Förslag till åtgärder för att få fart på filmproduktionen

Med anledning av den senaste tidens debatt om filmavtalet och om filmpolitiken vill Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd - KLYS - framföra följande synpunkter inför de kontrollstationsförhandlingar som påkallats:

1

KLYS finner det märkligt att de organisationer som företräder de yrkesgrupper utan vars medverkan det inte skulle produceras någon film alls, inte inbjuds att redovisa sina erfarenheter av de första åren med gällande filmavtal.

Det är ju trots allt dessa yrkesgrupper som drabbas av den kraftiga nedgång i svensk filmproduktion som rådande situation orsakat.

Inom KLYS representerar i första hand Teaterförbundet, Dramatikerförbundet, Svenska Regissörsföreningen och Oberoende filmares förbund (OFF) de yrkesgrupper som arbetar inom filmområdet.

KLYS anser att kulturdepartementet bör inbjuda KLYS att med representanter från dessa fyra förbund delta i överläggningar om nödvändiga förändringar av filmavtalet.

2

KLYS anser att det sammanlagda stödet till "värdefull svensk filmproduktion" inte motsvarar filmpolitikens ambitioner och målsättning. Detta visar sig nu tydligast i förhållande till det publikrelaterade stödet. Begränsningarna i stödet hotar stora delar av svensk filmproduktion.

För de verksamma inom filmområdet förstärks bristen på arbetsuppgifter (arbetslösheten) av den kraftiga nedgången inom reklamfilmsområdet, som är en följd av annonsmarknadens nedgång.

3

KLYS konstaterar att det framförts förslag om att dels ta bort de nuvarande stöden till lansering och upphovsmän och dels att förändra det nuvarande förhandsstödet. KLYS motsätter sig bestämt dessa förslag.

Vår utgångspunkt är att stöden ska avse att stimulera "värdefull svensk filmproduktion" (2000 års filmavtal § 21), vilket vi tolkar liktydigt med kvalitet och konstnärlighet i vid mening.

Filmproduktion är, vilket konstaterats i många sammanhang, till sin natur dualistisk. Den har en konstnärlig och artistisk sida men samtidigt en stark anknytning till näringslivet. Vi menar att förhandsstödet, lanseringsstödet och upphovsmannastödet i sin nuvarande utformning i första hand stärker den konstnärliga inriktningen och de konstnärligt verksamma medan det publikrelaterade stödet i första hand stärker näringslivsaspekten i svensk filmproduktion.

Förslagen att ta bort och/eller förändra förhandsstödet, upphovsmannastödet och lanseringsstödet för att uppfylla åtagandena i det publikrelaterade stödet skulle förskjuta balansen i allt för hög grad från den konstnärliga sidan till filmproduktionens "industriella" sida.

4

För att åstadkomma en situation där filmavtalet under de kommande åren bidrar till såväl produktion av svensk film på en rimlig nivå och till en utveckling av svensk filmproduktion föreslår KLYS följande åtgärder:

a) Att SFI får planera utifrån såväl faktiska som bedömbara framtida inkomster från biografavgiften för att upprätthålla nivåerna i såväl förhandsstöd som publikrelaterat stöd.

b) Att garantier för det publikrelaterade stödet kan lämnas upp till en nivå där den i Filmavtalet avsatta budgeten utgör 80 procent av ställda garantier (jmf skrivelse 4.10.2000 från Föreningen Sveriges Filmproducenter, Dramatikerförbundet, Teaterförbundet med flera).

c) Att regeringen avsätter ytterligare medel till Filminstitutet över Näringsdepartementets budget i konjunkturutjämnande syfte. Som vi framhållit ovan har filmproduktion både en konstnärlig och en näringspolitisk sida. Inom EU utpekas den audiovisuella sektorn, inte minst filmproduktion, som en tillväxtsektor av strategisk betydelse för framtiden.

Effekterna av den rådande situationen för filmproduktionen som näringsgren är både kortsiktigt och långsiktigt förödande för kompetens och infrastruktur. Den sammantagna resurs- och kompetensförstöring som blir följden kommer att ta lång tid att ersätta och bli kostsam för samhället i form av utgifter på andra områden; inte minst i arbetslöshetsförsäkringen.

Det är därför angeläget att regeringen över Näringsdepartementets budget tillför medel i syfte att överbrygga den rådande "konjunktursvackan" i svensk filmproduktion.

Avslutningsvis kan det i den rådande situationen vara värt att pröva någon form av "tak" för det publikrelaterade stödet samt aktualisera frågan om att bredda finansieringsunderlaget till t ex videoområdet.

För KLYS

Peter Curman
ordförande

För kännedom:

SFI
Näringsdepartementet
Föreningens Sveriges Filmproducenter