Adress:
Skeppargatan 26,
114 52 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se
Stockholm den 4 juni 2004
Presentation
Inledning
Kap
2 Bibliotekslagen
Kap
3 Folkbiblioteken
Kap
4 Skolbiblioteken
Kap
5 Länsbiblioteken
Kap
6 Högskolebiblioteken
Kap
7 Användning av bibliotek
Kap
8 Statens kulturråd
Kap
9 Folkbiblioteken – utbildning, kultur, information
Kap
10 Samverkan, planering och samråd
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar arton organisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.
KLYS konstaterar att utredarens uppdrag har varit att undersöka om Bibliotekslagen, som trädde i kraft 1997, behöver ändras i syfte att motverka skillnader i biblioteksverksamheterna på kommunal nivå. Utredaren har enligt KLYS i detta sitt uppdrag utfört en förtjänstfull och användbar belysning av olika biblioteksverksamheter inom det allmänna biblioteksväsendet och redovisar i promemorian viktiga iakttagelser och förslag.
Eftersom Bibliotekslagen är relativt ny och på flera punkter behöver stramas åt, välkomnar KLYS Kulturdepartementets initiativ. Utredningen kan sägas vara en bekräftelse på att Bibliotekslagen bör ses över och kompletteras. KLYS förutsätter att en kontinuerlig översyn av Bibliotekslagen kommer till stånd och betraktar den föreliggande promemorian som ett första bidrag till ett sådant långsiktigt arbete. Biblioteksverksamheter som tyvärr inte belyses i promemorian, men som KLYS anser bör undersökas närmare framöver är t ex sjukhus- och fängelsebiblioteken.
KLYS anser att Bibliotekslagens tillkomst har varit mycket betydelsefull för det nationella ansvaret för biblioteken, bl a undanröjdes hotet om folkbibliotek på entreprenad. Även om Bibliotekslagens karaktär som ramlag kan tyckas tandlös och inte alltid har den effekt som vi skulle önska, är den ett viktigt instrument för att uppnå viktiga kulturpolitiska mål. Alla människors tillgång till bibliotek förutsätter ett väl fungerande nätverk av biblioteks-verksamheter.
KLYS finner en hel del intressanta, men också oroande, iakttagelser beträffande folk-biblioteken i promemorian. Vi ser allvarligt på det faktum att antalet filialbibliotek kraftigt minskat under de senaste femton åren, att bibliotekens öppethållande är mindre och antalet bokbussar färre än tidigare.
Det ska framhållas att folkbiblioteken har som sin främsta uppgift att främja läskunnighet och inspirera till läsande. För att upprätthålla och utveckla folkbibliotekens viktiga ansvar för läsande och litteratur bör regering och riksdag både genom lagstiftning och ekonomiska insatser se till att folkbiblioteken erbjuder ett brett utbud av böcker inom skön-, barn-, ungdoms och facklitteraturen i svenska original och i översättning till svenska.
När nödvändiga statliga insatser kommer till stånd på folkbiblioteksområdet bör lärdom dras av de erfarenheter och kunskaper som KB/Bibsam samlat på sig under sin tioåriga utvecklingsfas inom framförallt informationsförsörjningsområdet. Samtidigt måste hänsyn tas till folkbibliotekens mer mångfacetterade uppdrag.
Varje elev inom det allmänna skolväsendet bör erbjudas möjlighet att etablera god läsvana i tidig ålder genom användande av skolbibliotek. Lagstiftningsåtgärder för att åstadkomma detta bör snarast vidtas av såväl Kulturdepartementet som Utbildningsdepartementet.
KLYS är bekymrad över den utveckling som resulterat i en allt större klyfta mellan resurs-starka och resurssvaga bibliotek. Det är nödvändigt att den kompetens och de resurser som länsbiblioteken förfogar över kommer de kommunala biblioteken i regionen till del och tas till vara i det fortsatta utvecklings- och förändringsarbetet.
Staten har gjort stora satsningar på högskolebiblioteken under de senaste tio åren, vilket starkt bidragit till högskolebibliotekens gynnsamma utveckling. De insatser som gjorts, främst inom ramen för KB/Bibsam, har bl a lett till att digitaliserat informationsinnehåll kan tillhandahållas högskolebibliotekens användare via licensavtal. Avtalen träffas centralt i s k konsortieavtal för t ex elektroniska tidskrifter (främst vetenskapliga). Det är av yttersta vikt att övriga bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet kan få tillgång till och nytta av högskolebibliotekens och KB/Bibsams erfarenheter och kunskaper på detta område.
