Stockholm den 17 mars 2008

HD-domen i reklamavbrottsmålet

Upphovsmännens kamp för den ideella rätten - Vem bryr sig om upphovsmännen i vår kommersiella värld?

Målet har större betydelse än media förmedlat

Reklamavbrottsmålet mellan Sjöman/Eriksson och TV4 har snart och efter sex år blivit föremål för prövning i tre instanser. Högsta Domstolen meddelar sin dom i morgon. ”Lyckligt ovetande” om utgången finns det anledning att utan dom och starka känslor, ställa sig frågan vad tvisten gäller och vem den berör, särskilt med tanke på de kommentarer som under dessa år förekommit i media, exempelvis följande:

- Jag är också emot reklam och trött på alla reklamavbrott.

- Reklamavbrott är väl inte något att bråka om, och dessutom är det bra med en paus så att jag kan hämta kaffe eller öl och gå på toaletten.

- Regissörerna Sjöman och Eriksson är överkänsliga som tror att reklamavbrott skulle skada deras filmer och dessutom verkar det som om de flesta regissörer och skådespelare accepterar reklamavbrott.

- Det förefaller vara en trend att vara kränkt.

- Regissörerna Sjöman och Ericsson har inte hängt med i utvecklingen; reklamen är ett naturligt och nödvändigt inslag i vår kommersiell värld som konsumenterna vant sig vid.

Dessa uttalanden är felaktiga och missvisanden från flera utgångspunkter. Vidare inställer sig frågan om inte ett mål som avgörs i HD har en vidare betydelse än vad dessa kommentarer kan ge intryck av. Det är vår förhoppning att så är fallet och vi vill peka på och identifiera några sådana frågor som vi hoppas att HD nu klarlägger och belyser.

HD-domen blir Sveriges bidrag till rättsutvecklingen i Europa

Det är lätt att glömma att kommersiell TV i Sverige infördes i slutet av 1980-talet och för TV4s del 1991. Fram till 2002 fick TV4 endast visa reklam mellan program. Det var först i april 2002 som TV4 överhuvudtaget fick möjlighet att göra avbrott även i programmen. Nästan direkt därefter väckte regissörerna Vilgot Sjöman och Claes Eriksson talan mot TV4 för upphovsrättsintrång för att deras filmer brutits för reklam. Deras talan, som har stöd från i stort hela regissörskollektivet i Sverige men också andra upphovsmän som medverkar i filmskapandet, utgör en i raden av flera processer i Europa där regissörer reagerat mot reklamavbrott eller andra ändringar i deras verk. Genom förhören av sakkunniga i målet har bekräftats att i stort alla upphovsmän inom filmbranschen har samma uppfattning som Sjöman och Eriksson.

Den svenska processen är inte någon nationell isolerad företeelse av några känsliga enstaka regissörer utan integrerad i upphovsmännens kamp och respekt för sina verk. Frågan är om HD kommer att följa den kontinentaleuropeiska synen att reklamavbrott normalt utgör en kränkning av den ideella rätten.

Filmen, ett konstnärligt verk, som skall värnas

Filmverk måste behandlas som andra konstnärliga verk. Ingen skulle drömma om att göra avbrott för reklam i en symfoni eller teaterpjäs på scen eller radio eller vid uppläsning av en bok, i vart fall inte ännu. Men om det nu skulle vara tillåtet med reklamavbrott i film varför skulle det inte vara tillåtet att göra avbrott vid andra tillfällen såsom biografförevisning och i dvd eller i andra konstnärliga verk. Vi har särskilt argumenterat för att domstolen skall överväga sådana konsekvenser och se på upphovsrätten oberoende av dagens kommersiella villkor och den struktur som råder inom media. Upphovsrätten måste enligt vår uppfattning ses långsiktigt. Den här tvisten har inte något syfte att stoppa reklam eller ifrågasätta kommersiell TV, däremot att värna upphovsmännens skydd för ensidiga förändringar i filmverk utan tillstånd. Kommersiell TV får inte bli en eftermarknad där man behandlar filmverk utan hänsyn till upphovsmännen.

