Stockholm den 8 oktober 2002

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämd - KLYS - representerar 17 medlems-organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet. Mot bakgrund av den vikt som KLYS tillmäter frågor om mångfald i medierna vill KLYS härmed i korthet anföra följande över rubricerade utredning.

COPYSWEDEs uppgift är att på uppdrag av medlemsorganisationerna och i samverkan med bland andra TV-företag och producentorganisationer förhandla, träffa avtal, inkassera och fördela ersättning för vissa vidareutnyttjanden av ljud och rörliga bilder t ex TV-program, radioprogram eller hela TV- och radiokanaler.

Enligt KLYS och COPYSWEDE utgör mediefrågorna en viktig del av kulturpolitiken. Utvecklingen inom medieområdet har genom digitaliseringen gått starkt framåt de senaste åren och kommer att fortsätta att göra så. Detta medför en etablering av nya vägar att föra fram kulturen och innebär nya uttrycksformer och nya arbetstillfällen för kulturarbetare. Det är också viktigt att se medierna som egna konstformer som måste utvecklas på sina egna villkor. Radion är tillsammans med televisionen den kulturyttring som flertalet människor oftast kommer i kontakt med. Den är en omistlig del i det svenska medieutbudet. Nya medier har framför allt stor betydelse för de människor som av olika anledningar inte har praktiska eller ekonomiska möjligheter att ta del av kulturen genom besök på utställningar, teatrar, konserter m m. I utredningen har radions kulturella betydelse inte lyfts fram i önskad utsträckning.

Vad gäller de nya medieformernas, i det här fallet den digitala radions, vidarebefordring av kulturen finns risk att konkurrensen mellan de olika digitala radiokanalerna om tittare och lyssnare låter kommersiella överväganden ta överhanden på bekostnad av den kulturella och kulturpolitiska uppgiften. Den kommer-siella lokalradions utveckling i Sverige visar på en olycklig likriktning av innehållet. Det är därför viktigt med ett starkt ansvarstagande för att bevara och utveckla public serviceverksamheten även för den digitala radion. En reklam- och sponsringsfri public service inom den digitala radioverksamheten är därvid av stor betydelse för allmänhetens förtroende för kulturen. Oavsett teknikform måste radioutbudet kännetecknas av mångfald, kvalitet och journalistisk professionalitet. Den fokusering på teknik som utredningen präglats av har skymt sikten för frågan om innehållet i radiomediet.

KLYS och COPYSWEDE ser fördelar hos den digitala radion i den mån nya specialiserade kanaler tillkommer som gynnar mångfalden i radioutbudet. Digitalradio ger möjligheter att motverka den likriktning i radioutbudet som omvittnats under senare år. Men det får inte genom den ökande specialiseringen ske en marginalisering av den smala kulturen. Sveriges Radios argument att de genom den nya tekniken bättre kommer att kunna uppfylla sitt public service-uppdrag samt att det finns behov av att säkra radiomediets position och egenskaper i en miljö där andra medier blir digitala är enligt KLYS och COPYSWEDE värda att ta hänsyn till.

Sveriges befolkning måste dock kunna ta del av public service-radio till låga kostnader. Att erbjuda hela folket ett rikt och varierat utbud till rimliga kostnader är kärnan i public service-tanken. Den digitala radions problem är att den är dyr både för radiobolagen och lyssnarna varför ett teknikskifte inte verkar realistiskt inom överskådlig tid. Perioden med parallellsändningar beräknas också enligt utredningen bli mycket lång.

Det är en svår uppgift för KLYS och COPYSWEDE att bedöma huruvida Sveriges Radio bör fortsätta utbyggnaden av det digitala radionätet. Vi kan dock konstatera att kostnaderna för den försöksverksamhet som Sveriges Radio bedrivit under ett antal år har varit mycket höga. KLYS och COPYSWEDE är kritiska till de nedskärningar av den ordinarie programverksamheten som Sveriges Radio tvingats göra under senare år på grund av kostnader för teknikskifte. Sveriges Radios kulturpolitiska ansvar måste prioriteras även om nya resurser blir nödvändiga. Pengar får ej tas från programverksamheten för att finansiera den digitala nätutbyggnaden. Utredarens bedömning att utbyggnadsgraden bör vara begränsad i ett inlednings-skede låter därför av denna anledning rimlig.

I Sveriges Radios kulturansvar måste också ligga respekten för medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina verk och prestationer. Genom den digitala tekniken skapas nya möjligheter för programföretagen att göra såväl arkiverat som nyproducerat programinnehåll tillgängligt för allmänheten. Den osäkerhet som råder beträffande den digitala radions framtid har gjort det svårt för såväl upphovsmän och utövande konstnärer som för Sveriges radio att överblicka konsekvenserna av ingångna avtal. I avtalen måste föras in specifika rättighetsupplåtelser som tydliggör användningen av upphovsmäns och utövande konstnärers prestationer i digital radio.

Som utredningen konstaterar är det i slutänden konsumenternas investeringsvilja som kommer att styra övergången till digitalradio. DAB-mottagare måste bli billigare för att få igång försäljningen. Någon form av subvention för att öka intresset och möjligheterna att skaffa mottagare är antagligen nödvändig. I England kom försäljningen av DAB-mottagare igång på allvar när en tillverkare började lansera dem för under 1 500 kr. I Sverige kostar mottagarna mellan 3 000 och 40 000 kr. För att nå framgång med digitalradio krävs också att den digitala radion erbjuder ett mervärde för konsumenten jämfört med den analoga radion. Programutbudet måste upplevas som intressantare än det analoga utbudet och eventuellt nya tjänster måste motsvara de behov som konsumenterna kan tänkas ha.

När det gäller kriterier för tillståndsgivning för sändning i det digitala nätet är det några principer som KLYS och COPYSWEDE särskilt vill lyfta fram; sändningarna skall präglas av största möjliga grad av yttrandefrihet och mångfald, regionalisering skall eftersträvas och spridning av tillstånd skall ske på olika ägare för att i möjligaste mån undvika ägarkoncentration.

KLYS och COPYSWEDE delar utredarens bedömning om att frågan om avveckling av de analoga sändarnäten är för tidigt väckt. En bevakning av utvecklingen i de länder som ligger före Sverige på digitalradioområdet är nödvändig. De finansiella problemen måste lösas innan den digitala radion kan förverkligas.

I övrigt vill KLYS och COPYSWEDE framföra att vi är mycket intresserade av att följa det arbete som den parlamentariska kommittén inlett om den digitala radions framtid.

För KLYS                                                 För COPYSWEDE

Ulrica Källén                                             Gun Magnusson

förbundssekreterare                                   verkställande direktör