KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Datum: Stockholm den 14 maj 2004

KLYS synpunkter på Internationella kulturutredningen (Iku) SOU 2003:121

Innehåll:

Presentation
Slutsatser
Utredningens förslag
Utlandsorganisationen
Bilaga

Presentation

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – är en samarbets-organisation för de olika konstnärsförbunden i Sverige inom områdena ord, bild, ton, scen och eter. KLYS företräder genom sina 18 medlemsorganisationer ca 30.000 individuella konstnärer och kulturarbetare.

KLYS verksamhet följer två spår, ett nationellt och ett internationellt. Det nationella spåret handlar om den konstnärliga vardagspolitiken; om arbetsmarknadsproblem, upphovsrätt, skattefrågor och sociala skyddsnät för konstnärliga egenföretagare. Parallellt med våra inhemska problem har KLYS i ökande grad intresserat sig för vad som händer utanför Sveriges gränser, inte minst sedan Sverige inträtt i den europeiska unionen. Allt fler beslut som berör konstnärers villkor fattas numera i Bryssel. För att kunna uppfylla sin roll som opinionscentrum för det svenska kulturlivet måste KLYS därför delta i den europeiska kulturdebatten och bevaka vad som händer inom EU:s institutioner. KLYS har bl a anslutit sig till europeiska kulturnätverk såsom ECA – European Council of Artists och EFAH – European Forum for Arts and Heritage och besöker regelbundet Bryssel för att hålla kontakt med kolleger och med kulturintresserade EU-parlamentariker.

Kulturen känner enligt KLYS inga gränser. KLYS har tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA (Canadian Conference of the Arts) tagit initiativ till bildandet av ett internationellt nätverk, INCD (International Network for Cultural Diversity). En viktig fråga för KLYS och INCD är bevakningen av förhandlingarna inom världshandelsorganisationen WTO och dess tjänstehandelsavtal GATS. En särskild arbetsgrupp inom KLYS för internationella frågor tillsattes under 2002 där bl a frågan om internationella frihandelsavtals inverkan på kulturområdet analyseras och diskuteras. KLYS deltar också aktivt i olika beredningsgrupper inom regeringskansliet, t.ex. UD:s handelspolitiska referensgrupp för beredning av WTO-frågor och Kulturdepartementets arbetsgrupp för kulturfrågor inom EU (den s.k. CAC-gruppen), där olika EU-initiativ på kulturområdet diskuteras med intressenter från det svenska kulturlivet. Se bilaga med ytterligare exempel på KLYS internationella verksamhet.

KLYS’ roll som kulturorganisation har således drastiskt förändrats i internationell riktning under det senaste decenniet. Vi vill också understryka att KLYS 18 medlemsorganisationer har ett eget internationellt engagemang och utbyte inom sina respektive konstområden. Inte minst dessa omständigheter gör att KLYS välkomnar en översyn av internationell kultur-verksamhet. Vi beklagar dock att den internationella kulturutredningens (Iku:s) uppdrag har varit begränsat till de statliga insatserna för internationell kulturverksamhet. Det hade enligt KLYS varit önskvärt om de omfattande och betydelsefulla insatser inom kulturutbytet som sker inom det fria kulturlivet och via konstnärernas egna organisationer lyfts fram bättre i utredningen.

15 Slutsatser

KLYS instämmer helhjärtat i Iku:s slutsatser om betydelsen av att det svenska kulturlivet måste kunna utveckla både sin kvalitativa nivå och sin bredd i internationella sammanhang, att kultur betyder allt mer i umgänget mellan nationer och att Sveriges utrikespolitiska läge kräver ökad kulturell aktivitet för att landet ska förbli en aktiv part i det internationella samarbetet.

15.1 Sammanfattning av omvärldsanalysen
De förändringar som Iku anger i sin sammanfattning av omvärldsanalysen anser KLYS överensstämma med verkligheten. Vi vill särskilt framhålla konstaterandet att kultur internationellt tillmäts en allt större betydelse som samhällelig utvecklingsfaktor och att mångfaldsfrågor fått ökad betydelse inom internationell kulturpolitik. KLYS har på nära håll bevittnat denna utveckling, bl a i sitt arbete inom INCD (se ovan). Vidare välkomnar KLYS erkännandet av att kulturlivets egna nätverk har kommit att bli av stor vikt för de internationella kontakterna.

