KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 1 juli 2004

KLYS synpunkter på SOU 2004:39 Nytt regelverk för marksänd digital-TV

Innehåll:

Presentation
Inledning
6. Överväganden och förslag
6.2. Ett fristående operatörsföretag
6.3. Övriga tillståndsfrågor
6.5. Tillsyn m m inom området för radio och TV

Presentation

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – KLYS – är konstnärsorganisationernas samarbetsorgan och paraply när det gäller frågor av gemensamt intresse. Viktiga arbetsområden för KLYS är upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor, skattefrågor och mediefrågor, t ex utvecklingen inom den digitala radio- och TV-verksamheten. KLYS företräder 18 medlemsorganisationer som i sin tur representerar kulturarbetare inom olika konstområden såsom författare, bildkonstnärer, skådespelare, tonsättare och musiker. I de delar av utredningen som tar upp frågan om vidaresändningsskyldighet, s k must carry, hänvisar KLYS till upphovsrättsorganisationen COPYSWEDEs remissyttrande.

Det är KLYS förväntan att digitaliseringen av TV-mediet och det utökade sändningsutrymmet skall ge upphovsmän och utövande konstnärer större möjligheter att nå ut med sina verk och prestationer till TV-publiken. KLYS förutsätter också att tillgången till nordiska public service-kanaler, det s k grannlandstittandet, kommer att öka i och med övergången till digitala marksändningar.

Inledning

Ett grundläggande mål för medie- och kulturpolitiken skall vara att värna om yttrandefriheten och mångfalden som garantier för att ett rikt spektrum av åsikter och idéer i olika former kan tillgängliggöras allmänheten. För att säkra denna frihet och mångfald krävs att staten tar ansvar för sådana medieverksamheter som inte marknadskrafterna själva klarar av. Det är dock viktigt att de statliga insatserna utformas på ett sådant sätt att de inte styr den kulturella och journalistiska verksamhetens innehåll. En förutsättning för yttrande- och informationsfriheten är förekomsten av mångsidiga oberoende massmedier samt att public service-verksamheterna säkerställs och utvecklas.

Det är naturligt att regeringen inför den övergång från analog till digital marksänd television som skall vara genomförd senast per den 1 februari 2008 ser över det regelverk som styr TV-sändningarna. Förutsättningarna för sändningsverksamheten förändras på flera sätt genom den digitala tekniken och nya ställningstaganden måste göras.

På samma sätt som det krävs tillstånd att sända television i det analoga marknätet bör det enligt KLYS också krävas tillstånd för sändningar i det digitala marknätet. Även om frekvensutrymmet i det digitala nätet är mycket större än i det analoga är det som bekant inte obegränsat. Hänsyn bör även i det digitala marknätet tas till televisionens särskilda ställning och starka genomslagskraft. Tillstånds-kravet bör vidare gälla oavsett varifrån sändningarna sker och kunna förenas med olika former av villkor.

KLYS anser att det är av yttersta vikt att public service-televisionen garanteras sändningstillstånd och ordentligt sändningsutrymme i det digitala marknätet. Den bör dessutom ges tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna upprätthålla och utveckla ett brett utbud av nyheter, samhällsprogram, kultur, underhållning m m. Vidare måste regional produktion runt om i landet, inklusive program med lokal förankring, säkerställas inom public service-verksamheten. Detta måste också vara målsättningen inom utvecklingen för den digitala public service-radion.

Det är angeläget att de nya reglerna utformas så att den likriktning av innehållet, som bl a blivit resultatet i utvecklingen av den kommersiella lokalradion, undviks vid tilldelandet av tillstånd för sändningar i det digitala marknätet.

Vidare är KLYS av uppfattningen att en sund konkurrenssituation mellan de olika televisions-plattformarna satellit, kabel och digitalt marknät skall eftersträvas så långt det är möjligt.

6. Överväganden och förslag

6.2 Ett fristående operatörsföretag

Val av operatörsmodell
KLYS anser att den operatörsmodell bör väljas som på bästa sätt tillgodoser yttrandefrihet, informationsfrihet och mångfald och som också innebär ett så effektivt utnyttjande som möjligt av det utökade men begränsade sändningsutrymmet. Detta har också varit utredarens utgångspunkt. KLYS har dock svårt att bedöma vilket alternativ av de i utredningen redovisade som har bäst förutsättningar att möta dessa medie- och kulturpolitiska målsättningar.

