Stockholm den 18 april 2001
Kulturdepartemenet
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar arton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet.
Yttrandefriheten är grundläggande för demokratin och en förutsättning för de konstnärliga och litterära uttrycken. Det krävs därför stor varsamhet av lagstiftaren när det gäller inskränkningar i denna grundlagsskyddade och för de konstnärliga och litterära yrkesutövarna fundamentala rättighet. Enligt yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) gäller ett grundläggande principiellt förbud mot censur. Ett undantag från detta förbud finns i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (granskningslagen), som medger förhandsgranskning av biograffilm. Eftersom en utvidgning av undantaget i granskningslagen innebär en inskränkning av yttrandefriheten är KLYS av princip motståndare till en sådan lagändring.
KLYS instämmer i de resonemang och ställningstaganden som utredaren Mats Melin för fram i promemorian Ds 2001:5 'Förråande pornografiska filmer'. I uppdraget har ingått att klargöra om det är möjligt att låta granskningslagen omfatta även sexuella icke-våldsskildringar samt om dessa kan anses vara förråande i lagens mening. Utredaren visar hur en utvidgning av granskningslagen skulle kunna genomföras, men drar också slutsatsen att en sådan utvidgning inte är ändamålsenlig när det gäller att komma åt grova sexuella kränkningar på film. Enligt KLYS skulle en lagändring av detta slag inte bara bli ett slag i luften, utan riskerar också att inskränka yttrandefriheten i vanliga spelfilmer.
Granskningslagens bestämmelser om obligatorisk förhandsgranskning gäller enbart biograffilm, som nästan aldrig innehåller förråande sexualskildringar. Däremot förekommer förråande sexualskildringar i större utsträckning i film och video som t ex hyrs ut eller visas på kabel- och satellit-TV samt på Internet. Dessa filmer behöver inte granskas och godkännas av biografbyrån, men kan ges in för s k frivillig granskning. Enligt den aktuella utredningen kan en eventuell lagändring om utvidgad censur bara göras i de bestämmelser som reglerar censuren av biograffilmer. KLYS är därför övertygad om att en eventuell utvidgning i granskningslagen inte kommer få den avsedda effekten, då den inte skulle påverka det totala utbudet av förråande sexualskildringar. Följaktligen avvisar KLYS en sådan lagändring.
Mot bakgrund av ovan förda resonemang samt det faktum att ingripanden från biografbyrån när det gäller vuxencensur i stort sett inte förekommer längre vill KLYS föreslå att vuxencensuren avskaffas i Sverige, såsom skett i Danmark och Finland, och att ett sådant avskaffande kompletteras med en höjning av åldersgränsen för barnfilmcensuren till 18 år i likhet med Yttrandefrihetsutredningens förslag från 1983 (SOU 1983:70). KLYS tror att debatt och information snarare än censur är medel som bör användas för att komma åt avarterna inom porrfilmen.
Vidare delar KLYS utredarens uppfattning att det i 16 kap 19 § Brottsbalken skall föreskrivas att biografbyrån skall yttra sig innan allmänt åtal väcks såvitt avser alla tekniska upptagningar av rörliga bilder och inte som nu endast beträffande filmer och videogram.
I sammanhanget är det viktigt att notera att det är de enskilda censorernas uppfattningar, snarare än granskningslagens rekvisit, som avgör om vuxencensuren skall ha några effekter i Sverige. Det är därför av stor betydelse hur censorerna väljs samt vilken erfarenhet och kunskap de har. Censorerna bör enligt KLYS utses med stor omsorg och besitta gedigen kompetens vad beträffar barnpsykologi, psykiatri, sociologi och inte minst vad beträffar filmens verkningsmedel. KLYS utgår ifrån att censorernas kompetens ökar ju längre erfarenhet av arbetet de har, dvs med stigande antal tjänsteår. På senare tid har dock en teori lanserats om att censorernas kompetens skulle sjunka med antalet tjänsteår och att en avtrubbning sätter in som gör censorerna mindre uppmärksamma på vad som är förråande.
Denna avtrubbningsteori, som saknar vetenskapliga belägg, har lett till att censorerna numera får treåriga förordnanden istället för som tidigare sex, dock med möjlighet till maximalt en förlängningsperiod på tre år. Vidare skall t ex kunskap om filmens verkningsmedel inte längre beaktas som kompetenskriterium. Kulturministern synes anse att censorsuppdraget bör vara ett slags medborgartjänstgöring som tidsbegränsat kan innehas av vem som helst med 'sunt förnuft'. Avtrubbningsteorins uppkomst kan möjligen förklaras av uppfattningen att biografbyråns censorer översköljs av ett oändligt antal filmer vars mängd slutligen gör att censorerna inte orkar hålla ögonen uppe för det de är tillsatta att bevaka. I själva verket är de fem, biografbyråns chef medräknad, ordinarie censorerna halvtidsarbetande, vilket innebär att de ser maximalt fyra-fem filmer i veckan och därtill på sin höjd ett par porrfilmer, vilkas granskning sker delvis genom snabbspolning. Med andra ord är censorernas filmkonsumtion knappast större än en normalt filmintresserad tonårings. Därför är det knappast troligt att de avtrubbas. KLYS förkastar därför avtrubbningsteorin och förordar fortsatt hög kompetens hos censorerna.
I övrigt vill KLYS hänvisa till medlemsorganisationen Oberoende Filmares förbunds yttrande över den aktuella departementspromemorian.
För KLYS
Peter Curman
ordförande gm
Ulrica Källén
förbundsekreterare
KLYS