Utredaren gör en viktig observation när han konstaterar att vuxna studerande på högst gymnasienivå inte har något särskilt bibliotek att tillgå, utan i hög utsträckning är hänvisade till folkbiblioteken för sina studier. Folkbiblioteken är dock inte rustade för att kunna erbjuda en fullvärdig service härvidlag, varför det på detta område uppstår en lucka i bibliotekssystemet. Denna brist bör enligt KLYS åtgärdas genom att stärka folkbiblioteken och anpassa dem efter den nya situationen.
KLYS vill framhålla Kulturrådets viktiga uppdrag vad gäller att följa och stödja folk- och skolbibliotek i landet. Den kunskap som Kulturrådet i denna sin roll samlat genom åren är ovärderlig i det fortsatta utvecklingsarbetet. KLYS instämmer i att bibliotekarierna vid folkbiblioteken bör ges olika typer av kompetensutveckling och att folkbibliotekens webresurser behöver utvecklas via gemensamma insatser. KLYS efterlyser, liksom Kulturrådet, en nationell strategi för folkbiblioteken.
KLYS är positiv till de resonemang som förs fram i avsnittet om folkbibliotekens roll som fundamental kulturell resurs i samhällsutvecklingen och en viktig beståndsdel i samhällets infrastruktur. Denna roll bör tydligare lyftas fram i den kommunala kulturpolitiken.
I avsnitt 9.2 problematiseras den ökade användningen av kulturen som lokaliseringsfaktor. KLYS är kritisk till de tendenser som finns inom många kommuner att instrumentalisera kulturen. Som utredaren framhåller finns risk för att evenemangsbetonade kultursatsningar, som genomförs för att t ex locka till sig företag och nya kommuninvånare, stjäl resurser från långsiktiga kulturinsatser som har behov av kontinuitet och permanens, såsom biblioteken. Kommunerna måste således, för att undvika att kulturen används som verktyg för att uppnå andra mål, erkänna kulturens egenvärde och därmed behovet av ett starkt folkbibliotek, som säkerställer alla medborgares tillgång till utbildning, kultur och information.
Dessa utgångspunkter samt andra i avsnittet gjorda iakttagelser bör tjäna till vägledning inför skapandet av en sammanhållen nationell kulturpolitik för utveckling och förnyelse av biblioteksverksamheterna. Ökad samverkan mellan olika biblioteksverksamheter är enligt KLYS en nödvändig förutsättning för att förverkliga en sådan politik.
KLYS tillstyrker utredarens förslag till ändringar i Bibliotekslagen, som ska syfta till ökad samverkan, planering och samråd mellan biblioteksverksamheterna inom det allmänna biblioteksväsendet. Ett utökat samspel mellan de olika biblioteksaktörerna skapar bättre tillgänglighet och resursutnyttjande för bibliotek och biblioteksanvändare. Vi stödjer förslaget att KB/Bibsam och Statens kulturråd verkar för att ett nationellt samråd på biblioteksområdet, av mer formaliserad och förpliktigande art än NABIS, kommer till stånd samt att en regelbunden och tydlig återrapportering till regeringen blir ett viktigt resultat av detta samråd. En samrådsgrupp av detta slag bör präglas av en allsidig sammansättning. KLYS förutsätter att de konstnärsorganisationer vars medlemmar berörs av bibliotekens verksamhet, främst upphovsmännen på ordområdet såsom författare och journalister, erbjuds möjlighet att delta i samrådet.
Sammanfattningsvis kan sägas att utredningen visar att statliga insatser i form lagstiftning och ekonomiska tillskott är av stor betydelse för allmänna biblioteksverksamheters utveckling både på lokal, regional och nationell nivå.
I övrigt vill KLYS hänvisa till medlemsorganisationen Sveriges Författarförbunds remissyttrande över rubricerade promemoria.
För KLYS
Peter Curman
Ordförande KLYS genom
Ulrica Källén
Förbundssekreterare KLYS