Stockholm den 4 oktober 2002

KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämd - representerar sjutton medlems- organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.

På senare år har KLYS fördjupat sitt internationella engagemang, dels som en följd av Sveriges medlemskap i EU, dels p g a av det hot som den tilltagande globaliseringen utgör mot den kulturella och språkliga mångfalden. KLYS har successivt fått som en allt viktigare uppgift att tillvarata kulturutövarnas upphovsrätt och andra rättigheter internationellt samt att försvara den kulturella och språkliga mångfalden i olika sammanhang. Sedan 1999 ingår KLYS i det internationella nätverket för frivilligorganisationer (NGOs) på kulturområdet INCD - International Network for Cultural Diversity - som KLYS tillsammans med den kanadensiska systerorganisationen CCA (Canadian Conference of the Arts) tog initativ till i samband med den stora UNESCO-konferensen i Stockholm 1998 ("Power of Culture"). INCD:s främsta uppgift är att motverka globaliseringens likriktande effekter på kulturområdet, inte minst det hot som frihandelsavtalen inom WTO kan föra med sig. Läs gärna mer på www.incd.net

KLYS välkomnar regeringens initiativ till en språkutredning som syftar till att hävda och stärka svenska språkets ställning i Sverige och internationellt. KLYS anser att det är nödvändigt att stadfästa svenska språkets ställning som huvudspråk i Sverige. Vi är också positiva till att utredningen lyfter fram de nationella minoritetsspråkens betydelse i dagens mångkulturella Sverige. Utredningen kan betraktas som en varningssignal och mana till eftertanke om de språkliga följderna av den fortgående globaliseringen och av medlemskapet i EU liksom om de utsatta minoritets-språkens belägenhet i EU:s integration och utvidgning. Regeringens initiativ är ett glädjande bevis på att medvetenheten för bevarandet av den kulturella och språkliga mångfalden har ökat. Det sägs med rätta i Kulturutredningen om svenska kulturpolitiska mål från 1995 att språket är helt förenat med kulturen och därigenom den viktigaste identitets- och kulturbäraren.

KLYS vill dock invända emot att den svenska litteraturen och dess författare, som utvecklare av det svenska språket, fått en sådan undanskymd - om ens någon plats alls - i betänkandet. Det är förvånande och märkligt att den främste förnyaren och upprätthållaren av det svenska språket inte nämns vid namn en enda gång: August Strindberg. Inte heller andas utredningen ett ord om "Sagan om hästen" av Olof Dahlin eller om Georg Stiernhielm, den svenska skaldekonstens fader. Varför denna tystnad om dessa våra portalfigurer i den svenska litteraturen? Som företrädare för de konst-närliga organisationerna förundrar vi oss över denna frånvaro av det svenska språkets förnyare och mästare. Ett ytterligare tecken på detta är att några författare inte suttit med som experter i utredningen samt att KLYS medlemsorganisation Sveriges Författarförbund inte upptagits som remissinstans till utredningen. Författarförbundet kommer naturligtvis att ta sitt ansvar på egen hand och inlämna ett eget yttrande över utredningen.

Vidare är vi mycket kritiska till kommitténs flathet gentemot regeringens inställning till EU:s patent- förslag. Hade en språklagstiftning enligt utredningens förslag förelegat vid förhandlingarna skulle den svenska regeringen får vi hoppas aldrig ha medverkat till det farligt kortsynt framförhandlade patentförslaget.

KLYS är överens med kommittén om de grundläggande utgångspunkterna för utredningen; att svenskan skall vara ett komplett och samhällsbärande språk, att den offentliga svenskan skall vara korrekt och välfungerande och att alla skall ha rätt till språk.

KLYS tillstyrker kommitténs förslag att regeringen skall fastlägga officiella svenska riktlinjer för svenskans ställning och bruk inom EU. I dessa riktlinjer måste ingå att svenskan måste förbli ett officiellt språk i EU och att den svenska regeringen inte få ge efter när det gäller upprätthållandet av översättnings-kraven, på så sätt som skett när det gäller EUs nya patentregler. Vidare måste det garanteras att svenska organisationer, företag och privatpersoner förbehålls rätten att yttra sig över olika EU-förslag på svenska språket. Dessa frågor är oerhört viktiga ur demokratisk synvinkel.

När EU nu ska utvidgas ökar givetvis risken för att mindre språk försvinner i EU-sammanhang. Argument om kulturell mångfald och identitet kan ha svårt att stå emot redogörelser för hur många miljoner euro det kostar att översätta.

