Ett av KLYS övergripande mål är att förbättra de ekonomiska och sociala
villkoren för yrkesverksamma upphovsmän och utövande konstnärer och att ge dem
bättre förutsättningar att kunna leva av sin konst, bl a genom att påverka
ersättningsnivåerna för konstnärligt arbete. Att konstnärliga och litterära
yrkesutövare ska kunna leva av sin skapande verksamhet är också ett viktigt
nationellt kulturpolitiskt mål.
KLYS arbetsutskott vill därför lyfta följande frågor:
Ett väl fungerande upphovsrättsligt system är en förutsättning för att
konstnärligt yrkesverksamma ska kunna försörja sig på sina skapande insatser.
Upphovsrätten ska ge upphovsmän och utövande konstnärer möjlighet till kontroll
över och rätt till ersättning för nyttjande av deras verk och prestationer.
Denna upphovsrättsliga grundprincip måste gälla även i den digitala miljön.
- När det gäller illegal fildelning och privat nedladdning är det därför av
yttersta vikt att de upphovsmän och utövande konstnärer som skapat det
konstnärliga och litterära innehållet som finns tillgängligt på Internet får
ersättning för nyttjandet och skydd mot otillåten användning av deras verk och
prestationer. Den upphovsrättsliga ensamrätten innebär att upphovsmannen själv
ska har rätt att bestämma när och hur han vill nå ut till en publik oavsett
distributionssätt. KLYS anser att de legala tjänsterna på nätet måste ges tid
att utvecklas.
För att de rättigheter som upphovsrättslagen ger ska ha något värde för den
enskilde upphovsmannen eller utövande konstnären är det angeläget att stärka
dennes förutsättningar att hävda sig i olika avtalssituationer med arbetsgivare
och uppdragsgivare.
- Ett lagstiftningsarbete bör därför inledas som syftar till en förstärkning av
upphovsmäns och utövande konstnärers ställning som avtalsslutande part genom en
översyn av 3:e kapitlet Upphovsrättslagen.
Arbetsmarknaden för konstnärligt yrkesverksamma är särpräglad. Arbetstillfällena
utgörs framför allt av tidsbegränsade anställningar, korta uppdrag och
deltidsanställningar, vilket medför återkommande perioder av arbetslöshet,
undersysselsättning och/eller inkomstlöshet.
Ersättningsnivåerna är dessutom generellt mycket låga. Fler och fler tvingas
uppträda på arbetsmarknaden som egenföretagare, vilka normalt faller utanför
kollektivavtalsreglerade försäkrings- och pensionsförmåner samtidigt som de
lagstadgade socialförsäkringsförmånerna ger ett dåligt utfall. KLYS har som en
av sina viktigaste uppgifter att verka för bättre social trygghet åt konstnärer
genom t ex rimliga sjukförsäkringar, pensioner och arbetslöshetsförsäkringar.
- De förslag som presenteras i Anders Forsmans utredning om Konstnärerna och
trygghetssystemen SOU 2003:21 måste därför snarast leda till konkreta beslut
och åtgärder. Prioriterade frågor bör vara en översyn av sjukförsäkringen och
pensioner för konstnärligt yrkesverksamma.
- Den borgerliga alliansens förslag till ändringar i arbetslöshetsförsäkringen
innebär en dyrare försäkring med lägre ersättningsnivåer. Dessutom kommer färre
att omfattas av den. Effekterna blir särskilt genomgripande för
arbetslöshetskassorna på kulturområdet som kommer att få arbetsmarknadens högsta
a-kasseavgifter. KLYS anser därför att förslaget måste stoppas och att
situationen för de konstnärliga yrkesgrupper som inte har tillgång till a-kassa
ses över.
Eftersom kulturarbetsmarknaden är en utpräglad frilansarbetsmarknad har de
flesta konstnärligt yrkesverksamma en mängd olika arbets- och uppdragsgivare.
Dessa tar mycket sällan ansvar för kompetenshöjande insatser och
vidareutbildning för den enskilde konstnären. Det läggs relativt stora statliga
resurser på grundläggande konstnärlig utbildning, men inte tillräckligt på
tränings-, utvecklings- och breddningsmöjligheter för konstnärligt
yrkesverksamma. Ett stort behov av vidareutbildning finns bland frilansande
konstnärer och ett statligt ansvar för fort- och vidareutbildning av konstnärer
måste tas.
