Stockholm den 15 maj 2001
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar 18 medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om arbetsmarknad, kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.
Näringsdepartementet föreslår i den aktuella promemorian en ny tvingande lag om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande och visstidsanställda. Förbudet gäller när arbetsgivare tillämpar löne- och andra anställningsvillkor. Förbudet omfattar både direkt och indirekt diskriminering och gäller oberoende av om det finns en diskriminerande avsikt. KLYS välkomnar att diskrimineringslagstiftningen kompletteras med ett sådant förbud.
KLYS vill dock lyfta fram några aspekter på i första hand visstidsdirektivet som har särskild betydelse för frilansare (visstidsanställda) inom kulturområdet.
1. Kulturarbetsmarknaden har viktiga särdrag i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt. Antalet tillsvidareanställda är mycket begränsat. Kännetecknande är istället tidsbegränsade anställningar och kortare uppdrag. Inom t ex bild-, ord-, ton och filmområdet finns inga eller mycket få tillsvidareanställningar. Ett uttryck för detta är att vissa av KLYS medlemsorganisationer är bärare av kollektivavtal som enbart reglerar villkoren för visstidsanställda. Samtidigt finns på kulturarbetsmarknaden också många verksamheter som helt saknar kollektivavtalsreglering.
Vidare kännetecknas kulturarbetsmarknaden av att de visstidsanställda, även i den utsträckning som de omfattas av kollektivavtalen, helt eller delvis saknar det grundläggande skydd i form av arbetsmarknadsförsäkringar och kompletterande avtalspensioner som idag är gängse på arbetsmarknaden. Många konstnärer varvar uppdrag som egenföretagare med korta anställningar, vilket innebär att de ofta faller mellan stolarna i trygghetssystemen. I den utsträckning som de berörda arbetsgivarna/uppdragsgivarna har tillsvidareanställd personal har dessa i regel för arbetsmarknaden gängse försäkrings- och pensionsvillkor. Det gäller t ex vid Sveriges Television. Det är angeläget att denna typ av strukturell diskriminering på arbetsmarknaden uppmärksammas och följs upp vid tillämpningen av de nu aktuella EU-direktiven.
I anslutning till avsnitt 5.3.2 'Missbruk av visstidsanställningar' vill KLYS peka på den typ av missbruk som innebär att visstidsanställda aldrig kommer in i det skyddande system av företrädesrätt till återanställning promemorian finner tillräckligt. Missbruket består i att visstidsanställda får anställningar om längst 11,5 månader hos samma arbetsgivare, trots att arbetsgivaren kan bereda den visstidsanställde fortsatt arbete därefter. Arbetsgivaren tar istället in en ny vikarie, och den gamle får gå till nästa arbetsgivare för nästa 11,5-månadersvikariat. Fenomenet har en generell utbredning i massmedievärlden under beteckningen 'utLASning'.
Enligt KLYS är det därför nödvändigt att direktivets klausul 5 om missbruk av visstidsanställningar avspeglas i lagtexten, eller i vart fall att det tydliggjordes att begreppet 'missbruk av visstidsanställningar' omfattar det ovan beskrivna förhållandet.
Även i promemorians avsnitt 5.3.3 'Information' görs bedömningen att inga åtgärder behöver vidtas för att genomföra direktivets klausul 6 och 7, bland annat med hänvisning till Medbestämmandelagen (MBL), vissa kollektivavtalsregler och till konstaterandet att det inte finns några lagregler som ger visstidsanställda sämre möjlighet än tillsvidareanställda att få tillgång till information om lediga tjänster.
KLYS vill dock ändå understryka behovet av en generell skyldighet för arbetsgivare att informera visstidsanställda om lediga jobb. MBLs regler är tillämpliga i förhållande till den lokala fackliga organisationen under förutsättning att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Arbetsgivaren borde vara skyldig att rikta informationen till de visstidsanställda, oavsett om han är bunden av kollektivavtal eller ej.
Det vore således önskvärt att direktivets klausul 6 och 7 avspeglades i lagtexten i form av en generell informationsskyldighet för arbetsgivaren.
2. Kulturarbetsmarknaden är i hög grad beroende av offentligt stöd i form av bidrag från stat, landsting och kommuner. Det offentliga stödet är en förutsättning för verksamheten och därigenom också för de yrkesverksammas löne- och anställningsvillkor.
I Näringsdepartementets promemoria görs bedömningen att lagstiftningsåtgärder bör vidtas för att säkerställa direktivens princip om icke-diskriminering. I det perspektivet är det naturligt att också ställa krav på motsvarande principer om icke-diskriminering när det gäller det statliga och kommunala stödet till kulturområdet. För att säkerställa detta bör ett villkor för olika typer av kulturpolitiska stödåtgärder vara att de anställda inom de berörda verksamheterna tillförsäkras för området relevanta avtalsenliga villkor och att villkoren inte heller i övrigt är diskriminerande mot deltids- och visstidsanställda. I viss utsträckning finns sådana krav redan idag inom t ex arbetsmarknadspolitiken där en förutsättning för flertalet former av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder är att arbetsgivaren betalar avtalsenliga löner och arbetsmarknadsförsäkringar för det av stödet berörda individerna.
För KLYS
Peter Curman
ordförande
genom
Ulrica Källén
förbundssekreterare