Posten skriver i sitt svar till KLYS att man har många olika kunder vars verksamhet är av stor vikt för samhället, men att det inte är Postens uppgift att genom sin prissättning gradera eller värdera dessa insatser. Posten måste spara och eftersom frankoetiketter är en förlustaffär för Posten tar man bort dem. Avslutningsvis skriver man att de kulturpolitiska hänsyn som KLYS argumenterar för inte är en uppgift för Posten.

KLYS motfråga blir: För vem är posten till? För svenska folket eller för ekonomerna inom postverket? KLYS accepterar inte att alla duckar undan ansvaret. Posten var en gång svenska folkets gemensamma egendom. Vi vill inte att det ska förvandlas till ett kommersiellt transportföretag med vinstambitioner. Återför posten till svenska folket. Det är ytterst regeringens ansvar.