15.2.1 Kulturlivets utveckling
KLYS värdesätter utredningens betoning av att de statliga insatserna måste ha det levande kulturlivet som utgångspunkt. Stödet ska bygga på kulturlivets egna förutsättningar och behov. Bara genom att stärka konstnärerna och deras organisationers möjligheter att upprätta kontakter över gränserna kan det internationella kulturutbytet tillföras mening och substans. Konstnärernas och konstnärsorganisationernas egna initiativ måste ges stöd för att kunna utvecklas. Det är viktigt att påpeka att svenska kulturarbetare allt oftare uppträder på olika internationella arenor och att de i dessa sammanhang inte identifierar sig som svenska kulturagenter. I många fall ingår de som partners i internationella organisationer och i sammanhang som över huvud taget inte kan beskrivas i nationella termer. Betoning bör således läggas på verkligt kulturutbyte istället för strävandena att sälja Sverige-bilden.

Mot bakgrund av det ovan sagda vill KLYS framhäva vikten av att särskilda medel reserveras för konstnärsorganisationernas egna internationella utvecklingsstrategier. Att i varje enskilt fall vara hänvisad till en statlig myndighets bedömning är både kontraproduktivt och hämmande på verksamheten. Det blir svårt för konstnärsorganisationer att planera sin verksamhet om de för varje projekt måste söka särskilda bidrag. KLYS menar därför att en mer ändamålsenlig ordning beträffande bidragsgivning måste införas, där en redovisning av tilldelade bidrag i efterhand är att föredra. Vi skulle därför vilja föreslå att KLYS och dess medlemsorganisationer garanterades ett årligt bidrag för sin internationella verksamhet.

KLYS välkomnar utredningens ambition att genom olika åtgärder möjliggöra för kulturlivets olika aktörer att bättre nå ut till omvärlden och genom ett ökat samarbete och transparens mellan de anslagsbeviljande myndigheterna nå en bättre effektivitet i beslutsfattandet. Samtidigt vill KLYS varna för att en ökad koncentration av beslutsmakten riskerar att öka risken för ensidighet och dominans. KLYS anser att det är en fördel om den sökande kan vända sig till olika instanser och få sina projektansökningar prövade från olika utgångspunkter. Mångfalden måste värnas även beträffande de instanser som ska anförtros uppgiften att ge stöd åt internationell kulturverksamhet. Stödgivande instanser ska präglas av tydlighet, öppenhet och flexibilitet.

Det är nödvändigt att, som Iku påpekar, andelen fria resurser i det statliga stödet till inter-nationellt kulturutbyte ökar. Konstnärernas organisationer har vid flera tillfällen nekats stöd till internationell kulturverksamhet p g a att medel är öronmärkta för specifika politikområden eller särskilda regioner, där konstnärsorganisationernas egna projekt och initiativ inte passar in.

15.2.2 Nytt utrikespolitiskt läge
KLYS instämmer i utredningens iakttagelser vad beträffar Sveriges nya utrikespolitiska läge. Medlemskapet i EU förutsätter att också Sveriges kulturorganisationer håller sig informerade om och deltar i den europeiska kulturdebatten. Därför måste en organisation som KLYS aktivt delta i olika europeiska nätverk för att både informera sig om nya signaler och bidra med egna förslag om vilken roll kulturen i det nya Europa ska spela. Ett sådant arbete är inte enbart av värde för KLYS och dess medlemsorganisationer utan också för Sverige som medlem i den europeiska unionen. Därför måste ett särskilt kulturstöd i framtiden säkerställas för att KLYS ska kunna bidra till detta europeiska kultursamarbete. KLYS har sedan ett antal år erhållit ett visst internationellt bidrag från kulturrådet för detta europasamarbete. Genom bidraget har KLYS lyckats fördjupa och skapa kontinuitet i sitt Europa-engagemang. Vi förutsätter att detta stöd permanentas och förstärks.

Men KLYS har också åtaganden utanför EU-gemenskapen. Enligt vår uppfattning känner kulturen inga gränser, vare sig geografiska eller politiska. Som inledningsvis nämnts ingår KLYS i det globala kulturnätverket INCD, som hela tiden växer och utvecklas i samspel med INCP –International Network for Cultural Policy, kulturministrarnas internationella nätverk. De båda nätverken sammanträffar årligen för att bl a diskutera framtagandet av en juridiskt bindande kulturkonvention till försvar för den kulturella mångfalden. För närvarande har förslaget upptagits av Unesco till behandling. Vår ambition är att konventionen ska vara tillämplig i internationella frihandelssammanhang som t ex vid förhandlingarna i WTO.