Skall upphovsrättslagen underordnas Radio och TV-lagen?

Frågan kan förefalla absurd men det finns faktiskt de som hävdar att så skall vara fallet. TV4 har nu överklagat två domar och hävdat: ”Vi följer ju bara radio- och TV-lagen som ger oss rätt att visa reklam i program. Om denna lag ger oss tillstånd att göra reklamavbrott så kan ju inte regissörerna anses kränkta.” Det kan inte ha varit lagstiftarens mening säger TV4 och har fått medhåll inte endast från sakkunnig professor i Upphovsrätt vid Stockholms universitet utan också från den Statliga Granskningsnämnden. I tvisten ligger således inte endast en spänning mellan kommersiella och ideella intressen utan också mellan å ena sidan Radio och TV-lagen och å den andra upphovsrättslagen. Vi hävdar att upphovsrätten, som är grundlagsskyddad, inte kan underordnas Radio och TV-lagen. Denna normkonflikt kommer att klarläggas genom HD:s dom.

Kränkt eller inte kränkt, det är huvudfrågan

Huvudfrågan i målet är om regissörerna kan anses kränkta av reklamavbrotten. Det kan ju låta patetiskt att någon är kränkt då det kan ge intryck av subjektivitet och känslor men den utgångspunkten är en förenkling av den prövning som domstolarna gjort och som HD nu skall göra. Som hovrätten klargjort måste man utgå från upphovsmannens uppfattning men därutöver grunda kränkningsbedömningen på andra faktorer som innebär en objektivisering. Några sådana objektiviserande faktorer som skall prövas i målet är följande:

- Hur påverkas filmens berättelse och dramaturgiska upplägg av reklamavbrott med hänsyn till regissörens intentioner?

- Vilken betydelse har regissörskollektivets uppfattning om reklamavbrott?

- Hur påverkas tittares upplevelse av reklamavbrott och hur skall man se på tittarnas uppfattning?

Avsikten hos manusförfattare och regissörer är att skapa en film som skall ses i ett sammanhang utan avbrott. Det är vår uppfattning att varje regissör normalt känner sig kränkt av ett eller flera reklamavbrott. Vem blir inte kränkt av att bli avbruten i sin berättelse. Någon annan utgångspunkt är otänkbar för den som känner till filmskapandets villkor, komplexitet och ambition. I målet har framkommit att reklamavbrott bryter mot de dramaturgiska regler som lärs ut vid Dramatiska Institutet och andra filmskolor.

Filmerna i målet är endast åskådningsexemplar för kränkningsprövningen. Det är vår förhoppning att HDs prövning är sådan att den kan tillämpas generellt för alla spelfilmer.

Även de kommersiella kanalerna har intresse av utgången i HD

Den ideella rätten är viktig för vårt samhälle och ska försvaras, den får inte med slentrian bli offer för de kommersiella villkor som råkar råda för dagen. Vi vill påminna om att ett syfte med den ideella rätten är att upphovsmannen skall kunna lämna verket ifrån sig för utnyttjande av andra utan att någon gör ändringar. Upphovsmannen måste bestämma hur han/hon vill kommunicera med sitt verk.

Det är inte Sjöman/Eriksson som fört upp målet till Högsta domstolen utan TV4, som uppenbarligen anser att målet har stor betydelse för deras verksamhet. Oberoende av utgången får vi tacka TV4 för överklagandet så att vi fått chansen att försvara och förklara den ideella rätten ända upp i Högsta domstolen. Vi är flera som är berörda och med intresse kommer att ta oss an Högsta domstolens dom i morgon.

Stockholm/Göteborg den 17 mars 2008

Karin Enberg, ordförande KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd)

Anders Sjöman, för Vilgot Sjömans dödsbo

Claes Eriksson

Håkan Sjöström, advokat och ombud för Sjöman och Eriksson