Adress:
Skeppargatan 26,
114 52 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se
Stockholm den 27 oktober 2004
Presentation
Inledning
Preambeln
Mål och principer
Omfattning och definitioner
Medlemsstaternas rättigheter och skyldigheter
Relationen till andra instrument
Slutord
KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - representerar arton medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild, scen och eter. KLYS företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt intresse, såsom kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknadsfrågor och yttrandefrihet. Också när det gäller internationella frågor och EU-frågor som berör kultur och konstnärers villkor, agerar KLYS som en paraplyorganisation för sina medlems-organisationer. KLYS har sedan 2002 en arbetsgrupp för internationella frågor, där bl a frågan om en konvention till skydd för kulturell mångfald diskuteras.
Tillsammans med sin kanadensiska systerorganisation CCA (Canadian Conference of the Arts) bildade KLYS år 2000 ett internationellt nätverk av frivilligorganisationer på kulturområdet; INCD - International Network for Cultural Diversity. INCDs främsta uppgift är att försvara den kulturella mångfalden, inte minst i samband med internationella frihandelsöverenskommelser, t.ex. inom WTO, samt att i en pågående dialog med kulturministrarnas internationella nätverk INCP - International Network for Cultural Policy - verka för att kulturfrågorna ges ökad betydelse i politiken.
KLYS har av Kulturdepartementet inbjudits att lämna synpunkter beträffande UNESCOs utkast till konvention om skydd av den kulturella mångfalden och vill härmed anföra följande.
KLYS välkomnar UNESCOs initiativ till framtagande av ett internationellt juridiskt bindande instrument till skydd för kulturell mångfald. Det förslag till konvention som UNESCO presenterade i somras är ett viktigt steg i arbetet med att ta itu med de utmaningar och hot som globaliseringen i allmänhet och den internationella frihandelspolitiken i synnerhet innebär för kulturell och språklig mångfald i världen.
Eftersom kultur kan komma att beröras i internationella frihandelssammanhang även om några uttryckliga åtaganden inte görs på kulturområdet är det nödvändigt att ett rättsligt bindande instrument tillskapas, som garanterar att den kulturella mångfalden skyddas i bl a WTO, och som innehåller regler om tvistlösning, sanktioner och andra effektiva mekanismer för upprätthållande av konventionens målsättningar. Det är ett sådant internationellt juridiskt dokument som KLYS och INCD strävat efter under en lång rad år. INCD har i sin dialog med kulturministrarna i INCP regelbundet fört fram konstnärernas och det levande kulturlivets krav på hur en konvention till skydd för kulturell mångfald bör utformas. Nu senast i oktober 2004 vid ett möte i Shanghai, Kina. INCD har också med hjälp av jurister och experter tagit fram ett eget förslag till en konvention om kulturell mångfald.
KLYS stödjer konventionens grundprinciper, men anser att flera av bestämmelserna i konventionen behöver förstärkas, förtydligas och kompletteras. Det bör t ex tydligare framgå att den audiovisuella sektorn skall omfattas av konventionens regler oavsett medieform. Den stora knäckfrågan är dock konventionens relation till andra internationella överenskommelser. KLYS är av uppfattningen att den föreslagna konventionen blir meningslös om den inte kan tillämpas i WTO och andra internationella frihandelssammanhang. Konventionen måste kunna användas såväl när kulturell mångfald hotas på grund av redan existerande avtalsförhållanden som i pågående förhandlingar och i framtida överenskommelser. Kulturell mångfald kan inte anses vara en mindre viktig målsättning än de syften som styr den internationella frihandeln. Kultur är en fundamental förutsättning för uthållig utveckling och fungerar som stimulans av ekonomiska aktiviteter.
Vidare anser KLYS att konstnärens centrala roll, som skapare av det kulturella innehållet och det konstnärliga uttrycket, bättre bör lyftas fram i konventionstexten. Utan konstnären finns inga konstnärliga verk och prestationer, vilka utgör själva kärnan i det konventionen avser att skydda.