15.3.1 Tydliga mål och riktlinjer
KLYS instämmer i att det är viktigt med tydliga mål och riktlinjer för den internationella kulturverksamheten. Även i KLYS har det visat sig nödvändigt att utarbeta en policy att utgå ifrån i våra internationella kontakter. I KLYS internationella grupp pågår därför för närvarande ett arbete med att ta fram ett måldokument för KLYS internationella verksamhet.

I Iku:s förslag till mål för internationell kulturverksamhet saknas dock helt ett mottagar/ brukarperspektiv. Något bör enligt KLYS i målformuleringarna sägas om den publik som kulturutbudet i den internationella kulturverksamheten vänder sig till.

16 Utredningens förslag

16.1 Förstärkt samråd mellan Utrikesdepartementet och Kulturdepartementet
KLYS tillstyrker Iku:s förslag till ett förstärkt samråd mellan Utrikesdepartementet och Kulturdepartementet. KLYS har i tidigare sammanhang efterlyst en formaliserad samråds-funktion mellan de båda departementen, framför allt vad beträffar frågan om kulturens roll i internationella frihandelsavtal inom WTO, t ex GATS, men även i andra frågor. Att genom en sådan samrådsgrupp få en permanent bevakning av utvecklingen inom internationell lagstiftning och av direktiv och avtal som påverkar kulturområdet vore enligt vår mening mycket värdefullt. KLYS erbjuder sig gärna att vid behov bidra med erfarenheter och kunskaper i en sådan samrådsgrupp.

16.2 Internationella kulturfonden
Ett av utredningens förslag är att en ny internationell kulturfond inrättas inom kulturrådet. Avsikten är att denna fond ska förvaltas av en särskild styrelse och att bidragen ska utgå med minst 300.000 kr. KLYS avvisar förslaget eftersom risken är stor att fonden snarare kommer att befordra en ny kulturbyråkrati än att gynna det fria kulturlivet. Det förelagda förslaget ger en antydan om vilken typ av kulturverksamhet som den tilltänkta fonden avser att stödja. Istället för en ny kulturfond vill KLYS förorda att särskilda anslag inrättas för det fria kulturlivet. Administrationen av dessa anslag skulle kunna handhas av en arbetsgrupp inom kulturrådet. De flesta svenska konstnärsorganisationer har idag ett välutvecklat internationellt engagemang som på olika sätt måste uppmuntras och stödjas.

Under alla förhållanden vill KLYS framhålla vikten av Iku:s på flera ställen framförda synpunkt att bidragsgivningen måste ta hänsyn till flexibiliteten bland kulturorganisationerna och gynna mindre konstnärsprojekt och utbyten inom smala genrer för ekonomiskt svaga aktörer. KLYS vill därför föreslå en betydligt lägre beloppsgräns än den av utredningen föreslagna. Det bör vara projektens kvalitet som styr det tilldelade beloppet, inte deras kvantitet. Risken är annars att bara redan etablerade och resursstarka organisationer och institutioner får möjlighet att erhålla medel ur fonden.

Det finns också en fara i att samtliga bidrag, såväl nationella som internationella, fördelas av samma instans. Den internationella kulturfonden måste därför, om den genomförs, ges en självständig funktion inom kulturrådet. Fondledamöterna bör exempelvis inte utses av Kulturrådets styrelse, utan på annat sätt. KLYS och konstnärsorganisationerna, som har god inblick i svenskt och internationellt kulturliv, bör tilldelas inflytande över hur de tillgängliga kulturutbytesmedlen fördelas, förslagsvis genom att få möjlighet att nominera ledamöter till den tilltänkta fondstyrelsen.

16.3 Svenska institutet, 16.5 Statens kulturråd
Statens kulturråd föreslås i utredningen få en förstärkt position, delvis på bekostnad av Svenska Institutet. Enligt KLYS uppfattning är det naturligt att just kulturrådet med sin direkta anknytning till kulturdepartementet förstärks men vi vill samtidigt påpeka vikten av att bidragsmakten fördelas på flera händer. Det finns alltid en risk för tjänstemannafiering av bidragsverksamheten var än makten förläggs. Svenska Institutet har genom åren förvärvat en unik kompetens när det gäller kulturutbytet mellan Sverige och omvärlden. KLYS är därför angeläget om att institutets kompetens inte går förlorad vid en eventuell omstrukturering.

