Debatten om upphovsrätten på Internet gör det angeläget att för alla medlemmar
klargöra Journalistförbundets åsikter i frågan. Förbundet har under flera år
drivit en linje som inte helt ansluter till andra upphovsrättsorganisationers
ståndpunkt.
Alla upphovsrättsorganisationer är överens om att det är ett intrång i
upphovsrätten att utan tillstånd lägga ut skyddat material på Internet och låta
allmänheten ladda ner materialet genom fildelningssystem eller andra
Internettjänster. Detta kan aldrig vara tillåtet – i så fall skulle
upphovsrätten vara meningslös.
Att stora grupper av medborgare i största allmänhet säger att ”vi vill ha”, är
inget argument för att få fri tillgång till film, musik, text och bilder och
annat upphovsrättsligt skyddat material. Det ändrar inte heller
Journalistförbundets uppfattning att utläggning av sådant material är, och ska
förbli en kriminell handling.
Journalistförbundet anser däremot inte att det ska vara straffbart att ladda ner
material för privat bruk.
I nuvarande lagstiftning (upphovsrättslagens § 12), är kopiering, till exempel
nerladdning, för privat bruk tillåtet enbart om förlagan är lagligt framställd
och utlagd, i annat fall är kopieringen förbjuden. Journalistförbundet motsatte
sig med kraft denna punkt när upphovsrättslagen ändrades 2005. Just i detta
avseende skiljer sig Journalistförbundet från andra
upphovsrättsorganisationer.
Förbundets principiella uppfattning är att kopiering av material för privat bruk
ska vara tillåtet - oavsett om förlagan har lagts ut på ett tillåtet eller
otillåtet sätt. Skälet är att det är svårt för den enskilde att veta om
förlagan är lagligt eller olagligt utlagd. Det är också svårt att se till att
lagen efterlevs. Denna del i nya upphovsrättslagen från 2005, som bland annat
reglerar fildelning, har bidragit till ett övervakningssamhälle som
Journalistförbundet motsatt sig också i andra sammanhang.
När det gäller journalistiska texter och bilder är det särskilt svårt för
privatpersoner att veta om text eller bild har lagts ut lagligt eller olagligt.
En viktig faktor som förbisetts i debatten – och av lagstiftaren – är att det i
många fall kan vara traditionella massmedieföretag som av ideologiska och
kommersiella skäl väljer att lägga ut material otillåtet på Internet, alltså
inte ”vanliga” pirataktörer. Så kallade ”legala” tjänster - som på olika sätt
kontrolleras av etablerade massmedieföretag – har lyfts fram i debatten som ett
alternativ. Med facit i hand har det visat sig att även sådana Internettjänster,
till exempel Mediearkivet, i stor omfattning kan innehålla illegalt material.
Till och med på den del av regeringskansliets hemsida som justitiedepartementet
disponerar, har det funnits otillåtet utlagt material från branschtidningar.
För Journalistförbundets medlemmar är problemet inte att enskilda fildelare och
piratkopierare stjäl från stora medieföretag utan att stora medieföretag utan
tillstånd utnyttjar material från enskilda journalister.
Journalistförbundet förstår att upphovsrättinnehavare inom film- och
musiksektorn förlorar pengar på kopiering via Internet för privat bruk, men tror
att någon form av ersättning bättre gynnar upphovsmännen än ett förbud som är
svårt att upprätthålla. Därför bör en lagändring noga övervägas, åtminstone vad
gäller kopiering för privat bruk.
Förbundet har tillsammans med flera bildorganisationer agerat för att bredda den
nuvarande privatkopieringsersättningen för den kopiering för privat bruk som
ändå är tillåten, den så kallade kassettersättningsordningen. Nuvarande
ersättningsordning gäller i huvudsak musik och TV-program/långfilmer, och måste
också tillgodose bild och text, i första hand när materialet ligger ute på
Internet.
Journalistförbundets ståndpunkter i sammanfattning:
-
Nej till otillåten uppladdning, det vill säga utläggning av material på
Internet.
-
Nej till fortsatt kriminalisering av nerladdning av material som är utlagt på
Internet utan tillstånd.
-
Ja, vi är beredda att diskutera en ekonomisk ersättning för nerladdning. Men här
finns flera problem. Vem ska prissätta materialet? Hur ska det gå till? Vilka
ska vara med och betala? Hur ska pengarna fördelas någorlunda rättvist bland
upphovsmännen?
En rad svårigheter återstår alltså att lösa - om inte upphovsman och användare
kan komma överens i avtal.
Under alla omständigheter kan man konstatera att det inte finns någon gratis
användning av upphovsrättsskyddat material på Internet. Nätet kostar, datorerna
kostar, och det gör upphovsmännens material också.
Journalistförbundet, 16 juni 2006