KLYS möter: Martin Jonsson Tibblin

Under KLYS 60-årsjubileum kommer vi att uppmärksamma våra 14 medlemsförbund genom en intervjuserie här på KLYS hemsida där vi intervjuar två medlemmar åt gången. Tanken är att lyfta fram två olika konstområden och bl a ta reda på hur de samarbetar konstnärligt och/eller kulturpolitiskt. 

Först ut ur är Svenska Fotografers Förbund och Föreningen svenska tonsättare. Här nedan får ni möta Martin Jonsson Tibblin, ordförande i Föreningen svenska tonsättare sedan nästan två år tillbaka. Trevlig läsning!

2018 firade Föreningen svenska tonsättare 100 år, ett firande som avslutades med en stor jubileumskonsert på Kungliga Musikhögskolan den 29 november. Stort grattis till ett väl genomfört jubileum och en fantastisk konsertkväll! Vad var roligast med jubileumsfirandet och vad tar ni med er från FST:s första 100 år in i framtiden?

– Tack, det var ett riktigt lyckat år, en manifestationsfest för tonsättarna och den nutida konstmusiken som pågick under hela året på såväl etablerade som oväntade platser. Det engagerade många och vi lyckades verkligen öka antalet framföranden av svensk nutida konstmusik och höras och synas bättre. 100-årsfirandet är inte slut än, många av våra medlemmar har fått med sig fler intressenter och etablerat nya samarbeten, ”en katalysatoreffekt”. Vi ska självfallet fortsätta att sprida kännedom om våra tonsättare och betydelsen av svensk konstmusik.

Du har nu varit ordförande för Föreningen svenska tonsättare sedan nästan två år tillbaka, vad är roligast och vad är mest utmanande i rollen som ordförande för FST?

– En sak är säker, ingen dag är den andra lik; från samtal i Bryssel om EU:s upphovsrättsdirektiv, repertoardiskussioner med nordiska tonsättarkollegor till jämställdhetsarbete på hemmaplan. Jag märker ett stort intresse och engagemang från arrangörer, beslutsfattare och media om vår konstforms roll och betydelse i samhället samtidigt som vi står inför många utmaningar. Digitalisering, individualisering och kommersialisering gör att vi måste följa med i utvecklingen för att skapa bästa möjliga förutsättningar för våra medlemmar och andra upphovspersoner. Det gäller att navigera rätt i vår komplexa och snabbföränderliga omvärld.

Vilka förbättringar hoppas ni i FST att få se för era medlemmar på t ex arbetsmarknaden och i de sociala trygghetssystemen de kommande 10-20 åren? Vad är drömscenariot?

– Vi kan börja i nutid. Den aktuella konstnärsutredningen visar tydligt att den svenska konstnärspolitiken är eftersatt och underfinansierad. Kulturskapare ska alltid kunna få betalt för utfört arbete, genom avtalsenliga ersättningar, i enlighet med arvodesrekommendationer och i kraft av sin upphovsrätt. De stora sociala trygghetssystemen måste anpassas till kulturskapares livs- och arbetssituation så att ett professionellt konstnärligt arbetsliv blir möjligt. Jag tror på att vi kommer att se en starkare ställning för den nyskapande och experimentella musiken och konsten och en rik musikalisk mångfald. Drömscenariot är att den konstnärliga friheten, den kulturella mångfalden och därmed också demokratin är självklar för alla. Att ett vitalt nutida kulturklimat ses som en förutsättning för en välmående demokrati- och samhällsutveckling.

FST var med och bildade KLYS 1959. Vad har KLYS betytt för FST genom åren och vad vill ni se för samarbeten inom KLYS i framtiden?

– Vi gratulerar den synnerligen vitala 60-åringen och tackar samtidigt för KLYS aktiva och betydelsefulla kultur- och konstnärspolitiska arbete och moderniseringen av upphovsrättslagstiftningen. En extra eloge för ert konstområdesövergripande perspektiv; de som lyckas samarbeta, kommer att lyckas ännu bättre. Samarbetet inom KLYS har stor betydelse för FST. En relativt liten medlemsförening kan inte själv driva de stora konstnärspolitiska frågorna. Samarbete om de gemensamma frågorna mellan alla medlemsorganisationer i KLYS kommer att vara avgörande, och det är bara genom samarbete och långsiktiga strategier kulturskaparna kan nå framgångar.

KLYS har även intervjuat Svenska Fotografers Förbunds ordförande Paulina Holmgren. Skulle tonsättarna och fotograferna kunna korsbefrukta varandra – konstnärligt och politiskt – och i så fall hur? Har ni haft några samarbeten under åren?

– Det är inte en slump att både öra och öga börjar på samma bokstav. Kombinationen av öra och öga är oslagbar; det påverkar vår perceptionsförmåga och ger många synergieffekter. Våra medlemmar samarbetar redan och vi kommer att se ännu fler projekt som, interaktivt och tekniskt innovativt, flätar samman ljud- och fotokonst.

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin[/spb_text_block] [/spb_column]

Relaterade artiklar

3 frågor till 4: Martin Jonsson Tibblin

3 frågor till 4: Christina Olofson

3 frågor till 4: Alex Haridi