Kap 5.2.3 Patenthandlingar

Ett område där den svenska regeringen inte respekterat svenska språkets ställning i EU-sammanhang är det förslag till nya EU-regler som innebär att skyldigheten att översätta patenthandlingar till de nationella språken inskränks och att det räcker med patenthandlingar på något av de tre språken engelska, franska och tyska för att det skall vara giltigt i Sverige. Förslaget kan, om det går igenom, leda till en mycket allvarlig domänförlust i Sverige och i förlängningen äventyra den kulturella och språkliga mångfalden i Europa. Dessutom kan eftergiften innebära smittorisker. Faran är om patentförslaget kommer att tjäna som modell för hur man även inom andra områden kan minska på antalet språk för att spara pengar och öka effektiviteten. Förslaget är ett uttryck för de starka och, enligt KLYS, farliga likriktningssträvandena som finns inom EU. KLYS har svårt att förstå varför denna kulturpolitiskt viktiga fråga överlämnades som ett ärende till Justitiedepartementet att besluta om och inte till Kulturdepartementet. KLYS vill därför med skärpa framhålla att frågan om svenska patentansökningar är en fråga som i grunden berör det svenska språkets ställning och vår egen språkutveckling eftersom språket alltid utvecklas i konkreta sammanhang, t ex när en ny uppfinning ska beskrivas. Denna inställning delar vi med bl a Svenska Akademien och andra betydande svenska kulturinstitutioner. Vi kräver därför att regeringen - i likhet med bl a Finland och Grekland - återtar sitt förhastade beslut. Att en utredning som i övrigt på ett så förtjänstfullt sätt ger sig ut för att försvara det svenska språket här tiger av politisk taktik eller skenhelighet är minst sagt generande.

5.3 Kultur och medier

KLYS delar utredningens uppfattning att svenska språkets ställning inom kultur och media skall främjas. Vi anser dock att den svenska skönlitteraturen borde ha lyfts fram bättre i utredningen. Ett naturligt sätt att ta tillvara vårt språkliga arv är att satsa på litteratur- och upplevelseläsning i skolan. För inte så många decennier sedan fanns hela klassuppsättningar av betydande klassiker i klassrummen. KLYS anser att denna goda tradition borde återupplivas. Genom egna litterära upptäckter kan eleverna utveckla sitt eget språk och sin egen fantasi. Läsningen hör i hög grad till privatlivet och därför vill KLYS uppmana landets skolor att i sina nödvändiga skolbibliotek införliva böcker av de mest skilda slag samt att garantera att läshemligheten - som är lika viktig som rösthemligheten vid riksdagsval - garanteras. Självklart bör författare bjudas in till landets skolor för att berätta om språkets makt som en befriare av fantasi och visioner. Skolan måste öppna sig för de kreativa krafterna i vår omvärld. KLYS är berett att i lämpliga former medverka till en sådan kulturell förnyelse. Vi föreslår därför att en idégrupp inrättas med bl a KLYS, Författarförbundet och Författarcentrum som deltagare för att vitalisera arbetet med att göra det svenska språket levande i skolan.

KLYS delar utredningens bedömning att svenskan skall vara ett komplett och samhällsbärande språk som skall gå att använda och utveckla inom alla områden. Inte minst gäller det TV:s dominerande roll som språklig normbildare. När TV önskar sina tittare att "ha en bra dag" har man med tvivelaktig bravur översatt den amerikanska TV-hälsningen "have a good day". Men uttrycket strider mot det svenska språkets idiom. Dock har numera så gott som alla svenskar anammat uttrycket. KLYS anser att den svenska språkvården i hög grad angår våra massmedia och vill därför kraftigt tillstyrka att åtgärder vidtas för att säkerställa att svenska termer prioriteras också inom media och andra publika sammanhang. Vi vill därför kraftigt tillstyrka att åtgärder vidtas för att säkerställa att svenska termer och uttryck kan skapas inom alla de områden där vi vill kunna använda svenskan.

Kap 7 Det mångspråkiga Sverige

7.2.5 Bedömningar och förslag

KLYS, som har ett regelbundet och nära samarbete med sina nordiska systerorganisationer i det Nordiska konstnärsrådet, anser det vara av vital betydelse att åtgärder vidtas för att stärka den nordiska språkgemenskapen. Vi tillstyrker därför förslaget att tillgången till medier på nordiska språk skall öka, bl a genom fler program från andra nordiska länder i svensk TV och radio. Vi finner det glädjande att danska och norska TV-tittare kan se våra svenska nyhets- och kulturprogram samtidigt som vi beklagar att vi inte kan se deras. De nordiska regeringarna bör verka för att de som bor i Norden skall få större möjligheter att se TV- program i ett annat nordiskt land. Det är också viktigt att höga kostnader inte skall drabba nordiska medborgare som vill ta del av gränsöverskridande TV-utbud. Det är dock ett faktum att intresset för grannlands-TV är större i våra grannländer än här i landet. Det skulle därför enligt KLYS behövas en särskild informationsinsats för att göra de nordiska kanalerna, framför allt de nordiska public service-kanalerna, kända i större delar av Sverige.

