Stockholm den 15 augusti 2001
Svenska Unescorådet
Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar arton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet. Också när det gäller internationella frågor och frågor som berör EU:s kulturpolitik, agerar KLYS som en paraplyorganisation för sina medlemsorganisationer. Tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA (Canadian Conference of the Arts) tog KLYS år 2000 initiativ till bildandet av ett internationellt nätverk av fria kulturorganisationer: INCD (International Network for Cultural Diversity). Dess främsta uppgift är att försvara den kulturella mångfalden, inte minst i samband med internationella frihandelsöverenskommelser (t.ex. inom WTO) samt att i en pågående dialog med kulturministrarnas internationella nätverk INCP (International Network for Cultural Policy) verka för att kulturfrågorna ges ökad betydelse i politiken. KLYS ingår också i Utrikesdepartementets externa referensgrupp inför kommande WTO-förhandlingar.
KLYS välkomnar i princip det deklarationsutkast till UNESCO-policy som nu föreslås. Vi delar i stort UNESCO:s betoning av alla kulturers lika värde liksom uppfattningen att majoritetskulturer inte får tillåtas förtrycka minoritetskulturer. Inte minst mot bakgrund av EU:s växande anspråk på att få dirigera enskilda länders - bl.a. Sveriges - kulturpolitik anser KLYS att UNESCO:s vaktslående om de nationella kulturernas egenart inte nog kan övervärderas. KLYS har tidigare i olika sammanhang - senast på UNESCO:s stora
Europakonferens i Montreal den 4 /7 - 8/7 2001 - framhållit vikten av kulturens egenvärde . Vi tar därför avstånd från alla försök att instrumentalisera den och göra den till förvändning för andra ändamål. Vi
tycker oss se sådana tendenser inom EU, där man idag talar stort och brett om att kulturen ska hävda "European values" och "European added values". På samma sätt som vi måste värja oss mot en globalisering av kulturen måste vi också vara på vår vakt mot en "europeisering". Enligt KLYS uppfattning måste kulturen stå fri från sådana inskränkningar och kultursamarbetet vara gränslöst. Enligt vår erfarenhet är det tvärtom ofta mötet mellan olika kulturer - inte i mötena inom den egna kulturkretsen - som det nyskapande och spännande sker.
Mot denna bakgrund och med dessa preciseringar ställer sig KLYS gärna bakom de altruistiska ändamålsformuleringarna som återfinns i UNESCO:s utkast till deklaration. Dock vill KLYS invända mot den alltför retoriska och välljudande utformningen och efterlyser - inte minst från svensk utgångspunkt - mer konkretion i formuleringarna. KLYS har - bl.a. på UNESCO-konferensen i Montreal - påpekat det orimliga i det nu aktuella EU-förslaget att svenska patentansökningar i framtiden måste avfattas på ett av de stora EU-språken men inte på svenska för att seriöst kunna behandlas. Man har från EU motiverat detta förslag i ekonomiska termer. Men förslaget innebär i realiteten en oacceptabel marginalisering av det svenska språket och innebär ett konkret hot mot såväl yttrandefriheten som den svenska språkutvecklingen. Liksom Svenska akademien, som har i sitt uppdrag att vaka över det svenska språkets ställning och utveckling, kommer KLYS att hos regeringen protestera mot förslaget och vi förväntar oss att också svenska Unesco-rådet, inte minst mot bakgrund av den nu diskuterade deklarationen om kulturell mångfald, gör detsamma (jfr uppmaningen i Article 5: "All persons should (therefore) be able to express themselves and to create and disseminate their work in the language of their choise, and particularly in their mother tongue").
KLYS menar också att UNESCO-deklarationen om kulturell mångfald bör ställa skärpta krav på att medlemsländerna vidtar konkreta åtgärder för att tillförsäkra diskriminerade kulturer deras rättmätiga värde. I Sverige saknar alltjämt den samiska befolkningen skydd i den svenska grundlagen (vilket den däremot har i Norge). Många samiska författare föredrar att låta sig publiceras i Norge eftersom de där bemöts med större förståelse och respekt. Det är enligt KLYS åsikt hög tid att åter se över den samiska kulturpolitiken i Sverige och vidta relevanta åtgärder. Det faktum att det inte finns ett enda samiskt konstverk på vårt Nationalmuseum säger något om den svenska synen på Sveriges urbefolkning. Sverige är i färd med att i all tysthet genomföra något så groteskt som ett kulturellt folkmord. För berövar man ett folk dess kultur tar man ifrån det dess själ.
KLYS vill också varmt uppmana UNESCO att utveckla sina kontakter med olika NGOs, både nationellt och internationellt. Många humanitära och kulturella projekt är beroende inte bara av ekonomiskt stöd utan också av ideellt engagemang. UNESCO kan genom sin närvaro verka som en internationell garant i sammanhang där nationella intressen står mot varann. Inte minst i konfliktområden där kulturarbetarna gemensamt försöker upprätthålla en dialog grundad på respekt och ömsesidigt förtroende kan UNESCO spela en avgörande roll. KLYS vill därför uppmana det svenska Unescorådet att fortsätta sina kontaktmöten med olika NGOs inom kultursektorn.
För KLYS
Peter Curman
ordförande
Kopia; Marita Ulvskog, Kulturdepartementet
Kristina Rennerstedt, Statens kulturråd
Erland Ringborg, Svenska Institutet