informations- och yttrandefriheten.
PUL har sedan den infördes skapat stor osäkerhet bland konstnärliga och litterära yrkesutövare, framför allt bland fotografer och skribenter av olika slag, när de skall publicera sina alster på nätet. Det är fortfarande oklart hur lagen skall tolkas och tillämpas i detta hänseende. En restriktiv tolkning av PUL kräver tidskrävande och svårgenomförbara rutiner för den som vill publicera sina bilder och texter på nätet. Bilder och texter på Internet som innehåller vad som enligt PUL betraktas som 'personuppgifter' riskerar nämligen annars att förbjudas. Detta har fått konsekvenser för det fria skapandet av texter och bilder.
En personuppgift är enligt PUL all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en levande fysisk person. Vad som i detta avseende ställer till problem för bildkonstnärer, såsom tecknare och fotografer, är att bilder på identifierbara personer därmed betraktas som personuppgifter enligt PUL. Definitionen av personuppgifter är enligt KLYS alltför vid. Publicering av personbilder på Internet kräver samtycke från de identifierbara personerna annars riskerar fotografen eller den hemsidesansvarige upp till två års fängelse eller böter. Det är många gånger svårt för fotografer att inhämta samtycke från de fotograferade personerna. Samtycke kan inhämtas vid organiserade fotograferingar då fotografen normalt vet vilka de fotograferade är. Men en fotograf som under en dag vill skildra ett gatumyller med tusentals personer som passerar, varav kanske hundratals av dem är identifierbara, skulle omöjligt kunna nå samtliga dessa för att inhämta samtycke för publicering av bilderna. PUL missgynnar på så vis fotografer som specialiserat sig på att fotografera människor i vardagslivet.
Enligt 7 § PUL undantas från lagens tillämpningsområde sådan behandling av personuppgifter som skyddas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Vidare undantas sådan behandling som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande från huvuddelen av lagens bestämmelser, t ex gäller inte kravet på inhämtande av samtycke. Denna särbehandling är dock svårtolkad. Det räcker inte med att den enskilde journalisten eller konstnären själv anser att hans text/bild är konstnärlig eller journalistisk. Avgörandet om vad som är konst, litteratur eller journalistik sker hos Datainspektionen och ytterst av domstolen. Vad som är innebörden i undantaget i 7 § PUL är därför svårt att på förhand bedöma. Det är t ex inte klart om/när fotografer och skribenter av olika slag omfattas av undantaget.
Innan PUL trädde i kraft 1998 lovade Justitiedepartementet att begreppet 'journalistiska ändamål' skulle tolkas brett. Men Svea Hovrätt har fattat ett beslut som innebär en mycket strikt tolkning av vad som är och inte är journalistik och som kan komma att utgöra praxis i framtiden. Fallet gällde en företagare som på en hemsida hade pekat ut olika personer som ansvariga för bankkrisen på 90-talet. Företagaren försvarade sig under rättegången med att han bedrev journalistik. Hovrätten fann att även om syftet med publiceringen delvis var journalistiskt, den åberopade undantagsbestämmelsen inte var tillämplig då syftet också varit att sprida kännedom om de nedvärderande personuppgifter som det var fråga om.
Efter en uppmjukning av PUL enligt den lagändring som trädde i kraft 1 januari 2000 är det nu tillåtet att publicera harmlösa personuppgifter på nätet. Förbudet mot behandling av känsliga uppgifter i 13 § PUL kvarstår dock. Hit hör uppgifter om någons politiska uppfattning, religiösa tro, fackliga tillhörighet, sexuella läggning eller begångna brott. Det är därför fortfarande i princip inte tillåtet att ge negativ kritik eller göra vissa avslöjanden om personer på nätet, eftersom uppgifterna kan betraktas som känsliga enligt PUL. Genom sin ordalydelse omfattar bestämmelsen om känsliga personuppgifter i stort sett alla fotografier. Utifrån en bild på en person kan man t ex nästan alltid avgöra dennes ras och etniska ursprung. Det borde dock enligt KLYS vara tillåtet att på nätet fritt kritisera politiker och andra makthavare samt att publicera bilder på personer, även om bilderna avslöjar politisk uppfattning, facklig tillhörighet osv.
KLYS anser det vara ett steg i rätt riktning att regeringen nu har tagit initiativ till att verka för ändringar i det bakomliggande EU-direktivet, men befarar att den föreslagna modellen inte är tillräcklig. Den missbruksmodell som departementet föreslår innebär att det endast är missbruk av personuppgifter i datorer som regleras i lag och att övrig användning lämnas fri utan inblandning från lagstiftningen. Enligt departementets förslag skall det bli tillåtet att sprida vissa typer av uppgifter om andra personer på nätet om det sker i löpande text, när materialet inte har strukturerats så att sökning av personuppgifter underlättas. Men gränsen mellan regelrätta register och löpande text existerar i realiteten inte idag. Webläsare och ordbehandlingsprogram innehåller funktioner som gör det lätt att söka efter namn eller vilken uppgift som helst. Förslaget kan slå hårt mot europeiska sökmotorer. KLYS anser det orimligt att olika yttrandefrihet skall råda för texter jämfört med sammanställningar på nätet.
KLYS vill inte avvisa behovet av en personuppgiftslag, men anser att det bakomliggande direktivet istället för att utsättas för mindre justeringar bör ses över från grunden.
PUL kan sammanfattningsvis sägas begränsa yttrandefriheten på Internet. Den inskränker bl a möjligheten att på nätet kritisera namngivna politiker och makthavare. Den svenska lagstiftningen är en direktöversättning av direktivet och Sverige har en onödigt snäv tillämpning av det. Bestämmelsernas syfte är att skydda den enskildes integritet. Men frågan är varför integriteten skulle skadas mer via en privat hemsida än via Internetpublicering med stöd av TF och YGL. Nätbesökarna till en grundlagsskyddad nättidning är många fler än till en enskild persons hemsida. Detta problem kan dock komma att få sin lösning i och med Mediegrundlagskommitténs betänkande, som tar upp frågan om yttrande- och tryckfrihet för hemsidor på Internet.
I övrigt vill KLYS hänvisa till Svenska Fotografers förbunds svar på enkäten samt till Sveriges Författarförbunds och Svenska Journalistförbundets synpunkter beträffande EU-direktivet om personuppgifter och PUL.
För KLYS
Peter Curman
ordförande