Den modell som utredaren valt framstår emellertid som rimlig och väl avvägd. De praktiska och konsumentmässiga hänsyn som utredaren gör gällande är viktiga och talar för att en enda aktör skall få disponera över betal-TV-utrymmet i det digitala marknätet. Vidare förordar KLYS detta alternativ eftersom det enligt utredningen gynnar förekomsten av s k nischkanaler och därmed kan motverka marginalisering av den smala kulturen. KLYS har därför inget att invända mot utredningens förslag att ett operatörsföretag ges rätt att förfoga över det utrymme i det digitala marknätet som inte tilldelas public service-tjänster och andra programtjänster som det allmänna vill garantera sändningsutrymme. De konkurrensmässiga invändningar som finns mot att ge operatörsföretaget monopolställning i marknätet kan mötas med argumentet att konkurrens fortfarande kommer att råda mellan de olika TV-plattformarna (marknät, satellit och kabel) samt att denna ställning som ensaminnehavare är föranledd av starka allmänna intressen.

Att sändningstillstånd för public service-verksamhet i det digitala marknätet även fortsättningsvis skall utfärdas av regeringen är något som KLYS stödjer.

Närmare om operatörsföretaget och dess verksamhet
KLYS instämmer i utredningens slutsats att det skall krävas tillstånd enligt radio- och TV-lagen att bedriva verksamhet som operatörsföretag.

Krav på ägarstruktur m m
KLYS stödjer utredningens strävan att förhindra ägarkoncentration på digital-TV-området. Den allmänna mediepolitiska målsättningen att skapa mångfald i ägandet på massmediemarknaden måste göra sig gällande även för aktörerna på den digitala TV-marknaden. KLYS tillstyrker därför att det vid tillståndsgivning till operatörsföretag bör beaktas om ägargemenskap föreligger mellan operatörs-företaget och andra intressenter på medieområdet. Det finns alltid risk för att ägarkoncentration på området likriktar medieinnehållet och skapar inlåsningseffekter för upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer.

Hur operatörsföretaget skall utses m m
KLYS anser att uppdelningen av frekvensutrymmet i en fri-TV-del och en betal-TV-del är rimlig i ett land som Sverige med en liten befolkning. Den svenska reklammarknaden är inte tillräckligt stor för att bära ett fri-TV-projekt av engelsk eller tysk modell, varför en större del av marknätet bör få avsättas till betal-TV. Vi delar också utredningens bedömning att det är regeringen som skall besluta om hur utrymmet skall fördelas mellan fri-TV och betal-TV.

KLYS tillstyrker att det vid urvalsförfarandet skall beaktas vilket företag som har bäst förutsättningar att uppfylla målet om största möjliga yttrandefrihet, informationsfrihet och mångfald. Hänsyn skall därför i första hand tas till sakliga grunder. Bland urvalskriterierna vill KLYS särskilt betona operatörens avsikt beträffande sammansättningen av programtjänster i nätet.

Om de sökande är likvärdiga utifrån sakliga grunder skall enligt utredningens förslag priset som de sökande är villiga att betala ha utslagsgivande betydelse. För att garantera att den sakliga bedömningen inte påverkas av det ekonomiska budet är det lämpligt att modellen kompletteras med ett tvåstegsarrangemang, där de som först har att ta ställning till de sakliga förutsättningarna inte känner till anbudsbeloppet. Det bör härvid läggas stor vikt vid det utbud som operatören förklarar sig vilja distribuera.

Tillståndets innebörd, villkor m m
Utredningens förslag innebär i denna del att stort mediepolitiskt ansvar åvilar operatörsföretaget eftersom denne självständigt ges befogenhet att sätta samman utbudet av TV-program och andra tjänster inom betal-TV-delen av det digitala marknätet. Det är därför mycket värdefullt att operatörsföretagets tillstånd får förenas med särskilda villkor. Denna möjlighet bör utnyttjas av tillståndsgivaren, t ex vad beträffar sammansättning av programutbudet. I villkoret kan anges att sammansättningen skall tilltala olika åldersgrupper, intressen och smakriktningar för att uppnå bredd och djup i utbudet.

