KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 14 mars 2008

Justitiedepartementet
Enheten för brottmålsärenden och
Internationellt rättsligt samarbete

KLYS synpunkter på Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning, SOU 2007:76

KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar arton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet.

Inledning

KLYS har i denna remiss att ta ställning till om utredningens förslag av implementering av EU: s direktiv om datalagring, dir 2006/24/EG, i svensk rätt är tillfredsställande eller inte.

Det är givetvis viktigt med effektiv brottsbekämpning och en harmonisering av medlemsstaternas bestämmelser om lagring av trafikuppgifter blir ett vitalt redskap i kampen mot denna bekämpning. Den generella lagringsskyldighet som följer av EU: s direktiv tränger dock djupt in i varje medborgares privatliv och det är av yttersta vikt att varje inskränkning i individens grundläggande rättigheter noggrant balanseras mot intresset av brottsförebyggande åtgärder.

Sammanfattning

KLYS anser det beklagansvärt att redan direktiven till utredningen begränsar utredarens möjlighet till en nyanserad utredning. Det är viktigt att skilja på vad EU: s direktiv kräver av medlemsstaten för fullgörandet av direktivets implementering och de regler Sverige själva valt att införa utöver detta. På flera punkter går utredningen längre än direktivet kräver.

KLYS förespråkar en restriktiv tolkning av direktivet samt ytterligare analys av balansen mellan nu aktuella intressen både vad gäller omfattningen av de uppgifter som ska lagras samt myndigheters tillgång till dessa uppgifter.

Yttrandets disposition

KLYS remissvar följer betänkandet och behandlar övergripande frågor i utredningen.

Förslag och bedömningar i remissen

Författningsförslag 2, Förslag till Lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

KLYS anser att lagringsskyldighetens omfattning bör vara reglerad i lag samt att Riksdagen allena ska vara behörig att besluta om förändringar i lagringsskyldighetens omfattning. KLYS avstyrker utredningens förslag till författningsreglering i Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, (LEK)

Med hänsyn till den generella lagringsskyldighet och det ingrepp i integriteten detta direktiv innebär måste ändringar i denna lagring övervägas noga. Utredningen föreslår en allmänt formulerad regel om vilka uppgifter som ska lagras och lämnar till regeringen att inom ett alltför vidsträckt område besluta om vilka närmare uppgifter om medborgarnas kommunikation som ska lagras.

Hans-Olof Lindblom citerar på sidan 313 i betänkandet Artikel 29-gruppen - som anser att EU-beslutet att lagra kommunikationsuppgifter ”är en extraordinär åtgärd av aldrig tidigare skådat slag med historiska dimensioner. Det inkräktar på medborgarnas dagliga liv och kan riskera de grundläggande värden och friheter som alla europeiska medborgare har och åtnjuter.”

Detta direktivet om lagring av trafikuppgifter innebär omfattande ingrepp i medborgarnas dagliga liv och det måste vara Riksdagen som beslutar om detta ingrepp, det kan inte lämnas över till regeringen.

11 Myndigheternas tillgång till trafikuppgifter

KLYS anser som utredningen säger på sidan 228 att : “… det vore en klar fördel för integritetsskyddet om de överväganden om proportionalitet som ska göras när trafikuppgifter lämnas ut alltid gjordes av en domstol.”

Den reglering av förutsättningarna för utlämnande av trafikuppgifter som finns idag har visserligen lagts fast efter en bedömning av proportionalitetskravet enligt både Regeringsformen och Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR. Utredningen menar att denna bedömning inte ändras av det förhållandet att lagring av uppgifter blir en skyldighet i och med direktivet.

KLYS delar inte utredningens slutsats angående bedömningen om myndigheternas tillgång till trafikuppgifter. Istället ansluter KLYS sig till BRUs uppfattning att integritetsskyddet försvagas om direktivet införs med nuvarande reglering. Med den lagringsskyldighet som nu föreslås, där uppgifter om gemene mans kommunikationer kommer att finnas lagrade i en helt annan omfattning än tidigare, är det viktigt att det är en domstol som står för proportionalitets bedömningen i varje enskilt fall.

KLYS anser att det krävs ytterligare analys av om de regler som finns idag, angående myndigheternas tillgång till trafikuppgifter som utredningen förslår ska gälla för lagring av trafikuppgifter står i samklang med EKMR.

12 Balansen i utredningens förslag

Det är nödvändigt att lagra uppgifter för brottsbekämpning. Samtidigt innebär den lagring som nu föreslås ett påtagligt intrång i integritetsskyddet. Liksom utredningen påpekar i avsnitt 5.2 anser även KLYS att integritetsintrånget sker redan i och med att det allmänna säkrar tillgången till trafikuppgifter. Själva känslan att veta att det allmänna lagrar alla uppgifter om kommunikation är en faktor som kan påverka människor psykiskt. Det är därför viktigt att det är klart vilka uppgifter som lagras, att det är balans mellan de tunga intressen som står emot varandra samt att utlämnande av dessa uppgifter måste stå i förhållande till vad som är nödvändigt och proportionerligt.

KLYS instämmer med Per Furberg i det särskilda yttrande som finns i utredningen, sidan 318, där han säger att uppräkningen av effektivare användning av trafikuppgifter i brottsutredningar inte matchas med liknande argument för de integritetshänsyn som måste tas. Ytterligare arbete med analys av denna balans förespråkas.

Avslutning

Som citerats ovan är direktivet att lagra trafikuppgifter “en extraordinär åtgärd av aldrig tidigare skådat slag”. Direktivet innebär djupgående inskränkningar i varje medborgares privatliv och frågan vi måste ställa oss är ”Vilket slags samhälle vill vi leva i?

Utredningens förslag som vi har att ta ställning till här går utöver EU: s krav på flera områden. Uppgifterna ska sparas i ett år medan EU föreslår en minimitid på 6 månader. Lokaliseringsdata för mobilsamtal ska innefatta både var samtalet inleddes och var det avslutades, det sistnämnda utanför EU: s krav. Även ett krav på att lagra data också vid misslyckade samtal införs vilket inte krävs enligt direktivet. Utredningens tolkning av omfattningen av hur mycket som ska lagras i enlighet med direktivet kan ifrågasättas.

KLYS anser att direktivet om datalagring, som redan i sig innebär inskränkningar i integriteten, ska implementeras restriktivt utan den extensiva tolkning utredningen föreslår på flera områden. KLYS förordar att ytterligare utredning och analys bör göras av balansen mellan nu aktuella intressen både vad gäller omfattningen av de uppgifter som ska lagras samt tillgången till dessa uppgifter. KLYS anser även att det ska vara Riksdagen som bestämmer vilka uppgifter om enskildas kommunikation som ska lagras, inte Regeringen.

För KLYS

Karin Enberg,
Ordförande