Stockholm den 21 juni 2001
Näringsdepartementet
103 33 Stockholm
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, och COPYSWEDE är båda samarbetsorganisationer för de svenska konstnärsorganisationerna.
KLYS representerar arton svenska organisationer vilka i sin tur organiserar olika grupper av yrkesverksamma på kulturområdet. KLYS representerar dessa organisationer i frågor av gemensamt intresse. Upphovsrätten är därvid ett av de mest centrala områdena för KLYS.
COPYSWEDE är konstnärsorganisationernas inkasseringsorganisation för upphovsrätt i vissa fall, i media som kabel-TV, satellit m m. COPYSWEDE träffar för rättighetshavarnas räkning avtal om utnyttjande av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. Sedan 1 januari inkasserar COPYSWEDE den så kallade kassettersättningen enligt 26 k § Upphovsrättslagen. COPYSWEDE har fjorton medlemsorganisationer, varav flertalet också ingår i KLYS.
En stark upphovsrätt inbegripet de utövande konstnärernas prestationer är central för att åstadkomma en för alla grupper önskvärd utveckling i IT-miljön. Den svenske lagstiftaren skall se till att det för den enskilde upphovsmannen och den utövande konstnären är attraktivt att använda sig av de nya informations-kanalerna, utan att riskera att verkets värde och integritet går förlorade i cyberrymden. Den nya tekniken erbjuder nya möjligheter till rättighetsklarering och betalning i nätverk, vilket naturligtvis förutsätter en hög skyddsnivå i lagstiftningen. För att upphovsmannens och den utövande konstnärens rättigheter skall ha något värde krävs garantier för att de inte utan vidare kan sättas åt sidan av andra. Rättighetsinnhavaren skall exempelvis kunna hålla någon ansvarig för ett upphovsrättsintrång även i den digitala miljön.
I den aktuella departementspromemorian är det internetoperatörers ansvar såsom mellanhänder som är av intresse för upphovsmannen och den utövande konstnären att studera. KLYS och COPYSWEDE tillstyrker i princip Näringsdepartementets förslag till implementering av EU-direktivet om elektronisk handel, som är ägnat att gynna elektronisk handel av bl a upphovsrättsligt skyddade prestationer. Vi anser det rimligt att, såsom e-handelsdirektivet föreskriver, vissa typer av verksamhet av rent teknisk karaktär under vissa förutsättningar inte skall kunna göras ansvariga för sådan information som de vidarebefordrar eller lagrar. Genom de föreslagna reglerna skapas förutsättningar för en god utveckling av e-handel med upphovsrättsligt skyddat material och ett fungerande samarbete mellan rättighetshavare och mellanhänder.
KLYS och COPYSWEDE välkomnar att direktivets regler inte i något fall kommer att påverka bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
KLYS och COPYSWEDE vill också uttrycka sin tillfredsställelse över att upphovsrätten och de närstående rättigheterna undantas från direktivets artikel 3 om ursprungslandsprincipen. Därmed kan t ex kontroll av en tjänsteleverantör inte bara ske i det land där denna är etablerad, utan även i andra länder beträffande upphovsrättsligt skyddat material.
Direktivet föreskriver att tjänstelevererande mellanhänders ansvar skall begränsas under vissa bestämda förutsättningar. Det är av stor betydelse för upphovsmannen och den utövande konstnären att ansvarsfrihetsreglerna inte blir mer omfattande än enligt direktivet. KLYS och COPYSWEDE anser det viktigt att framhålla att e-handelsdirektivets ansvarsfrihetsregler inte innebär att det skapas något slags immunitet för mellanhänder. Det måste också klargöras att alla förfoganden som är upphovsrättsligt relevanta, d v s som förutsätter tillstånd och/eller ersättning eller som berör den ideella rätten enligt URL, faller utanför ansvarsfriheten i e-handelsdirektivet.
KLYS och COPYSWEDE delar vidare promemorians slutsats att direktivets ansvarsfrihetsregler beträffande upphovsrättsintrång inte föranleder någon förändring i nu gällande ansvars- och medverkansregler i upphovsrättslagen (URL). Särskilda straffrättsliga ansvarsfrihetsregler behöver således inte införas. I de fall mellanhanden får tydlig information om att visst material är olagligt, men underlåter att försöka förhindra vidare spridning, skall detta falla utanför det ansvarsfria området.