Vi vill också hålla med utredningskommittén om att bästa sättet att utveckla intresset för den nordiska språkgemenskapen är det personliga mötet med de andra nordiska ländernas kultur och språk. Det är därför en god idé att överväga ett utökande av de resurser som avsätts inom ramen för det nordiska kultursamarbetet. KLYS finner det i sammanhanget angeläget att villkoren för den nordiska bokdistributionen ses över. Hur kan det t ex komma sig att den finlandssvenska litteraturen lyser med sin frånvaro i den svenska bokhandeln såvida den inte är utgiven i rikssvenska delutgåvor på rikssvenska förlag? Gäller inte EU:s regler om den fria marknadens rörlighet också böcker? Varför är det bara basturökt skinka och finska skor som massfraktas över Östersjön, men inte böcker?

7.3.1

Det är värdefullt att utredningen ger stort utrymme åt de nationella minoritetsspråken; samiska, finska, romani chib, jiddish, meänkieli (tornedalsfinska). Dessa måste också för sin överlevnad vara

samhällsbärande, d v s kunna användas inom alla områden där man vill kunna göra det. Vi får inte i den upphetsade integrationsdebattens tidevarv glömma bort att åtskilliga svenska medborgare faktiskt sedan generationer tillbaka talar bl a finska och samiska i Sverige och att dessa språk är en del av den svenska kulturen. Det finns alltså ingen anledning att tvinga in dessa "svenska" minoriteter i olika språkkurser eller tester. Däremot bör majortitetssamhället visa dem respekt för den kultur och de språk som de representerar. Samerna saknar fortfarande grundlagsskydd för sin kultur i Sverige, något som de däremot tillförsäkras i Norge. Inte heller finns någon samisk avdelning på Nationalmuseum i Stockholm. Det språkliga skydd som samerna äntligen fått i Sverige borde enligt KLYS följas av ett ökat nationellt ansvarstagande för de samiska kulturvärdena i stort.

I denna del vill vi hänvisa till KLYS medlemsorganisation Svenska Journalistförbundets yttrande när det gäller bedömningar och förslag som berör svenskan i journalistutbildningen och svenska språkets utveckling i mediespråket. Vidare vill vi ansluta oss till de synpunkter som tas upp av Sveriges författarförbund samt Sveriges facköversättarförening (SFÖ), där KLYS medlemsorganisation Teaterförbundets mediöversättare ingår, vad avser utredningens förslag om översättning och textning av TV-program och filmer.

11.2 Insatser för att öka tillgången till och intresset för litteratur

KLYS tillstyrker utredningens förslag att staten skall fortsätta att ge stöd till utgivning och distribution av böcker och till inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, och att stödja insatser för att främja läsning. I detta samanhang vill KLYS understryka vikten av att vi numera har en svensk bibliotekslag som innebär att de svenska biblioteken är en del av vår nationella kulturpolitik. Eftersom de är omistliga institutioner när det gäller att värna om det svenska kulturarvet är det inte bara ett kommunalt ansvar att se till att de ges resurser att fullfölja sin viktiga kulturuppgift.

Att språkpolitiken skall utgöra ett eget politikområde betraktar KLYS som mycket värdefullt. Likaså att ansvaret för språkpolitiken samlas hos ett departement. KLYS anser det mycket viktigt att målen för den nationella kulturpolitiken beaktas i det språkpolitiska arbetet, på samma sätt som de språkpolitiska målen beaktas inom bl a kulturpolitiken. Vi är också positiva till inrättandet av en departementsövergripande arbetsgrupp för språkpolitiska frågor, för att uppnå en samlad språkpolitisk hållning inom regeringen.

18.5 Bedömningar och förslag

KLYS tillstyrker förslaget att en särskild lag införs som fastställer svenskans status som huvudspråk i Sverige. Därmed avses att förhindra att svenskan förlorar sin samhällsbärande funktion samtidigt som formuleringen är öppen för det faktum att det finns andra språk i Sverige. KLYS finner det oroväckande att engelskan införts som "koncernspråk" i flera stora svenska företag, eftersom man därmed riskerar att införa nya hierarkiska kulturer och barriärer som motverkar demokratin på dessa arbetsplatser. För det är ju svenskan som är det gemensamma språket. Svenskan skall också, enligt förslaget, vara Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Detta är en viktig markering med stor aktualitet med hänsyn till EU-samarbetet.

Beträffande språkvårdens framtida organisation föreslår utredningen att Svenska språknämnden slås samman med andra språkvårdsinstanser och görs om till en myndighet, Sveriges språkråd, med ansvar för såväl svenskan som övriga språk i Sverige. KLYS förordar en sådan ordning och är, som tidigare anförts, beredd att bidra till deras arbete.

För KLYS

Peter Curman

ordförande KLYS