Eftersom tillämpligheten av konventionen i WTO-sammanhang är en av ambitionerna med UNESCOs initiativ bör arbetet med konventionen bedrivas skyndsamt och effektivt, så att den t ex har möjlighet att påverka processen inom ramen för GATS, vars förhandlingar nu kommit igång på allvar igen. Det är också viktigt att konventionsarbetet är öppet för insyn och inflytande från det civila samhället; däribland frivilligorganisationer på konstnärs- och kulturområdet. Kulturdepartementets inbjudan till konstnärsorganisationer och andra att lämna synpunkter på det föreliggande utkastet får ses som ett led i en sådan öppen process.
Preambeln anger viktiga grundprinciper för konventionen som KLYS ställer sig bakom. KLYS vill här särskilt lyfta fram målsättningen att medlemsstaterna skall förbehållas rätt att bedriva en nationell kulturpolitik, erkännandet av den kulturella mångfaldens nära koppling till och förutsättning för uthållig utveckling, övertygelsen om att kulturella varor och tjänster måste särbehandlas, behovet av att garantera kulturell mångfald i den ökande digitaliseringen och mediekoncentrationen, erkännandet av upphovsmäns och utövande konstnärers fundamentala roll i den konstnärliga processen samt respekten för upphovsrätten. KLYS vill vidare understryka att konventionen skall medverka till att ett balanserat och mångfacetterat kulturutbyte garanteras, att internationellt kultursamarbete uppmuntras samt att rölighet för konstnärer förenklas.
Språkets betydelse som identitets- och kulturskapare och dess behov av skydd i en globaliserad värld där mindre språk och minoritetsspråk utsätts för ständiga hot bör enligt KLYS uppfattning tydligare framgå i konventionen. Även om den språkliga mångfalden kan sägas omfattas av begreppet kulturell mångfald bör det enligt KLYS uttryckligen formuleras i konventionen att också den lingvistiska pluralismen måste skyddas.
Artikel 2
Att konventionen inte får användas till stöd för att bryta mot grundläggande mänskliga rättigheter måste vara en grundläggande utgångspunkt. Det är därför viktigt att detta uttryckligen slås fast i en av konventionens inledande artiklar.
Artikel 4 Definitions
4.1 Culture
I definitionen saknas enligt KLYS kulturens dynamiska funktion. Kulturen är starkt involverad i samhällsförändringar genom att den kan identifiera positiva och negativa värden och komma med förslag till färdriktning.
4.5 Cultural industries
KLYS ställer sig tveksam till definitionen ’cultural industries’ och anser att den svenska översättningen snarare måste bli kultursektorn/branschen/området än kulturindustrier. I vilket fall som helst är konventionens definition av begreppet för begränsad. Cultural industries kan inte anses bara omfatta produktion av kulturella varor och tjänster utan även skapande, publicering, distribution, utställning, arkivering, samling och annan hantering av kulturella varor och tjänster. Artikeln bör således kompletteras.
Artikel 6 Rights of States Parties at the national level
Artikel 6.1 anger att medlemsstaterna skall ha rätt att vidta åtgärder och införa regler som syftar till att skydda och utveckla mångfalden av kulturella uttryck inom sina egna territorier, speciellt i de fall där dessa uttryck är hotade eller har en sårbar ställning. Bestämmelsen är mycket viktig och central i konventionen, men KLYS anser att den skulle behöva klargöras på en del punkter.
I artikel 6.2 ges exempel på sådana åtgärder som kan omfattas av artikel 6.1. En brist i artikel 6.2 (a) är att det inte framgår huruvida bestämmelsen även omfattar digitala medier. Det måste tydliggöras att bestämmelsen skall vara teknikneutral. Att alla medier skall omfattas av bestämmelsen har stor betydelse eftersom det i GATS-förhandlingarna ifrågasätts om nya tjänster på nätet skall räknas som audiovisuella tjänster. För nuvarande är traditionella audiovisuella tjänster av kulturella skäl undantagna från GATS-förhandlingarna. Men USA anser att digitala tjänster med kulturellt innehåll istället borde falla under tjänstesektorn e-handel, som knappast lär behandlas som kultur i WTO-sammanhang.
