Stockholm den 14 april 2008

HD-domen i reklamavbrottsmålet: En stor seger för upphovsmännens ideella rätt

Högsta domstolen fastställde tisdagen den 18 mars att TV4 genom att sända reklamavbrott i filmregissörerna Claes Erikssons och Vilgot Sjömans filmer ändrat i filmverken och därmed kränkt deras egenart enligt 3 § upphovsrättslagen, som reglerar upphovsmäns ideella rätt. KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, som under processens gång givit sitt fulla stöd till upphovsmännen i målet, anser att HDs dom är oerhört viktig för svenskt kulturliv i allmänhet och för filmregissörers verksamhet i synnerhet.

Men vad innebär HDs dom i praktiken? Hur berör den konstnärernas verklighet, TV-bolagens verksamhet och andra som vill tillgängliggöra upphovsrättsligt skyddade verk för allmänheten? KLYS vill här peka på och identifiera några frågor som HD klarlagt och belyst i sin dom.

HD-domen - Sveriges bidrag till rättsutvecklingen i Europa

Det är lätt att glömma att kommersiell TV är väldigt ung i Sverige och att TV4 fram till 2002 endast fick visa reklam mellan program. Det var först i april 2002 som TV4 överhuvudtaget fick möjlighet att göra avbrott även i programmen under vissa förutsättningar. Nästan direkt därefter väckte regissörerna Vilgot Sjöman och Claes Eriksson talan mot TV4 för upphovsrättsintrång för att deras filmer brutits för reklam. Deras talan, som har stöd från i stort hela regissörskollektivet i Sverige, men också från andra upphovsmän och utövande konstnärer som medverkar i filmskapandet, utgör en i raden av flera processer i Europa där regissörer protesterat mot reklamavbrott eller andra ändringar i deras verk.

Den svenska processen är därför inte någon nationell isolerad företeelse av några känsliga enstaka regissörer utan integrerad i upphovsmännens kamp om respekt för sina verk. Det är därför glädjande att HD med sin dom följer den kontinentaleuropeiska synen att reklamavbrott normalt utgör en kränkning av den ideella rätten.

Filmen - ett konstnärligt verk som ska värnas

Att filmverk måste behandlas som andra konstnärliga verk bekräftas i HDs dom. Ingen skulle väl drömma om att göra avbrott för reklam i en symfoni eller i en teaterpjäs på scen eller radio eller vid uppläsning av en bok. Om HD hade tillåtit reklamavbrott i film utan upphovsmannens tillstånd skulle det öppna för avbrott vid andra tillfällen såsom vid biografförevisning och i dvd eller vid framförande av andra konstnärliga verk, vilket hade varit förödande för kulturlivet i stort.

HD konstaterar också att alla spelfilmer är skyddsvärda oavsett genre eller konstnärlig kvalitet; ’Oavsett en spelfilms konstnärliga nivå, ambition och tendens innebär företeelsen reklamavbrott normalt att kontinuiteten och dramaturgin i filmen bryts och att främmande filmbilder infogas i verket på ett sätt som är ägnat att kränka upphovsmännens egenart.’ Det är av stor betydelse att HD tagit denna principiella utgångspunkt eftersom TV4 drivit linjen att endast filmer av viss art, exempelvis Schindlers List, skulle kunna bli föremål för kränkning. TV4:s linje hade varit orimlig från såväl rättsliga som konstnärliga utgångspunkter.

HD har vidare på ett tydligt sätt slagit fast att upphovsrätten är oberoende av dagens kommersiella villkor och den struktur som råder inom media. Upphovsrätten måste enligt KLYS uppfattning ses långsiktigt. Den här tvisten har inte haft som syfte att stoppa reklam eller ifrågasätta kommersiell TV, däremot att värna upphovsmännens skydd för ensidiga förändringar i filmverk utan tillstånd. Kommersiell TV får inte bli en eftermarknad där man behandlar filmverk utan hänsyn till upphovsmännen. Genom domen är det klarlagt att TV4 måste ha tillstånd för reklamavbrott i film.