KLYS välkomnar en ökad statlig medvetenhet om att också de kulturpolitiska kontakterna har stor betydelse i kulturarbetarnas internationella verksamhet. KLYS ber att i sammanhanget återigen få hänvisa till INCD (International Network of Cultural Diversity).

De årliga anslagen till kulturorganisationers internationella verksamhet föreslås fördelas som hittills av kulturrådet. KLYS förutsätter att det i anslagen inkluderas medel för deltagande i internationella konferenser och seminarier. Som nämnts ovan erhåller KLYS sedan slutet av 90-talet ett årligt bidrag för sin internationella (europeiska) verksamhet. För att kunna upprätthålla och utveckla denna verksamhet bör bidraget till KLYS permanentas och förstärkas.

Det bör dock också fortfarande finnas möjlighet att ansöka om bidrag i mindre skala t ex för enskilda resor och mottagande av utländska besök, med en snabb och smidig handläggning i enstaka fall.

16.6 Konstnärsnämnden
KLYS stödjer förslaget om att ge Konstnärsnämnden en förstärkt roll för det internationella konstnärsutbytet. Häri bör ligga att Konstnärsnämnden ges i uppdrag att bygga upp en informationscentral för konstnärer när de ska delta i olika konstnärsutbyten eller ta jobb utomlands. Konstnärer behöver få hjälp med att ta reda på vilka regler som gäller t ex beträffande skatter, tull och socialförsäkringar när de ska bege sig till andra länder för att utöva eller visa upp sin konst. Vi förutsätter att Konstnärsnämnden tillförs ordentliga resurser för att kunna genomföra dessa utökade uppdrag. Se vidare under avsnittet om konstnärers rörlighet.

Vi vill också tillstyrka att modellen för konstnärsutbyte inom ramen för IASPIS utvecklas även inom andra konstområden än bildkonsten, t ex inom musik, scenkonst och litteratur.

KLYS vill i detta sammanhang erinra om den betydelse som det av Sveriges Författarförbund initierade Internationella gästhemmet i Författarnas hus har för de litterära förbindelserna med omvärlden. Gästhemmet drivs för närvarande som egen stiftelse och står öppet för såväl internationella som svenska författare och översättare. Svenska Institutet disponerar ett av de tre rummen. En avgörande fördel med gästhemmet är dels den naturliga kontakt som här kan uppstå mellan svenska och utländska författare och dels gästernas möjligheter att kunna laga sin mat själva i det lilla miniköket, vilket är av avgörande betydelse för många mindre bemedlade gäster. KLYS föreslår att också det internationella gästhemmet i Författarnas hus ges ekonomiska garantier att kunna fungera även i framtiden. Detta bör kunna ske i enlighet med IASPIS-modellen i linje med utredningens förslag.

16.7 Utlandsorganisationen

16.7.1 Sveriges internationella kultur- och forskningsinstitut
Som framgått av ovanstående delar KLYS i många avseenden de värderingar och åsikter som styr UNESCO:s verksamhet. KLYS har därför med särskilt intresse följt den internationella verksamhet som utvecklats på Gotland, särskilt Östersjöns författar- och översättarcentrum (ÖFÖC) och det på Rhodos grundade systercentret Waves of Three Seas. Båda dessa centra verkar under UNESCO:s beskydd och är av stor vikt då det gäller att värna om yttrande-friheten och om kulturförbindelserna mellan länder som befunnit sig i konflikt. KLYS anser att utredningen inte i tillräcklig grad tagit hänsyn till dessa centras grundläggande roll och identitet. Utredningens förslag att ÖFÖC skulle, i likhet med t.ex. svenska Ateninstitutet och andra svenska institut, uppdras att förmedla Sverigeinformation är enligt KLYS uppfattning en grov missuppfattning av ÖFÖC:s internationella status. KLYS menar att utredningen måste ta särskild hänsyn till ÖFÖC:s internationella status. Centret var ju resultatet av en historisk författarkryssning i Östersjön 1992. Beslutet att grunda centret just på Gotland togs gemensamt av deltagarna från alla Östersjöns länder. Sverige kan på inget sätt göra anspråk på att förklara detta internationella centrum för ett svenskt institut.