Gällande 'caching' vill KLYS och COPYSWEDE erinra om artikel 2 och artikel 5.1 i EU:s direktiv om upphovsrätten i informationssamhället, som nyligen antogs av EU-parlamentet. I upphovsrättsdirektivets artikel 2 fastställs att även tillfälligt mångfaldigande är en exemplarframställning som faller under ensamrätten. Visserligen undantas i artikel 5.1 upphovsrättsdirektivet vissa tillfälliga kopior som är tekniskt nödvändiga för att Internet skall fungera effektivt. En cachkopia kan dock bestå länge, ha en självständig ekonomisk betydelse och därmed gå utöver vad som menas med att sådant tillfälligt exemplar som omfattas av artikel 5.1. Den caching som undantas från ansvar i e-handelsdirektivets artikel 13 kan således vara en sådan exemplarframställning som omfattas av den upphovsrättsliga ensamrätten. Risken är att Näringsdepartementets försök till preciseringar av vad som är tekniskt nödvändiga kopior i den aktuella promemorian kan få negativ inverkan på upphovsmannens och den utövande konstnärens rättigheter vid implementeringen av upphovsrättsdirektivet vad beträffar vilka kopior som skall undantas, eftersom Näringsdepartementets definition är vidare än art 5.1 upphovsrättsdirektivet. Vi anser det därför angeläget att de både direktiven samordnas på denna punkt. Vidare är det viktigt att man vid implementeringen av direktiven inte låser fast begreppsbestämningen av tekniskt nödvändiga kopior.
Vi vill i sammanhanget också fästa departementets uppmärksamhet på att ansvarsfriheten för värdtjänster i e-handelsdirektivets artikel 14 skulle kunna utnyttjas genom att t ex ett medieföretag A lägger en del av sin verksamhet i ett annat företag B, som är tillräckligt självständigt i förhållande till företag A. Företag B skulle därmed kunna komma att betraktas som värdtjänst enligt artikel 14 och således undgå ansvar för levererat upphovsrättsligt skyddat material. Det är inte rimligt att det i princip strikta skadeståndsansvaret i 54 § 1 st URL inte skall gälla för det företag som väljer att på sin hemsida eller i sitt elektroniska arkiv använda externa leverantörer som lägger in material enligt överenskommelse med företaget, material som det sedermera visar sig att leverantören inte har rättigheterna till. Detta innebär ett försteg i förhållande till andra aktörer med en urholkning av upphovsrätten som konsekvens. Det problem som kan anses vara förenat med att bli rättsligt ansvarig för sådant som kunder och leverantörer väljer att tillhandahålla hos värdtjänsteleverantören borde kunna lösas genom avtal dem emellan, enligt vilket kunden eller leverantören förpliktas hålla värdtjänsteleverantören skadeslös för t ex ersättningskrav från rättighetshavare.
KLYS och COPYSWEDE noterar att Näringsdepartementet valt att inte föreslå några s k notice and take down-regler. Mellan vissa rättighetshavargrupper och mellanhänder fungerar samarbetet väl i Sverige utan formella förfaranderegler, men det finns många upphovsmannagrupper som inte har något utvecklat samarbete med mellanhänder på området. Vi anser därför, till skillnad från Näringsdepartementet, att det finns behov av någon form av lagstiftade minimiregler för när en tjänsteleverantör skall anses ha sådan insikt om det levererade materialet att han kan göras ansvarig för innehållet i informationen, särskilt mot bakgrund av ett av e-handelsdirektivets syften; att stävja illegala aktiviteter på Internet.
Vi delar Näringsdepartementets bedömning att lagen (1982:112) om ansvar för elektroniska anslagstavlor (BBS-lagen) inte står i strid med direktivets artikel 15 och tillstyrker att BBS-lagen bibehålls.
| För KLYS Ulrica Källén förbundssekreterare genom Ulrica Källén förbundssekreterare |
För COPYSWEDE Gunnar Petri ordförande |