Stockholm den 15 november 2002

 

KLYS synpunkter till Kommerskollegium angående svenskt bud i GATS-förhandlingarna

Presentation

KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar sjutton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet. Också när det gäller internationella frågor och frågor som berör EU:s kulturpolitik, agerar KLYS som en paraplyorganisation för sina medlemsorganisationer.

Tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA (Canadian Conference of the Arts) tog KLYS år 2000 initiativ till bildandet av ett internationellt nätverk av fria kulturorganisationer; INCD - International Network for Cultural Diversity. Dess främsta uppgift är att försvara den kulturella mångfalden, inte minst i samband med internationella frihandelsöverenskommelser (t.ex. inom WTO) samt att i en pågående dialog med kulturministrarnas internationella nätverk INCP - International Network for Cultural Policy - verka för att kulturfrågorna ges ökad betydelse i politiken.

KLYS har av Kommerskollegium inbjudits att lämna synpunkter beträffande svenskt bud inom ramen för de nya GATS-förhandlingarna och vill härmed anföra följande.

 

Sammanfattning

KLYS anser att ett svenskt bud i GATS inte får innehålla några åtaganden som kan komma att påverka kulturell mångfald och möjligheten att bedriva nationell kulturpolitik. Vi utgår ifrån att Sverige i sitt agerande vidhåller den position som EU antog 1999, som innebär att EU under WTO- och GATS förhandlingarna inte får göra några åtaganden som inverkar på medlems-staternas möjligheter att behålla och utveckla sina möjligheter att utarbeta och genomföra sin kultur- och audiovisuella politik för bibehållande av den kulturella mångfalden.  

Eftersom kultur kan komma att beröras av GATS-avtalet även om några uttryckliga åtaganden inte görs på kulturområdet vill KLYS understryka nödvändigheten av att ett internationellt juridiskt bindande instrument – en s k kulturkonvention – tillskapas, som garanterar att den kulturella mångfalden skyddas i frihandelssammanhang. KLYS uppmanar den svenska regeringen att driva på nationellt och internationellt för att en sådan konvention skall komma till stånd så snart som möjligt

 

GATS och den kulturella mångfalden

Den liberalisering som eftersträvas i GATS är i första hand en ekonomisk process, men den påverkar i hög grad andra delar av samhällslivet som t ex kulturområdet. GATS är ett mycket vidsträckt avtal, som i princip omfattar alla slags tjänster i samhället. Avtalet listar ett antal huvudområden bl a transport, distribution, utbildning, miljö, hälsa, turism och telekommunikation. Kulturen undantas inte, utan inräknas i den sektor som också omfattar fritid och sport. Kulturfrågorna är dock högst aktuella även inom andra sektorer som t ex kommunikationssektorn, där audiovisuella tjänster och telekommunikationstjänster ingår.

Globaliseringen har inneburit ökad tillgänglighet till utländska konstverk och kulturproduktioner, vilket i sig är någonting positivt. Men det ökade utbytet mellan länder har i många fall trängt undan lokal, regional och nationell kultur och genom sin ensidighet monopoliserat marknader. Det tydligaste exemplet på detta är inom film och TV-området där film och TV-program från den engelsktalande världen dominerar de flesta länders marknader. Som motvikt till detta understödjer regeringar runt om i världen inhemsk kulturproduktion.

Produktion och spridning av kulturella varor och tjänster har sedan länge varit föremål för olika typer av ekonomiskt stöd. Dessa stödformer har utvecklats inom ramen för nationella kultur-politiska åtgärder. Exempel på svenska kulturpolitiska åtgärder är de offentliga bidragen till scen, musik, bild och ordkonst samt presstödet, filmstödsordningen och den licensfinansierade public service-radio och televisionen. I princip skulle alla dessa åtgärder, i den utsträckning de påverkar och snedvrider tjänstehandeln, kunna falla under GATS-avtalets tillämpningsområde.

Det har redan visat sig att GATS gjort det svårare för nationella regeringar att införa nya stödåtgärder och program på kulturområdet. I den nya förhandlingsrundan ser det ut som om ytterligare restriktioner kommer att drabba nationella regeringar när det gäller kulturpolitiska åtgärder som är ägnade att skydda inhemsk kulturell produktion och garantera kulturell mångfald. KLYS ser utvecklingen som mycket allvarlig och menar att den svenska regeringen aktivt måste stå emot påtryckningar inom WTO om liberaliseringar som kan beröra kulturområdet.

Att uttrycka sig genom konsten är en fundamental mänsklig rättighet. Varje konstnärligt uttryck är unikt och en viktig del av det samhälle vi lever i. Resultaten av konstnärligt skapande kan inte likställas med vanliga varor och tjänster. En utgångspunkt måste vara att den kulturella mångfalden berikar oss alla. Marknadskrafterna kan inte ensamma garantera kulturell mångfald, vare sig på regional, nationell eller internationell nivå.

Kulturområdet omfattar ett rikt spektrum av konstnärliga uttryck och verksamheter som bildkonst, dans, teater, bokförlag, tidskrifter, musikproduktion, film, television och digitala medier. I GATS-sammanhang anses det konstnärliga skapandet, t ex en författares, en bildkonstnärs eller en filmregissörs arbete, vara en 'tjänst'. Det fysiska resultatet av det konstnärliga skapandet, t ex en bok, en CD-skiva eller en tavla, kan dock också betraktas som en 'vara' och falla under GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Det finns således stor osäkerhet om hur olika kulturverksamheter och kulturprodukter skall klassificeras i frihandelssammanhang.

