KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 31 augusti 2007

Till Justitiedepartementet

KLYS yttrande över delbetänkande SOU 2006:96 ’Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten?

1. Presentation

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, KLYS, representerar arton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet. KLYS yttrar sig härmed över betänkandet Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? SOU 2006:96.

KLYS har av Justitiedepartementet inbjudits att lämna synpunkter på rubricerade betänkande. Mot bakgrund av den vikt som KLYS tillmäter en stark yttrandefrihet inom samtliga konstnärliga medier vill KLYS härmed anföra följande.

2. Allmänt om yttrandefrihet

Ett grundläggande mål för kulturpolitiken ska vara att värna om yttrandefriheten och därmed om ett rikt spektrum av åsikter och idéer. En förutsättning för yttrande- och informationsfriheten är även att lagstiftningen på området säkerställs och utvecklas med tiden. I detta ligger också ett erkännande att yttrandefrihetens innebörd och gränser förändras i takt med samhällsutvecklingen.

KLYS vill i detta sammanhang uttrycka sin oro över de senaste årens tendens att göra inskränkningar i centrala tryck- och yttrandefrihetsprinciper. Knappt något lagkomplex är mer utsatt för krav på ingrepp och begränsningar än just tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Förslag till ingrepp i TF och YGL skall inte övervägas annat än som en lösning i sista hand.

3. Sammanfattning

KLYS avvisar beredningens tre huvudalternativ till ny lagstiftning. KLYS delar kommitténs uppfattning i den delen att de områden som är i behov av reformer på kort sikt kan åtgärdas inom det nuvarande systemet men förordar att ordentlig utredningen sker beträffande grundlagsskyddet för digital bio och annan offentlig uppspelning ur databas. Sverige har redan digitaliserat reklamen och digital bio är på frammarsch, det är av yttersta vikt att utförligt utreda skyddet för framtida biografvisningar. Vidare vill KLYS här understryka vikten av att nya medier och distributionsformer får samma fullgoda skydd som tryckta medier och att arbete med att anpassa lagen efter utvecklingen sker så att inte skyddet urholkas.

Då betänkandet har formen av diskussionsunderlag faller det sig naturligt att KLYS svar har formen av detsamma.

4. Hur skulle ett nytt grundlagsskydd kunna utformas?

KLYS anser inte att det finns anledning att helt överge det nuvarande grundlagsskyddet. Det är alltid otillfredsställande att behöva göra ingrepp i grundlagen dock krävs en ständigt pågående och öppen debatt om yttrandefrihetens innebörd och dess gränser. KLYS utgångspunkt är att yttrandefrihetsskyddet skall behållas starkt och stabilt för de former av kommunikation som är särskilt viktiga för opinionsbildning, fritt meningsutbyte, allsidig upplysning och andra syften som anses vara skyddsvärda.

Beredningens tre huvudalternativ

Det mest långtgående alternativet i beredningen, som innebär slopande av den svenska traditionen med ett särskilt yttrandefrihetsskydd för samhällsviktig kommunikation och i stället övergå till ett enda, generellt yttrandefrihetsstadgande i den form som det för närvarande finns i RF och i många utländska rättssystem samt Europakonventionen innehåller vissa fördelar. Med en sådan lösning blir skyddet mer dynamiskt samt att det kan anpassas till teknikutvecklingen utan att skyddets innehåll nödvändigtvis samtidigt behöver försvagas. KLYS avstyrker dock detta alternativ då den flexibilitet som man vinner med förslaget samtidigt möjliggör att skyddet i ökad utsträckning blir avhängigt skönsmässiga bedömningar om vad som skall anses vara bruk och missbruk av yttrandefrihet. Det kan missbrukas i oroliga tider och för tillfälliga politiska strömningar.

KLYS avstyrker även beredningens andra alternativ, mellantinget, att upphäva YGL och TF och komplettera det befintliga yttrandefrihetsskyddet med ett nytt kapitel i RF samt med en vanlig lag. Fördelen med reglering i vanlig lag är naturligtvis, som beredningen påpekar, att regleringen snabbare kan anpassas teknikutvecklingen än vad som är möjligt med en grundlagsreglering. Det finns dock mycket som talar emot detta alternativ. Särreglering av nya medier är något som bör undvikas eftersom det skapar nya gränsdragningsproblem. Risk finns även att nuvarande gränsdragningsproblem flyttas till ett annat område varvid nya problem skapas för de berörda aktörerna. En sådan lösning skulle inte heller förenkla de nuvarande tillämpningsproblemen i TF och YGL.

Beredningens tredje alternativ att ersätta de befintliga grundlagarna med en gemensam ny yttrandefrihetsgrundlag avstyrks även det. Förslag till en sådan form av reglering har förekommit i utredningar och efterfrågats i bl.a. remissvar och av lagrådet, men hitintills, aktuellt betänkande inräknat, har inga bärkraftiga förslag framkommit.

KLYS förslag till beredningen

Allt sedan den tekniska utvecklingen på medieområdet började göra sig påmind har strategin varit att hålla fast vid den befintliga regleringsmodellen och ändra den med små justeringar allt eftersom det har uppkommit behov för det. KLYS anser att det finns klara fördelar med detta alternativ eftersom man då kan förlita sig på den gedigna rättstradition som har skapats kring TF. Stabilitet och förutsebarhet som den befintliga regleringsmodellen står för har prioriterats före ett fullständigt skydd för nya medieformer. Regleringen riskerar i och med detta att i längden bli obsolet eftersom medieanvändningen i samhället förskjuts från den traditionella tekniken till nya medieformer. Följderna av IT-utvecklingen kan knappast överskattas. Den digitalisering av bio som sker i USA och som delvis påbörjats i Europa kommer sannolikt inom kort att vara vardag även på Svenska biografer. När det sker är det viktigt att biografvisningar inte saknar grundlagsskydd varför en grundlig utredning och analys av offentlig uppspelning och visning enligt gällande rätt görs. Det är vidare av yttersta vikt att beredningen arbetar vidare med de oklarheter som finns inom YGLs tillämpningsområde angående ansvarig utgivare för publicering på Internet.

Det långsiktiga målet är en större reformering som kräver mer omfattande utredningar och klarläggande av förutsättningarna och konsekvenserna av en ny regleringsmodell än de som presenterats av tryck- och yttrandefrihetsberedningen i detta debattbetänkande. KLYS anser att det fortfarande är av högsta vikt att beredningen fortsätter utreda det ändamålsenliga med YGLs nuvarande teknikberoende.

För KLYS

Karin Enberg