Byte av operatörsföretag
Tillståndet för operatören skall enligt utredningens förslag vara tidsbegränsat och kunna lämnas till annat mer lämpligt företag. Betänkandet lämnar en del frågor i detta sammanhang obesvarade, men redogör desto mer utförligt för hanteringen av kundregister och smartkort vid ett byte. Förslaget innebär att det tidigare operatörsföretaget i samband med ett byte skall vara skyldigt att lämna över kundregistret till det nya företaget samt överlåta eventuella programkort. Eftersom en sådan skyldighet förutsätter ett ingrepp i äganderätten genom expropriation måste prövas om det grundlagsstadgade kravet på allmänt intresse föreligger och står i proportion till ingreppet.

Ett kundregister kan ha ett mycket stort värde för en operatör även efter det att denne mist sitt tillstånd att förfoga över betal-TV-delen i det digitala marknätet. Som utredaren mycket riktigt påpekar har en skyldighet att överföra ett kundregister också upphovsrättsliga konsekvenser som noggrant bör beaktas. Mot denna bakgrund kan det föreslagna ingreppet i operatörsföretagets äganderätt enligt KLYS inte anses stå i proportion till allmänintresset. Vi anser därför att överföring av kundregister och programkort bör kunna lösas på civilrättslig väg och inte regleras i radio- och TV-lagen.

Utredningen föreslår också att en regel skall införas i radio- och TV-lagen om att operatörsföretagets kundregister och programkort regelbundet skall tillhandahållas Radio- och TV-verket av bl a beredskaps- och säkerhetsskäl. KLYS ställer sig kritiskt till detta förslag av integritets- och upphovsrättsliga skäl. Vi är tveksamma till att en statlig myndighet skall få förfoga över register som avslöjar privatpersoners mediekonsumtion, särskilt i en framtid då det kommer att vara möjligt för tittarna att beställa enskilda program. Ingreppet i den enskildes integritet står här enligt KLYS inte i proportion till det ändamål som skall uppnås med bestämmelsen.

6.3 Övriga tillståndsfrågor

6.3.1 Jurisdiktion

Ändring av 1 kap 2 § andra stycket RTVL
KLYS håller med utredningen om att det är otillfredsställande att vissa programföretag som i första hand riktar sig till den svenska publiken inte omfattas av reglerna i radio- och TV-lagen fullt ut. I reklam-sammanhang bör enligt KLYS’ uppfattning samma regler gälla för alla de TV-kanaler som sänder reklam till den svenska TV-publiken oavsett var programföretaget anses etablerat. KLYS kan därför tillstyrka den föreslagna ändringen i 1 kap 2 § andra stycket radio- och TV-lagen som innebär att ett program-företag som etablerat sig i ett annat EES-land i syfte att kringgå svensk lagstiftning inte längre skall behöva först ha varit etablerad här i landet för att omfattas av radio- och TV-lagen.

Operatörsföretaget juridiskt ansvarig för programföretagens åtaganden
Eftersom operatörsföretaget inte har någon redaktionell kontroll över innehållet i programföretagens sändningar i det digitala marknätet ter sig utredningens resonemang rimligt. Operatörsföretaget kan således inte ha något juridiskt ansvar för vad som sänds.

Ändring av TV-direktivet
KLYS kan tillstyrka att den svenska regeringen såvitt avser reklamreglerna verkar för undantag från sändarlandsprincipen vid den pågående översynen av bestämmelserna i EU:s TV-direktiv. De programföretag som i huvudsak riktar sina TV-sändningar till ett annat land bör således omfattas av mottagarlandets regelverk när det gäller reklam. Vi anser dock att det är ännu viktigare att regeringen på ett kraftfullare sätt än hittills vid översynen av direktivet arbetar för att reklamreglerna som sådana skärps i TV-direktivet. Härmed skulle restriktivare regler komma att gälla alla EU- och EES-länder och något avsteg från sändarlandsprincipen inte vara nödvändig på reklamområdet. På detta sätt skulle en mer rättvis konkurrenssituation komma att gälla inte bara i Sverige utan även mellan övriga EU- och EES-länder.