Det bör i artikel 6.2 (b) klargöras att det skall vara möjligt för medlemsstaterna att införa bestämmelser och stödordningar som erbjuder fördelar för inhemska kulturaktörer. Vidare bör bestämmelsen uttryckligen omfatta rätten att begränsa marknads-dominans såväl för utifrån kommande som inhemska kultur- och mediaföretag, i syfte att förhindra ägarkoncentration, vilket leder till likriktning av kultur- och medieutbudet och därmed hämmar den kulturella mångfalden.
På samma sätt anser KLYS att artikel 6.2 (c) måste kompletteras med att medlemsstaterna skall ha rätt att begränsa tillgången till finansiella stöd till att endast omfatta det egna landets aktörer på kulturområdet.
Public service-television och radio samt statligt finansierade verksamheter såsom bibliotek, arkiv, museer m m är i många länder, däribland Sverige, ett nödvändigt sätt att bevara och utveckla mångfald i kultur- och medieutbudet. Konventionens bestämmelser på området skulle enligt KLYS behöva skärpas på en del ställen. I artikel 6.2 (e) bör begreppet ’public service institutions’ definieras och/eller exemplifieras, för att ange vad som menas.
Ett sätt att bättre lyfta fram konstnärens ställning i konventionen är att i de exempel på åtgärder som medlemsstaterna kan vidta inom sina territorier för att uppnå en större kulturell mångfald också ange åtgärder som erkänner konstnärens viktiga roll i samhället och som gynnar deras ekonomiska och sociala villkor i enlighet med UNESCOs rekommendationer om the Status of the Artist. Ett sådant tillägg kan föras in i en ny artikel 6.2 (f).
Artikel 7 Obligation to promote the diversity of cultural expression
KLYS saknar en horisontell bestämmelse i artikel 7. Det bör i artikeln föras in en skyldighet för medlemsstaterna att ta hänsyn till kulturaspekterna när de fattar beslut inom andra politikområden, förslagsvis som en ny 7.2 (c). Jfr art 151.4 i EU:s Amsterdamfördrag som stadgar att gemenskapen och medlemsstaterna skall beakta de kulturella aspekterna då den handlar enligt andra bestämmelser i fördraget, särskilt för att respektera och främja sin kulturella mångfald.
Artikel 7.2 (a) och (b) om konstnärernas villkor och upphovsrätt
Bestämmelsen ålägger medlemsstaterna att erkänna den fundamentala och viktiga roll som konstnärer har i samhället och nödvändigheten av att skydda upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter. Även här måste tydliggöras att skyddet för upphovsrätten är teknikneutralt och skall gälla också i digitala medier.
Artikel 9, 10 och 11 Obligation of information and transparency, Obligation of public awareness och Responsibility and participation of civil society
Dessa bestämmelser är mycket viktiga, men skulle kunna skärpas. Det bör t ex bättre framgå att det civila samhället; frivilligorganisationer och andra, skall ha en självklar roll i arbetet med att försvara kulturell mångfald. Medlemsstaterna skall vara skyldiga att samarbeta med kultur- och konstnärsorganisationer och mer allmänt åstadkomma en folklig förankring.
Artikel 13 International consultation and coordination
Artikeln stadgar att medlemsstaterna skall ta hänsyn till målsättningarna i den aktuella konventionen när de gör andra internationella åtaganden. Bestämmelsen är oerhört viktig, men KLYS anser att formuleringen ’bear in mind’ är för svag och förordar att uttrycket ändras till ’give priority to’. Vidare bör ett tillägg göras som innebär att medlemsstaterna skall samarbeta för att skapa möjlighet för medlemsstater att, utan att behöva drabbas av sanktioner eller ersättningskrav, kunna ändra eller frånträda åtaganden som gjorts inom ramen för GATS eller andra internationella frihandelsavtal, om åtagandet har negativa konsekvenser för målsättningarna i denna konvention.