KLYS anser heller inte att ÖFÖC i framtiden bör ha Svenska Institutet som huvudman, i synnerhet som institutets övriga litterära verksamhet överförs till Statens kulturråd. Detsamma bör därför gälla ÖFÖC. Det är ett internationellt kulturcentrum under UNESCO:s beskydd. Denna synpunkt hävdas också med kraft av Östersjöns författarråd, BWC (Baltic Writers´Council), som företräder samtliga författarförbund runt vårt gemensamma innanhav. (BWC har med anledning av Iku författat en skrivelse i ärendet som kommer att ges in till Kulturdepartementet i särskild ordning.) Detsamma gäller också för de två nya systercentra som senare grundats på Gotland: BAC (Baltic Art Centre) och Tonsättarcentrum. Också dessa centra bör föras till kulturrådets ansvarsområde istället för att betraktas som skyltfönster för Sverigeinformation.

Den internationella dimensionen i dessa centra gör dem sällsynt olämpliga att sammankopplas med Svenska institutets sverigefrämjande verksamhet. ÖFÖC :s unescostatus borde egentligen aktualisera en diskussion om det svenska unescorådets kulturfrämjande roll. Av tradition har svenska unescorådet i huvudsak ägnat sig åt forsknings- och utbildningsfrågor. Dock har generalkonferensen i Paris under senare år betonat UNESCO:s freds- och kulturfrämjande roll. KLYS vill därför väcka frågan om inte tiden även i Sverige nu är mogen för att pröva tanken om att Kulturdepartementet borde överta ansvaret för det svenska unescorådet istället för Utbildningsdepartementet.

16.7.3 Kulturråden
KLYS bejakar förslaget om en ökad flexibilitet vad beträffar såväl placeringen av kulturråds-tjänsterna som deras anställningsperioder. Vi delar utredningens uppfattning att det är rimligt att åtminstone hälften av kulturrådstjänsterna bör vara flyttbara och kan alternera från ett land till ett annat. Vi delar utredningens krav på att befattningshavarna måste vara kompetenta och ges en lämplig utbildning inom kulturområdet för uppgiften.

16.10 Export Music Sweden
KLYS tillstyrker förslaget om att ge Export Music Sweden utökade resurser motsvarande en tjänst. Musikorganisationerna på området bör dock också tilldelas resurser för att kunna delta i arbetet i Export Music Sweden.

Vidare efterlyser KLYS ett bättre tydliggörande av vilket eller vilka departement som ansvarar för pop och rockmusiken i Sverige. Detta ansvar framstår i dagsläget som oklart.

16.13 Utrikesdepartementet
Som nämnts ovan är KLYS mycket positiv till att kulturfrågorna ges ökad tyngd inom utrikesförvaltningen och att UD tillsammans med Kulturdepartementet bildar en samrådsfunktion inom den internationella kulturverksamheten.

16.14 Kulturdepartementet
Eftersom KLYS anser att det är viktigt med en stark bevakning på det internationella området förordar vi den översyn av Kulturdepartementets internationella kompetens som föreslås i syfte att bl a inrätta en internationell enhet.

KLYS tillstyrker att Kulturdepartementet blir sammankallande i den samrådsfunktion med Utrikesdepartementet som föreslås.

Konstnärernas rörlighet

En förutsättning för ett smidigt kultur- och konstnärsutbyte är att det inte föreligger onödiga hinder för konstnärer och kulturarbetare att förflytta sig till och ta uppdrag i andra länder. Många gånger uppstår problem p g a av bristande information till konstnärer om vilka regler som gäller inom skatte-, socialförsäkrings- och arbetsmarknadsområdet i andra länder. För att avhjälpa denna brist anser KLYS att det bör inrättas ett informationscentrum, eventuellt inom ramen för ett utvidgat uppdrag till Konstnärsnämnden i enlighet med Forsmans utredning Konstnärerna och trygghetssystemen SOU 2003: 21, som skulle kunna bli en resurs för att stimulera rörligheten bland konstnärligt yrkesverksamma, inte minst inom EU-området. Se även avsnitt 16.6 ovan. I sammanhanget kan också nämnas att frågan om konstnärers rörlighet har belysts i en studie från EU-kommissionen från 2002 (Study No DG EAC/08/00).

