KLYS möter: Alfons Karabuda

Under KLYS 60-årsjubileum uppmärksammar vi våra 14 medlemsorganisationer genom en intervjuserie här på KLYS hemsida. Vi presenterar två medlemmar i månaden under året. Tanken är att lyfta fram två olika konstområden och bl.a. ta reda på hur de samarbetar konstnärligt och/eller kulturpolitiskt.

Denna månad är det dags för SKAP – Sveriges kompositörer och textförfattare, och Konstnärernas Riksorganisation. Här nedan får ni möta kompositören Alfons Karabuda, ordförande i SKAP.

Alfons Karabuda är kompositör av filmmusik och utöver ordförandeskapet i SKAP är han bl.a. också ordförande i det europeiska nätverket ECSA – European Composer and Songwriter Alliance.

Du har varit ordförande för SKAP sedan 2007. Vad är roligast och vad är mest utmanande i rollen som ordförande för SKAP?

Som förtroendevald är det naturligtvis roligast när jag har möjlighet att bidra till förbättring för de som valt mig och utmaningen ligger i densamma. I ett mycket utsatt kulturlandskap där upphovspersoner och utövare tyvärr som oftast – trots att de är anledningen till mellanhändernas existens – står som svagaste avtalsparten, blir deras intresseorganisationer allt viktigare.

Vilka förbättringar hoppas du att få se för SKAPs medlemmar under de kommande 10-20 åren? Vad är drömscenariot?

Drömscenariot är att kulturskaparna står enade med en röst och att vi ser ännu mindre av intern ”konkurrens”. Det är också nödvändigt att höja kompetensen på individnivå för att verkligen stå rustade inför nya utmaningar, som man vet kommer. För detta behövs nya utbildningar för professionella och det är något SKAP framöver kommer att prioritera. Allt detta är alltså på god väg.

Under våren vann kulturskapare i Sverige och Europa en seger när EU antog DSM-direktivet, som ska vara implementerat i medlemsländerna inom två år. Hur ser ditt och SKAPs arbete ut framöver i förhållande till implementeringen? Vilka är de stora utmaningarna?

Vårt mål är att se till att inte Direktivets andemening går förlorad i och med implementeringen. SKAP har ju genom mitt ordförandeskap i ECSA varit högst aktiva i framtagandet av Direktivet på EU nivå och erfarenheten från den processen hoppas vi, tillsammans med övriga KLYS-medlemmar, ska bidra till en icke urvattnad svensk moderniserad upphovsrätt, med fokus på kreatörerna och utövarnas bästa. Det gynnar i slutändan hela det kulturella ekosystemet.

SKAP bildades 1926 och har varit medlem i KLYS sedan KLYS bildades 1959. Vilken betydelse skulle du säga att KLYS har haft för SKAP genom åren och vad tycker du att KLYS ska ha för roll i framtiden?

Som med allt annat har KLYS roll varierat i betydelse över tid. Ju mer osäkert och föränderligt landskap vi verkar i desto mer behöver vi stärka vårt kollektiv och då också över alla konstområden. Därför ser jag KLYS roll framöver som ännu viktigare, inte minst i form av samordningsfunktion. Koppla det till hög juridisk kompetens, så tror jag alla KLYS medlemmar inser vikten av att stärka vårt samarbete.

KLYS intervjuar denna månad även Konstnärernas Riksorganisations nya ordförande Sara Edström. Tror du Konstnärernas Riksorganisation och SKAP kan hitta nya fruktbara samarbeten – konstnärligt och politiskt – framöver och i så fall hur? Har ni haft samarbeten mellan organisationerna tidigare?

Det är jag övertygad om. Vi har mycket gemensamt. Men även olika förutsättningar öppnar ögonen för hur gemensamma ramverk för t.ex. upphovsrätten måste se ut. Det ger en kvalitetssäkring och stärker vår förmåga att se utanför vår egen box. Så vi vill gärna se en fördjupad dialog med Sara och Konstnärernas Riksorganisation. Vi ser fram emot det!

Foto: Johan Olsson

Relaterade artiklar

3 frågor till 4: Martin Jonsson Tibblin

3 frågor till 4: Christina Olofson

3 frågor till 4: Alex Haridi