- Arbetsgivarna/uppdragsgivarna på kulturarbetsmarknaden, de konstnärliga
högskolorna och Af-kultur måste ta ett gemensamt ansvar för de yrkesverksammas
kompetensutveckling. En utredning av de konstnärliga högskolornas roll när det
gäller tränings- och utvecklingsmöjligheter för professionella konstnärer måste
komma till stånd.
Många konstnärligt yrkesverksamma arbetar som frilansande arbetstagare eller är
egenföretagande konstnärer som mer eller mindre tvingats in i företagarrollen.
En målsättning för KLYS är att förenkla skattereglerna för både frilansande
arbetstagare och egenföretagande konstnärer och att anpassa reglerna till
kulturområdets behov.
- Den rekommendation som ges i utredningen Enhetlig eller differentierad
mervärdesskatt? SOU 2005:57, som bl a innebär slopande av den s k kulturmomsen,
måste avvisas. Istället bör en så långt möjligt generell reducerad kulturmoms
eftersträvas.
En regeringsrättsdom har klargjort att ersättning för resor och boende för
tillresande musiker/artister ska beläggas med arbetsgivaravgifter. Den
scen/musikpolitiska konsekvensen blir att förutsättningarna att bedriva
verksamhet utanför storstadsområdena begränsas, vilket står i strid med de
kulturpolitiska målen om kultur i hela landet.
- Frågan om beskattningssituationen för frilansande musiker och artister bör
därför ses över och kulturbranschen ges samma undantag som byggbranschen i
skattelagstiftningen.
Den svenska bibliotekslagen innebär ett nationellt ansvarstagande för en av våra
viktigaste kulturinstitutioner och utgör samtidigt en medborgerlig garanti för
en vidsträckt yttrandefrihet och för avgiftsfria boklån i hela landet. Till
skillnad från bokhandeln som är beroende av försäljningssiffror för sin
existens, ska de lagskyddade biblioteken avgiftsfritt tillhandahålla böcker av
vitt skilda slag utan hänsyn till utlåningssiffror. Skulle de däremot bli
beroende av utlåningsfrekvens och avgifter skulle titelbredden och mångfalden
hotas på samma sätt som i den kommersiella handeln. Det vore till stor skada
både för litteraturen och för demokratin.
- De borgerliga partiernas (m, fp och c) planer på att riva upp bibliotekslagen
måste därför förhindras.
I oktober 2005 antog UNESCO:s generalförsamling en konvention till skydd för
kulturell mångfald. Konventionen syftar bl a till att ge stater rätt att bedriva
nationell kulturpolitik till stöd för kulturell mångfald.
- Den nya UNESCO-konventionen till skydd för kulturell mångfald måste snarast få
reell effekt både internationellt och nationellt. Målsättningen måste bl a vara
att konventionen ska tillämpas i WTO/GATS och i andra frihandelssammanhang samt
i EU-institutionernas arbete för att skydda kulturella uttryck från att bli
betraktade som vanliga varor och tjänster.
EU håller just nu på att se över direktivet ’TV utan gränser’ som bl a reglerar
TV-bolags möjligheter att sända reklam. KLYS är mycket kritisk till de kraftiga
liberaliseringar av reklamreglerna som föreslås i det nya förslaget till
TV-direktiv. Reklamavbrott i konstnärliga verk som visas på TV är i princip
alltid kränkande för upphovsmannens ideella rätt om inte denne lämnat sitt
samtycke, jfr hovrättens dom i reklamavbrottsmålet mellan TV4 och
Sjöman/Eriksson.
- Reklamreglerna i EU:s TV-direktiv bör därför inte försvagas beträffande
reklamavbrott i film och andra upphovsrättsligt skyddade verk. Hänsyn till
rättighetshavarnas rättigheter, inklusive den ideella rätten enligt
upphovsrättslagen, måste alltid tas. Vidare bör TV-bolag som huvudsakligen
riktar sina sändningar till ett enda EU-land också följa regleringen i
mottagarlandet oavsett varifrån bolaget sänder såvitt gäller regler för reklam.