En viktig fråga som är intimt sammanknippad med konstnärers rörlighet är tullproblematiken. Hantering av tull och tullregler innebär många gånger problem för framförallt bildkonstnärer när de ska ställa ut sin konst utomlands. KLYS vill därför uppmana den svenska regeringen att arbeta aktivt, bl a inom UNESCO, för att ändra de regler och tillämpningar inom tullområdet som förhindrar konstnärer att utöva och visa upp sin konst utomlands. Se vidare KLYS medlemsorganisation KRO:s yttrande över Iku.

Resurser

En svaghet i utredningen är att utgångspunkten varit att förslag ska genomföras inom de befintliga budgetramarna. Eftersom dagens resurser för detta område är alldeles för små hade utredningens förslag behövt innehålla en rejäl nivåhöjning för att kunna möta de ökande kraven på internationellt kulturutbyte.

Avslutningsvis vill KLYS framföra att vi gärna ställer upp som samtalspartner och rådgivare i det fortsatta arbetet med att utveckla det internationella kultur- och konstnärsutbytet i Sverige och internationellt.

För KLYS

Peter Curman
Ordförande genom

Ulrica Källén
Förbundssekreterare

Bilaga

Något ytterligare om KLYS internationella verksamhet

År 1998 sammankallade Sveriges kulturminister Marita Ulvskog till en internationell Unesco-konferens i Stockholm, Power of Culture. Samtidigt gavs KLYS resurser av regeringen att anordna ett internationellt kulturmöte på Hässelby Slott. Det blev upptakten till Stockholm Action Plan, som är den handlingsplan som Unesco antog vid konferensen. Vid KLYS’ möte på Hässelby Slott deltog ett 100-tal kulturarbetare från såväl Europa som från andra delar av världen. Bland resultaten från konferenserna finns de båda nätverken INCD – Internationel Network for Cultural Diversity och INCP (kulturministrarnas nätverk International Network of Cultural Policy).

INCD är ett globalt nätverk som hela tiden växer och utvecklas i samspel med INCP. INCD har också avsatt konkreta kulturprojekt, bl.a. i Sydafrika, där nya kulturpolitiska strukturer nu växer fram. KLYS har också för avsikt – om vår ansökan till den nya Sverige-Sydafrikafonden beviljas - att inleda ett samarbete med NASCA och PANSA, som de sydafrikanska konstnärliga samarbetsorganisationerna heter. För att genomföra samarbetet måste KLYS ges rimliga administrativa och verksamhetsmässiga resurser. Uppfylls dessa krav kan det säkert bli mycket fruktbart eftersom Sydafrika rent konstnärligt kan betyda mycket för svenska konstnärer liksom våra sydafrikanska kolleger kan inspireras av KLYS, som en självständig och pådrivande kulturorganisation.

KLYS har också ambition att hålla tät kontakt med systerorganisationerna i de nordiska grannländerna. Ett nordiskt konstnärsrådsmöte kommer att äga rum i juni 2004 i Reykjavik där frågor av gemensamt intresse för nordiska konstnärer kommer att diskuteras. Dessutom har KLYS strävat efter att utveckla kontakter i Östersjöområdet, som efter det historiska årtalet 1989 – då Berlinmuren föll – upplevt en revolutionär utveckling vad de tidigare politiskt förtryckta kulturerna beträffar. KLYS anser också att det är viktigt att utveckla kulturkontakter med vårt största grannland, Ryssland.

Ett annat exempel på KLYS internationella engagemang utgör samarbetet med den nya bikommunala kulturorganisationen Artists&Artists på Cypern. Sommaren 2000 inbjöd KLYS grek- och turkcyprioter till ett veckolångt möte på Gotland eftersom de var förhindrade att sammanträffa på sin egen ö. Mötet hade möjliggjorts tack vare stöd från Östersjöns författar- och översättarcentrum, UNESCO och de båda utrikesministrarna Annas Lindh och Georgios Papandreou. Också Svenska Institutet och Gotlands kommun bidrog. Detta historiska möte lade grunden till den s k Gotlandsprocessen på Cypern och resulterade i bildandet av den kulturorganisationen Artists&Artists.

Processen har sedermera gått vidare med kulturmöten i bl a Istanbul (på svenska konsulatet) och på Rhodos, där det Internationella författar- och översättarcentret kommit att spela en internationellt viktig kulturpolitisk roll.