Industrigatan 2A, 10tr 112 46 Stockholm
Telefon: 08 - 667 88 90, Telefax: 08 - 667 88 11
e-post: council@klys.se, webb: www.klys.se

Adress:
Industrigatan 2A, 10 tr
112 46 Stockholm

Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se

Stockholm den 20 augusti 2007
 

Till Kulturdepartementet, enheten för mediefrågor

 

Remiss: COPYSWEDE´s och KLYS gemensamma svar till Kulturdepartementets remiss Ds 2007:14 "Kriminalisering av privat olovlig hantering av avkodningsutrustning"

KLYS och COPYSWEDE med gemensamt remissvar på Ds 2007:14 ”Kriminalisering av privat olovlig hantering av avkodningsutrustning”

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – företräder cirka 30 000 kulturellt yrkesverksamma i Sverige såsom författare, tonsättare, bildkonstnärer, dramatiker, regissörer, musiker, journalister och skådespelare. KLYS utgörs idag av 18 medlems­organisationer som inom ramen för KLYS samarbetar i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om upphovsrätt, arbetsmarknad, yttrandefrihet och kulturell mångfald.

Den ekonomiska föreningen COPYSWEDE har till ändamål att för konstnärs­organisationernas räkning träffa avtal samt inkassera och fördela ersättning för vissa vidare­utnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. De områden som COPYSWEDE huvudsakligen verkar inom gäller vidareanvändning av verk och prestationer i form av ljud och rörliga bilder, främst radio- och TV-program. COPYSWEDE har 14 medlems­organisationer som alla företräder konstnärligt och litterärt verksamma upphovsmän och/eller utövande konstnärer på olika områden

Saken gäller huruvida även privat anskaffning och användning av avkodningsutrustning skall vara straffbar. COPYSWEDE och KLYS har uttalat sig i Piratdekoderfrågor tidigare och har då för­ordat en dylik utvidgning av straffbarheten till privat hantering.

Tidigare har statsmakterna agerat i Piratdekoderfrågan utifrån tjänsteleverantörernas förutsätt­ningar. Man har gjort sina ställningstaganden utifrån tjänsteleverantörernas skyddsintressen i ljuset av fakta om den skada som "dekoderpirateriet" medfört för dessa leverantörer.

I den aktuella promemorian är sådana argument nedtonade. Istället görs i promemorian ett stort nummer av behovet av kongruens mellan de straffrättsliga bestämmelser om skydd för tekniska skyddsåtgärder som införts i upphovsrättslagen i och med implementeringen av Info­socdirektivet och det skydd som skall ges i "Piratdekoderlagen". Varför det inte längre duger med argument som direkt har med tjänsteleverantörernas omständigheter att göra, varför det skulle vara så an­geläget med straffrättslig kongruens mellan upphovsrättslagen och piratdekoderlagen, i vilket avseende kongruens eftersträvas samt på vilket sätt de föreslagna bestämmelserna skulle befordra eftersträvad kongruens är emellertid höljt i dunkel.

I promemorian påstås att de bägge lagarna kompletterar varandra så att upphovsmännen skyddas av den ena lagen och tjänsteleverantörerna av den andra. Det framgår dock klart av framställ­ningen att lagarna, i föreslagen utformning, i praktiken inte i någon situation skulle vara tillämp­liga på samma situation när det gäller hantering i privatsfären. Det som föreslås skulle snarare motverka den antydan till kongruens som föreligger idag när det handlar om kommersiell han­tering av piratdekodrar. Ett belysande exempel är att i det typiska fallet av privat ”dekoderpira­teri” på TV-området, nämligen att någon enskild med hjälp av ett piratkort i sitt hem och i realtid tittar på olika villkorade tjänster, har en upphovsman ingen grund för att inskrida rättsligt.

Ett biskäl som anges är att "dekoderpirateriet" skulle minska tjänsteleverantörernas möjligheter att betala relevanta upphovsrättsliga ersättningar. Enligt vår mening bör man avstå att dra alltför stora växlar på den betydelse som svenska verk och prestationer kan tänkas ha för "dekoderpira­teriet".

De svenska upphovsmännen och utövande konstnärerna är mycket obekväma med att på detta sätt användas som tillhygge i det aktuella lagstiftningsärendet och förutsätter att det finns full­goda skäl med anknytning till tjänsteleverantörernas omständigheter som i sig motiverar vad som föreslås.

Trots nämnda reservation tillstyrker KLYS och COPYSWEDE promemorians förslag, men me­nar att kravet i 2 § på att det skall vara fråga om en tjänst som tillhandahålls mot betalning, bör mönstras ut. Bland andra public servicebolagen, vilka i de flesta stycken är förhindrade att be­tinga sig ersättning för sina tjänster via abonnemang, har lika goda skäl som andra tjänsteleve­rantörer att kunna begränsa på olika sätt.

 

COPYSWEDE                                                                          KLYS

 Mattias Åkerlind                                                                     Åsa Anesäter

Verkställande direktör                                                         Förbundssekreterare