Adress:
Industrigatan 2A, 10tr
112 46 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: klys@klys.se
Vad
betyder KLYS?
Medlemmar
KLYS
verksamhet
Hur arbetar KLYS?
Beslutande
och verkställande organ
Samarbetet
med Copyswede och andra upphovsrättsorganisationer
Kulturlivets
utvecklingsbank
Övergripande
riktlinjer för KLYS verksamhet
KLYS
stadgar
KLYS är en förkortning som står för Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares
Samarbetsnämnd. KLYS representerar 18 medlemsorganisationer inom områdena ord,
ton, bild, scen och media och företräder de olika konstnärliga och litterära
yrkesgrupperna i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om
arbetsmarknad, kulturpolitik, upphovsrätt, skatterätt och yttrandefrihet.
Medlemskap i KLYS står öppet för organisationer, inte för enskilda
personer. Medlems-organisationerna är rikstäckande organisationer, vars
medlemmar utgörs av konstnärliga eller litterära yrkesutövare och vars
huvudsakliga ändamål är att tillvarata medlemmarnas kulturpolitiska och
fackliga intressen. Även en sektion eller underavdelning till en sådan
rikstäckande organisation kan bli medlem i KLYS om den på det nationella
planet bevakar viss del av huvudorganisationens verksamhet.
KLYS bildades 1959 i syfte att öka konstnärligt yrkesverksammas fackliga och
kulturpolitiska slagkraft. KLYS är en paraplyorganisation och ett
samarbetsorgan. Alla anslutna organisationer är självständiga och KLYS verksamhet
bygger på enigheten mellan dem.
KLYS bildades 1959 i syfte att öka konstnärligt yrkesverksammas fackliga
och kulturpolitiska slagkraft. Kulturskaparnas villkor var på den tiden helt
oacceptabla och statens åtgärder för dessa grupper praktiskt taget
obefintliga.
KLYS är ett samarbetsorgan, där alla anslutna organisationer är självständiga.
Verksamheten inom KLYS bygger på enigheten mellan medlemsorganisationerna.
KLYS uppgift är att verka för samarbete mellan medlemmarna och att främja
samförstånd mellan olika konstnärliga och litterära yrkesgrupper. KLYS ska
också hos allmänhet, myndigheter och politiska beslutsfattare skapa respekt
och förståelse för de anslutna yrkesgruppernas ekonomiska och sociala villkor
och möjliggöra ett gemensamt agerande.
KLYS utgör en gemensam plattform för medlemsorganisationerna i frågor av
gemensamt intresse. Stöd ges till medlemsorganisationerna i frågor rörande
lagstiftning och pågående utredningsarbeten som berör konstnärernas villkor.
KLYS är remissinstans och lämnar regelbundet yttranden över utredningar inom
områden som kulturpolitik, skatte-, arbetsmarknads-, upphovsrätts- och
mediefrågor.
KLYS för löpande diskussioner med företrädare för regering och riksdag i
frågor som berör konstnärligt yrkesverksamma. KLYS inbjuder årligen
kulturministern till en vårmiddag med KLYS nämnd. Möten äger också rum med
myndigheter, landsting/regioner och kommuner för att försvara eller lyfta fram
de kulturella värdena och hävda medlemmarnas intressen. KLYS är representerad
i Rådet för kulturarbetsmarknaden (ett rådgivande organ till Af Kultur) och i
statliga utredningar eller arbetsgrupper inom kulturområdet.
Till hjälp i arbetet har KLYS olika arbetsgrupper, såväl tillfälliga som
permanenta. De permanenta arbetsgrupperna är; upphovsrättsgruppen,
mediegruppen, skattegruppen, arbetsmarknads- och socialförsäkringsgruppen och
internationella gruppen. Arbetsgrupperna består av representanter från KLYS
medlemsorganisationer.
Verkställandet av KLYS arbetsuppgifter sker, förutom via kansliet, genom
ett arbetsutskott bestående av KLYS ordförande och tio förtroendevalda
ledamöter från medlemsorganisationerna. Arbetsutskottet är beslutande och
verkställande organ för löpande ärenden och sammanträder cirka en gång i
månaden. KLYS högsta beslutande organ är nämnden, som består av en ledamot och
två ersättare från varje organisation. Nämnden sammanträder tre gånger per år.
KLYS har ett nära samarbete med upphovsrättsorganisationen Copyswede, i
vilken ett tiotal av KLYS medlemsorganisationer ingår tillsammans med STIM
(Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå), SAMI (Svenska Artisters och
Musikers Intresseorganisation), BUS (Bildkonst Upphovsrätt I Sverige) och NCB
(Nordisk Copyright Bureau). Copyswede sluter avtal om sekundärutnyttjande av
upphovsrättsliga verk och prestationer i form av exempelvis sändningar av
program via satellit eller kabel samt framställningen av videogram. Copyswede
administrerar också den s k privatkopierings-ersättningen (PKE). KLYS och
Copyswede samverkar i upphovsrättsliga frågor och i andra frågor av gemensamt
intresse, t ex skatte- och avgiftsfrågor. KLYS delar också sedan många år
lokaler med Copyswede.
KLYS samarbetar även med upphovsrättsorganisationerna ALIS (Administration av
Litterära Rättigheter I Sverige) och TROMB (Teaterförbundets Rättighets- Och
MedieaktieBolag). Alla upphovsrättsorganisationer på upphovsmanna- och
utövarområdet finns representerade genom sina jurister i KLYS
upphovsrättsgrupp. Visst samarbete sker också med upphovsrättsorganisationen
BonusPresskopia, som ansvarar för de avtal som reglerar kopieringen i skolorna
av upphovsrättsligt skyddat material.
I kraft av att KLYS företräder det levande svenska kulturlivet har KLYS
prestige och slagkraft när den nya kulturpolitiken utformas. Det betyder också
att KLYS har ett särskilt ansvar när det gäller att försvara kulturdimensionen
i vårt samhälle. Därför måste och kan KLYS agera med kraft när grundläggande
kulturella värden hotas.
I KLYS uppdrag ingår att uppvakta politiker, arrangera debatter och anordna
demonstrationer vid behov. I fall där kulturen på en viss ort varit särskilt
hotad har KLYS genom snabbt initierade uppvaktningar och aktioner lyckats
avstyra beslut som skulle varit förödande för kulturlivet där. KLYS roll som
opinionsbildare ska inte underskattas. Men KLYS är också det samlade svenska
kulturlivets idé- och utvecklingsbank.
En livfull och konstruktiv kulturpolitisk debatt förutsätter att också nya
idéer förs fram, att man pejlar in mot det okända, att man ger sig tid och
fantasi att kika runt hörnet. Här har KLYS en viktig uppgift som
initiativtagare till seminarier, interna såväl som med politiker, allmänheten
och den internationella konstnärsvärlden, om kulturens roll som
kunskapsförmedlare och som tidsseismograf.