Upphovsrättslagen är överordnad radio- och TV-lagen

I tvisten har inte endast legat en spänning mellan kommersiella och ideella intressen utan också mellan å ena sidan radio och TV-lagen och å den andra upphovsrättslagen. Denna normkonflikt har nu klarlagts genom HDs dom. HD konstaterar nämligen att ’Prövningen av om en åtgärd som vidtas i samband med att ett filmverk visas i TV kränker upphovsmannens ideella rätt skall sålunda ske oberoende av den offentligrättsliga regleringen i radio- och TV-lagen’. Den grundlagsskyddade upphovsrätten är alltså överordnad radio- och TV-lagen. Med facit i hand kan detta förefalla självklart, men regissörerna har inte endast haft TV4 att kämpa emot utan också Granskningsnämnden och TV4s sakkunnige, professor vid Stockholms universitet. Granskningsnämnden, som vid prövningen av avbrotten i filmerna inte ansett att upphovsmännens ideella rätt kränkts, måste nu se över sin prövning i liknande fall.

Upphovsmännen är kränkta även enligt en objektiv måttstock

Huvudfrågan i målet har varit om regissörerna kan anses kränkta av reklamavbrotten. HD klargör i sin dom att man vid kränkningsbedömningen måste utgå från upphovsmannens uppfattning, men därutöver grunda bedömningen på andra faktorer som innebär en objektivisering. Vid prövningen av sådana objektiva faktorer har HD funnit att;

’avbrott i en spelfilm innebär att den avsedda helhetsupplevelsen bryts upp och åskådaren riskerar att tappa tråden i berättelsen eller gå miste om hänvisningar framåt eller bakåt i berättelsen. Rumsligt innebär ett avbrott en förflyttning från filmens miljö till andra miljöer och stämningar som skapas av reklaminslagen. Även när reklamavbrotten sker i samband med att filmens scener eller miljö förändras, bryts det av regissören avsedda samspelet mellan filmens olika scener genom att helt andra miljöer och företeelser infogas. Avbrott för reklam innebär också att filmens faktiska längd för åskådaren förlängs; filmens längd är en inte oviktig del av verket’.

HD fastlägger vid sin kränkningsbedömning en princip utan att göra en prövning av de enskilda avbrotten och där sända reklamfilmer. Genom denna princip lyfter HD prövningen till en helhetsbedömning med utgångspunkt i verkets skapandevillkor för spelfilm. HDs slutsats efter denna objektiva prövning är att reklamavbrotten vid de i målet aktuella visningarna anses utgöra en kränkning av upphovsmännens egenart enligt upphovsrättslagens regler om ideell rätt.

Avsikten hos manusförfattare och regissörer är att skapa en film som ska ses i ett sammanhang utan avbrott. Det är KLYS uppfattning att varje regissör normalt känner sig kränkt av ett eller flera reklamavbrott. Någon annan utgångspunkt är otänkbar för den som känner till filmskapandets villkor, komplexitet och ambition.

Filmerna i målet är endast åskådningsexemplar för kränkningsprövningen. KLYS anser att HDs dom är formulerad på ett sådant sätt att den kan tillämpas generellt för alla spelfilmer. Det är en stor framgång och kommer att ge en förutsebarhet som gagnar alla i branschen.