En skärpning av reklamreglerna i TV-direktivet bör enligt KLYS bl a omfatta tydligare regler om att reklamavbrott inte skall vara tillåtna i upphovsrättsligt skyddade program såsom filmverk. Det har visat sig att programföretags och tillsynsmyndigheters tolkning av de nuvarande reglerna om reklamavbrott i EU:s TV-direktiv står i strid med upphovsmännens ideella rätt enligt upphovsrätten. Ett tydligt exempel är den svenska Granskningsnämndens tolkning av de nya reglerna om reklamavbrott i radio- och TV-lagen - som grundar sig på TV-direktivet - beträffande filmerna ’Alfred’ och ’Hajen som visste för mycket’. Upphovsrätts-lagens 3 § om ideell rätt innebär att upphovsmannen har rätt att motsätta sig varje kränkande ändring eller användning av ett verk, varför varje avbrott i ett filmverk förutsätter upphovsmannens tillstånd.

6.3.2 Tillståndsplikt till programföretag

Med hänsyn dels till rättssäkerheten och mediernas speciella ställning och betydelse för det demokratiska samhället, dels till den praktiska komplexitet avseende administrationen av marknätet som föreslås är det helt nödvändigt med ett i lag väl reglerat tillståndsförfarande för de programföretag som avser att sända i det digitala marknätet

6.3.2.3 Urvalskriterier vid tillståndsgivningen
De riktlinjer för tillståndsgivning som riksdagen slog fast för gällande tillståndsgivning (prop. 1996/97:67), som inte är positivt angivna i lag, bör gälla även för tillståndsgivningen för de programföretag som ämnar sända betal-TV i det digitala marknätet. Bland dessa riktlinjer vill KLYS särskilt lyfta fram att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar samt att lokala och regionala program liksom TV-program som är förankrade i den svenska kulturkretsen ges företräde. Vid urvalet bör också enligt KLYS hänsyn tas till programföretagets respekt för medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter. Någon tillståndsgivning genom auktionsliknande förfarande får det inte bli fråga om.

6.3.2.5 Tillståndsvillkor
KLYS är av uppfattningen att tillståndsvillkor måste få meddelas till de programföretag som erhåller tillstånd att sända i betal-TV-delen i det digitala marknätet. Vi är också angelägna om att denna möjlighet faktiskt utnyttjas av Radio- och TV-verket.

6.3.2.6 Särskilt om programtjänster som omfattas av vidaresändningsplikt enligt 8 kap.1§
I denna del hänvisar KLYS till COPYSWEDEs remissyttrande.

6.3.3 Tillståndsgivning genom myndighet

Utredningen föreslår att tillståndsgivningen för operatörsföretag och andra programföretag än de allmänna public service-företagen skall delegeras från regeringen till Radio- och TV-verket. KLYS har inga invändningar mot en sådan ordning men anser att det blir alldeles nödvändigt att de sakliga grunder som skall gälla för hur sändningstillstånden skall fördelas tydligt och tämligen utförligt anges i lag.

De nya reglerna ställer höga krav på den myndighet som skall tillämpa dem. Ett mycket viktigt mediepolitiskt ansvar anförtros Radio- och TV-verket varför gedigen kompetens om yttrandefrihet och mångfald inom digital-TV-mediet kommer att behövas för att på bästa sätt kunna bedöma vilka programföretag som skall ges sändningstillstånd. Det är dock viktigt att det inte blir fråga om styrning av programinnehåll. Principen om massmediernas oberoende måste garanteras.

Som nämnts ovan tillstyrks att tillståndsgivningen för public service-kanalerna även fortsättningsvis ligger hos regeringen.

6.5 Tillsyn m m inom området för radio och TV

När det gäller de ytterligare arbetsuppgifter som enligt förslaget kommer att åläggas Gransknings-nämnden för radio och TV vill KLYS påpeka att vi av principiella skäl är tveksamma till att en statlig myndighet granskar innehållet i grundlagsskyddade medier. KLYS kan därför inte tillstyrka förslaget om att ge Granskningsnämnden utökat ansvarsområde. Vi vill i sammanhanget framhålla att granskning av innehåll i TV-sändningar bör, utöver vad som regleras i yttrandefrihetsgrundlagen, regleras på frivillig väg såsom är fallet inom pressområdet.

För KLYS

Ulrica Källén

Förbundssekreterare/jurist