Riktlinjer från KLYS när det gäller konstnärligt yrkesverksamma som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder hos arbetsgivare i form av aktivitetsstöd eller olika former av anställningsstöd

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – är en samarbetsorganisation för arton svenska konstnärsförbund, som i sin tur företräder olika konstnärliga och litterära yrkesgrupper såsom författare, bildkonstnärer, tonsättare, journalister, skådespelare, musiker och regissörer. KLYS arbetar bl a med att förbättra villkoren på arbetsmarknaden för konstnärligt yrkesverksamma.

Många av KLYS-organisationernas medlemmar deltar från tid till annan i olika former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder hos olika arbetsgivare. Dessa kan dels innebära att deltagarna får aktivitetsstöd från arbetsförmedlingen men där det inte finns ett anställningsförhållande gentemot arbetsgivaren, dels olika former av anställningsstöd från arbetsförmedlingen där individen blir anställd av arbetsgivaren. KLYS anser att det är angeläget att arbetsförmedlingen medverkar till att vissa grundläggande principer tillämpas när konstnärligt yrkesverksamma deltar i sådana arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser.

1. Arbetsförmedlingen bör samråda med den konstnärsorganisation inom vilket den berörde individen är medlem eller normalt sett skulle vara medlem när det gäller inriktningen och utformningen av åtgärderna. Detta gäller både vid aktivitetsstöd i form av t ex arbetspraktik och olika former av anställningsstöd. När det gäller anställningsstöden är arbetsförmedlingen skyldig att inhämta yttranden från den fackliga organisationen. På områden där KLYS-organisationerna är bärare av kollektivavtalen eller där kollektivavtal saknas skall yttrandet inhämtas från den berörda konstnärsorganisationen, normalt på central nivå. För anställningsstöd inom områden där andra kollektivavtal gäller, t ex inom kommunal och landstingskommunal verksamhet, bör arbetsförmedlingen, utöver att inhämta yttranden från den organisation som bär kollektivavtalet, också ha kontakt med den berörda konstnärsorganisationen.

2. Grunden för aktivitetsstöd i form av t ex arbetspraktik är att individen inte ska delta i arbetsgivarens reguljära verksamhet eller ersätta ordinarie personal. Det är viktigt att detta respekteras. Konstnärlig produktion ska inte finansieras genom aktivitetsstöd. Om avsikten är att individen ska utföra reguljära arbetsuppgifter ska istället olika former av anställningsstöd användas.

3. En förutsättning för att en arbetsgivare ska få del av olika former av anställningsstöd är att arbetsgivaren har kollektivavtal eller kan visa att man tillämpar kollektiv-avtalsenliga villkor när det gäller t ex försäkringar och pensioner. Det är angeläget att denna princip upprätthålls inom kulturområdet där det finns många kollektivavtalslösa arbetsgivare. Inte heller arbetspraktik bör kunna komma ifråga för arbetsgivare som inte tillämpar kollektivavtalsenliga villkor för sina anställda.

4. Lönesättningen i alla former av anställningsstöd ska ske utifrån den enskilde individens erfarenhet och kompetens där hänsyn bland annat ska tas till att flertalet konstnärligt yrkesverksamma har en gedigen konstnärlig högskoleutbildning. Det är inte acceptabelt att arbetsförmedlingens taknivåer för anställningsstöden bildar utgångspunkt för lönesättningen eller att man tillämpar någon form av tarifflöner.

5. Den konstnärligt yrkesverksammas upphovsrätt ska respekteras. Om ej annat tydligt avtalats tillfaller upphovsrätten upphovsmannen och/eller den utövande konstnären. Upphovsmannen och/eller den utövande konstnären ska normalt namnges när verket eller prestationen tillgängliggörs för allmänheten.