Den ideella rättens ställning i förhållande till kommersiella villkor

Den ideella rätten är viktig för vårt samhälle och måste försvaras. Den får inte med slentrian bli offer för de kommersiella villkor som råkar råda för dagen. Ett syfte med den ideella rätten är att upphovsmannen ska kunna lämna verket ifrån sig för utnyttjande av andra utan att någon gör ändringar i det. Samtidigt har publiken ett legitimt intresse av att ta del av verk i originalskick. Upphovsmannen måste få bestämma hur han/hon vill kommunicera sitt verk till allmänheten. HDs dom bekräftar denna utgångspunkt för ensamrättens konstruktion inom upphovsrätten och som innebär en uppdelning i den ekonomiska rätten och den ideella rätten. Det är intressant att se att TV4s chefsjurist angående fildelningsdebatten (i Expressen den 16 mars) också utgått från denna respekt för ensamrätten ’Upphovsrätten är en ensamrätt, inte en rättighet för användare att fritt disponera det material som råkar bli tillgängligt tack vare den ena eller andra tekniken, inte ens om upphovsmannen får skäligt betalt. Rättighetshavaren bestämmer helt enkelt ensam över om, och i så fall hur, vi andra får rätt att använda verket i fråga’

Det är inte Sjöman/Eriksson som fört upp målet till Högsta domstolen utan TV4, som uppenbarligen anser att målet har stor betydelse för deras verksamhet och i media uttalat att Hovrättens dom varit oklar eller otydlig. Det minsta man kan säga är väl att TV4 har blivit hörsammad genom domen i HD. KLYS är benägen att hålla med om att tvisten har blivit klarare ju högre upp vi kommit i instansordningen även om tingsrättens dom har stått sig väl genom samtliga instanser. KLYS vill därför tacka TV4 för överklagandena som givit oss chansen att försvara och förklara den ideella rätten ända upp i Högsta domstolen.

Konsekvenser av HDs dom

För upphovsmännen på filmområdet innebär domen att de har möjlighet att förhindra att deras filmer avbryts med reklam. Det är KLYS förhoppning att domen ger filmskapare bättre förutsättningar att motsätta sig reklamavbrott, och att de inte i samband därmed riskerar att bli motarbetade i branschen. Eftersom ett uttryckligt samtycke från filmskaparen behövs för att reklamavbrott ska få göras vid visning av filmen, ges upphovsmannen en stabilare grund att stå på när denne träffar avtal om sådan visningsrätt. KLYS förutsätter att denna fråga kommer att beaktas i den filmutredning som kulturministern aviserat och som ska tillsättas under 2008. Domen måste också beaktas i den översyn av radio- och TV-lagen som nu pågår och som bl a kommer att behandla frågan om reklamavbrott i TV-program.

I ett längre perspektiv tror KLYS att HD-domen kommer att leda till en större respekt och hänsyn till upphovsmäns ideella rättigheter i första hand vid visning av film, men även vid tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddade verk i andra mediesammanhang. Denna domstolsprocess har lyft fram och synliggjort att det finns ideella rättigheter att ta hänsyn till vid användning av verk.

KLYS vill dock betona att den här rättsprocessen bara är ett led i vår strävan att förbättra upphovsmäns och utövande konstnärers villkor. Vi anser att mer måste göras för att de rättigheter som upphovsrättslagen erbjuder upphovsmannen inklusive den ideella rätten ska få effekt i den praktiska verkligheten. Det är svårt för den enskilde konstnären att i olika förhandlingssituationer tillgodogöra sig det han eller hon egentligen har rätt till. Därför efterlyser KLYS ett lagstiftningsarbete som stärker upphovsmannens ställning som avtalsslutande part. Den översyn av 3 kap upphovsrättslagen som regeringen nu initierat bör enligt KLYS således sträva efter att uppnå en bättre balans mellan parterna på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden.

Avslutningsvis vill KLYS uttrycka sin stora tacksamhet gentemot Claes Eriksson och den numera framlidne Vilgot Sjöman, som genom sina personliga insatser i det aktuella målet stärkt upphovsmännens ställning i Sverige.

Karin Enberg, ordförande KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd)

Ulrica Källén, förbundssekreterare/jurist KLYS

Håkan Sjöström, advokat och ombud för Claes Eriksson och Vilgot Sjömans dödsbo