Stockholm den 16 maj 2002

 

Till Kommerskollegium
Box 6803
113 86 Stockholm


KLYS synpunkter beträffande utvecklingsmässiga åtaganden i Dohadeklarationen


Presentation

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - KLYS - är ett paraplyorgan för samarbete mellan 17 svenska konstnärsorganisationer, vilka i sin tur organiserar olika grupper av yrkesverksamma på kulturområdet, såsom exempelvis författare, bildkonstnärer, skådespelare, kompositörer och musiker. KLYS representerar dessa i frågor av gemensamt intresse, bl a vad gäller upphovsrätt, yttrandefrihet, arbetsmarknads- och skattefrågor.

På senare år har KLYS fördjupat sitt engagemang i internationella frågor, dels som en följd av Sveriges medlemskap i EU, dels p g a den allt snabbare globaliseringen. KLYS har successivt fått som en allt viktigare uppgift att tillvarata kulturutövarnas rättigheter internationellt samt att försvara den kulturella mångfalden i internationella sammanhang. Sedan 1999 ingår KLYS i det internationella nätverket för frivilligorganisationer (NGOs) på kulturområdet INCD - International Network for Cultural Diversity - som bl a arbetar för att motverka globaliseringens likriktande effekter på kulturområdet. Läs gärna mer på www.incd.net Se även bilaga med INCDs synpunkter på Dohadeklarationen (kommer per brev).


Kulturen i WTO-sammanhang och i den s k Doha-deklarationen

Även om globaliseringen i första hand är en ekonomisk process påverkar den också i varierande grad andra delar av samhällslivet, som t ex olika kulturpolitiska åtgärder. På samma sätt som man i WTO och i Dohadeklarationen erkänner behovet av att hänsyn tas till vitala hälso- och miljöaspekter vid förhand- lingarna anser KLYS att en övergripande målsättning bör införas i grunddokumenten för WTO-avtalen som slår vakt om den kulturella mångfalden. Bibehållande och stödjande av kulturell mångfald är av grund- läggande betydelse för en fortsatt ekonomisk och social samhällsutveckling. KLYS beklagar därför att det till skillnad från utkastet till ministertext inför WTO-mötet i Seattle i november 1998 i Dohadeklarationen från i höstas saknas formuleringar om skydd för kulturell identitet och mångfald.

Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultaten av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster. En utgångspunkt måste vara att den kulturella mångfalden berikar oss alla. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera kulturell mångfald, vare sig på regional, nationell eller internationell nivå.
 

Produktion och spridning av kulturella varor och tjänster har sedan länge världen runt varit föremål för olika typer av ekonomiskt stöd. Stödformerna har utvecklats inom ramen för nationella kulturpolitiska åtgärder. I Sverige kommer dessa till uttryck genom de offentliga bidragen till scen, musik, bild, och ordkonst samt genom t ex presstödet, filmstödsordningen och den licensfinansierade public service-radio och televisionen. De nationella regeringarnas möjligheter att bedriva och utveckla sådan nationell kulturpolitik måste säkras vid en utvecklad frihandel.

Utvecklingsländer har ofta ett kulturliv utan en stark infrastruktur, utan bibliotek, teatrar, konserthus, förlag (för musik, böcker, tidningar och tidskrifter) radio- och TV-bolag, filmproducenter osv. Om sådana länder öppnas för fri etablering kommer utländska intressenter att kunna exploatera kultur- och medieområdet. Det som då kan hända är att den utländska etableringen slår sönder den traditionella kultur som inte bygger på vår typ av kulturell infrastruktur. Dessa länder kan därigenom hindras att bygga upp en egen infrastruktur på kulturområdet.

Sverige har aktivt deltagit i att ta fram dokument som slår fast att kulturen är en grund för utveckling i världen. Sverige var värd för UNESCO-toppmötet i Stockholm 1998 där kulturpolitiker och konstnärer från en stor del av världen slog fast att många utvecklingsprojekt, bland annat i krissituationer, misslyckats därför att kulturen inte beaktats i de länder eller regioner där ett utvecklingsprojekt skulle drivas. Utveckling måste ta sin grund i lokala, regionala och nationella kulturer.

Mot denna bakgrund menar KLYS att den kulturella dimensionen måste komma till tydligare uttryck inom ramen för WTO. Enligt KLYS uppfattning skulle den kulturella mångfalden i WTO och andra frihandels- sammanhang kunna garanteras genom att ett juridiskt bindande dokument tillskapas som måste tillämpas vid internationella förhandlingar om handelsliberaliseringar på olika områden.

INCD har nyligen tagit fram ett förslag till ett sådant juridiskt bindande dokument, en s k kulturkonvention, som ska främja och skydda kulturen på regional, nationell och global nivå. Förslaget håller nu på att förankras i INCDs medlemsorganisationer samt i nätverket INCP - International Network for Cultural Policy - som utgörs av kulturministrar från hela världen. Innehållet i konventionen kommer att diskuteras vid INCDs möte den 11-13 oktober i anslutning till kulturministrarnas möte den 14 -16 oktober i Kapstaden i Sydafrika.

Vi vill i sammanhanget också hänvisa till den deklaration om kulturell mångfald som UNESCOs general- församling antog den 2 november förra året - UNESCO Universal Declaration on Cultural Diversity. Deklarationen utgör en fortsättning på deklarationen från UNESCO-toppmötet i Stockholm 1998. Här fullföljs idéerna från toppmötet i Stockholm som vill fästa världens uppmärksamhet på att varje folks kultur, kulturell mångfald, är en nödvändig förutsättning för en harmonisk utveckling i världen. 'Utveckling' utan den dimensionen kommer inte att lyckas annat än kortsiktigt.

För svensk och europeisk del finns ett ministerrådsbeslut som innebär att EU inte får göra några åtaganden inom WTO som inverkar på medlemsstaternas möjligheter att bedriva och utveckla sin nationella kulturpolitik. Viviane Reding, EU:s kulturkommissionär, uttalade i november förra året att kultursektorn inte kommer att beröras av GATS-förhandlingarna i WTO. Riktigt så enkelt är det dock inte, eftersom effekterna av GATS-avtalet på kulturområdet är beroende av hur man kommer att definiera olika tjänster inom GATS. USA ifrågasätter t ex om nya tjänster på nätet ska räknas som audiovisuella tjänster. De anser att dessa nya tjänster istället borde falla under tjänstsektorn e-handel, som knappast lär behandlas som kultur i WTO-sammanhang.

 

I övrigt beklagar KLYS att det inte fanns någon representant från Kulturdepartementet eller det fria kulturlivet med i den stora svenska delegation som deltog i WTO-mötet i Doha. Även om specifika kulturfrågor inte stod på dagordningen borde kulturområdet varit bättre representerat av ovan nämnda skäl. Många andra länder som Kanada och Frankrike hade stor representation från kulturområdet på plats i Doha, både från regerings- och NGO-håll.

Avslutningsvis vill KLYS framföra att vi inte accepterar en förhandlingsrunda inom ramen för WTO där avtalsförslag och bindningslistor tas fram utan insyn. Sverige måste fortsätta att driva på för att öka öppenheten i WTO-processen.

För KLYS


Peter Curman        Ulrica Källén
ordförande             förbundssekreterare