 

GATS-avtalets struktur och bestämmelser i förhållande till kulturen

En del tjänster är undantagna från GATS tillämpningsområde. Det gäller dock inte ett visst slags tjänster inom en viss sektor, utan 'tjänster som tillhandahålls i samband med utövandet av statliga befogenheter', om dessa tjänster inte tillhandahålls 'på kommersiella grunder eller i konkurrens med en eller flera tillhandahållare av tjänster'. Det svenska filmavtalet och svensk public service-TV och radio kan således inte anses omfattas av detta undantag.

En horisontell regel i GATS-avtalet som i princip gäller alla tjänstesektorer i alla medlemsländer är Mest Gynnad Nations-bestämmelsen (MGN). Bestämmelsen innebär att ingen utländsk tjänsteleverantör ska behandlas mindre gynnsamt än någon annan som tillhandahåller liknande tjänster och syftar bl a till att förhindra att nationella subventioner blir onödigt handelsstörande. Under Uruguay-rundan begärde EU och dess medlemsländer undantag från MGN-bestämmelsen bl a på det audiovisuella området, för att kunna fortsätta bedriva regional och nationell filmpolitik av kulturpolitiska skäl. Men i enlighet med GATS-avtalet skall alla MGN-undantag vara föremål för omförhandlingar och i princip får inga MGN-undantag sträcka sig längre än tio år. Det är heller inte säkert att det går att utvidga nuvarande undantag eller att införa nya undantag på kultur-området i den nya förhandlingsrundan. Detta gör undantag för film och andra kulturyttringar ytterst osäkra i GATS-sammanhang.

GATS-avtalets 'bottom up'-struktur innebär förvisso att avtalet bara gäller de sektorer som enskilda regeringar uttryckligen åtagit sig, men eftersom avsikten med avtalet är att nya områden och inskrivna undantag skall vara föremål för upprepade förhandlingar syftande till en konstant ökande avreglering finns det ett tryck att öppna fler och fler sektorer för frihandel, inklusive kulturområdet och den audiovisuella sektorn.  Med en bred förhandlingsrunda som den i GATS, finns det risk att medlemsländerna i elfte timmen offrar hänsynen till kulturell mångfald mot att t ex få behålla jordbruksstöd m m. Dessutom ligger förhandlingsresultatet normalt i händerna på handelspolitiker och utanför kulturpolitikernas kontroll.

För Sveriges och EU:s del finns ett ministerrådsbeslut från 1999 som innebär att EU under WTO- och GATS förhandlingarna inte får göra några åtaganden som inverkar på medlemsstaternas möjligheter att behålla och utveckla sina möjligheter att utarbeta och genomföra sin kulturpolitik och audiovisuella politik för bibehållande av den kulturella mångfalden. Viviane Reding, EU:s kulturkommissionär, uttalade i november förra året att kultursektorn inte kommer att beröras i de nya GATS-förhandlingarna. Riktigt så enkelt är det dock inte, eftersom effekterna av GATS på kulturområdet bl a är beroende av hur man kommer att definiera olika tjänster inom GATS. USA ifrågasätter t ex om nya tjänster på nätet ska räknas som audiovisuella tjänster. De anser att dessa nya tjänster istället borde falla under tjänstsektorn e-handel, som knappast lär behandlas som kultur i WTO-sammanhang. Ett av problemen med GATS är att det saknar tydliga definitioner på en hel del områden.

Det skall nämnas att många WTO-länder redan har gjort åtaganden på kulturområdet. Teoretiskt finns möjlighet för dessa länder att ändra i bindningslistorna, men det är mycket besvärligt och förenat med stora ekonomiska risktaganden. Ett åtagande på kulturområdet ligger därför i praktiken fast.

 

Request/offer-processen

Den 30 juni i år skulle alla medlemsländer lämna in sina 'initial requests', d v s krav eller önskemål på andra länders avregleringar, till WTO. Dessa requests visar tydligt att många länder, inklusive Sverige och EU, avser att förhandla om kulturrelaterade tjänster inom ramen för GATS. Av Kommerskollegiums sammanställning över krav riktade till Sverige framgår att flera omfattande krav på åtaganden framförts vad gäller audiovisuella tjänster och andra kulturtjänster. USA har uttryckt att de önskar kraftigt ökade åtaganden från bl a de europeiska länderna på det audiovisuella området. De har exempelvis riktat krav mot Norge om att Norge skall överge vissa nationella stödsystem till norsk film. Brasilien och Schweiz har lämnat liknande krav på det audiovisuella området. Krav i denna riktning kan äventyra bl a filmstöds-ordningen i det svenska filmavtalet och svensk public service.

Beträffande tjänster som klassificeras som underhållningstjänster har krav ställts gentemot Sverige om att underlätta marknadstillträde genom att förbjuda diskriminering av utländska leverantörer. Krav om att ta bort reservationen ’residency requirements for publisher and owner of publishing or printing company’ för nyhetstjänster (vilket exempelvis berör tidningsutgivare) i Sverige har också inkommit.

Även i EU:s requests gentemot bl a Kanada och USA återfinns ett antal åtaganden på kultur-området. Från Kanada önskar EU avskaffande av restriktioner eller begränsningar av utländskt ägande av kulturföretag,  t ex filmdistributionsföretag. Bland de tjänsteområden som EU vill öppna för liberaliseringar hör flera som berör medieområdet, t ex telekommunikation och distribution. Det senare tycks innebära att distribution av skivor och böcker m m ska öppnas för utländsk konkurrens.

Vad gäller de liberaliseringskrav som inkommit beträffande leveranssätt 4 om tillfällig person-rörlighet, befarar KLYS en dumpning av marknaden för musiker och andra kulturarbetare, vars arbetsmarknad i stor utsträckning utgörs av tillfälliga anställningar och uppdrag.