Artikel 16 Cooperation for development och Artikel 17 Preferential treatment for developing countries
Enligt KLYS bör konventionen innehålla starka bestämmelser om åtgärder för att stödja uppbyggnad av kulturell infrastruktur i utvecklingsländer, som många gånger är rika på konstnärliga traditioner och kulturella uttryck, men som inte har resurser och kapacitet att producera, distribuera, visa m m alla sina konstnärliga verk och prestationer. Sådana åtgärder, s k ’capacity-building’, bidrar till ett mer balanserat kulturutbyte mellan länder. KLYS välkomnar därför artikel 16 och 17.
Artikel 19 – Relationship to other instruments
Bestämmelsen skall reglera konventionens ställning i förhållande till andra internationella överenskommelser. Eftersom artikel 19 blivit så omdiskuterad inom UNESCO har man inte lyckats enas om en formulering utan i förslaget presenteras två alternativ till reglering. Alternativ B är enligt KLYS helt oacceptabel och skulle innebära att syftet med konventionen inte alls går att uppfylla. Konventionen skulle då bara kunna påverka framtida internationella överenskommelser.
Även alternativ A är otillfredsställande och skulle behöva ändras. Den aktuella skrivningen ger UNESCO-konventionen företräde endast om utförandet av rättigheter och åtaganden enligt existerande internationella överenskommelser allvarligt skulle skada eller hota den kulturella mångfalden. KLYS anser att det måste räcka att utförandet skadar eller hotar den kulturella mångfalden eller att medlemsstaterna uttryckligen kommer överens om att bestämmelserna i konventionen skall gälla i en tvist dem emellan. Det finns stater som gjort åtaganden inom ramen för GATS-avtalet och andra WTO-överenskommelser som inneburit negativa konsekvenser för kulturell mångfald. Exempel på detta är Nya Zeelands GATS-åtagande på TV-området eller det nyligen ingångna frihandelsavtalet mellan USA och Chile, Marocko och fem länder i Centralamerika, som begränsar dessa länders möjligheter att införa åtgärder och stödregleringar för kulturellt innehåll i digitala sammanhang.
Det är av fundamental betydelse att den aktuella konventionen tillämpas vid internationella förhandlingar om handelsliberaliseringar på olika områden. Den skall således inte underordnas WTO-avtalen och andra internationella frihandelsöverenskommelser och det måste med stöd av konventionen vara möjligt att frånträda gjorda åtaganden och ingångna överenskommelser som skadar eller hotar den kulturella mångfalden.
Artikel 21 – Intergovernmental Committée
Den aktuella konventionen måste bättre se till att garantera överensstämmelse mellan dess målsättningar och framtida internationella överenskommelser. KLYS föreslår därför att ett tillägg om detta görs i artikel 21.3 (g).
Det är önskvärt att den svenska regeringen intensifierar samarbetet internt mellan departementen i frågan om framtagande av ett juridiskt bindande instrument till skydd för den kulturella mångfalden. En aktiv dialog mellan kulturministern och handelsministern för att uppnå samsyn i frågan efterlyses sålunda av KLYS. Vi anser också att det i den svenska delegation som förhandlar inom ramen för WTO-avtalen bör ingå representanter från Kulturdepartementet och/eller kulturområdet. KLYS vill vidare uppmana den svenska regeringen att driva på nationellt och internationellt för att den aktuella konventionen skall komma till stånd så snart som möjligt
Avslutningsvis vill KLYS poängtera att det är viktigt att intressenterna på kulturområdet även fortsättningsvis involveras i arbetet med konventionen. KLYS kommer att bevaka arbetet med konventionen både på internationell och nationell nivå och förutsätter att det även efter den 27 oktober är möjligt att till Kulturdepartementet lämna synpunkter och att utveckla våra kommentarer i detta yttrande.
För KLYS
Ulrica Källén
Förbundssekreterare/jurist