KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 21 december 2005

KLYS’ och COPYSWEDEs gemensamma synpunkter på förslaget till EU-direktiv om straffrättsliga åtgärder till skydd för immateriella rättigheter samt förslaget till rambeslut om stärkta straffrättsliga åtgärder mot intrång i immateriella rättigheter

Innehåll:

Inledning

KLYS - Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - är en samarbets-organisation för olika konstnärliga yrkesgrupper som t ex skådespelare, regissörer, författare, musiker och bildkonstnärer. Genom våra 18 medlemsorganisationer företräder KLYS ca 30.000 yrkesverksamma svenska upphovsmän och utövande konstnärer inom olika konstarter. KLYS främsta uppgift är att förbättra konstnärernas villkor genom att samordna medlemsorganisationernas synpunkter i frågor av gemensamt intresse såsom upphovsrätten, arbetsmarknads- och socialförsäkringsfrågor samt yttrandefrihetsfrågor.

COPYSWEDE – Den ekonomiska föreningen COPYSWEDE har till ändamål att för konstnärorganisationernas räkning träffa avtal samt inkassera och fördela ersättning för vissa vidareutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. De områden som COPYSWEDE huvudsakligen verkat inom gäller vidareanvändning av verk och prestationer i form av ljud och rörliga bilder, främst radio och TV-program. COPYSWEDE har 14 medlemsorganisationer som alla företräder konstnärligt och litterärt verksamma upphovsmän och/eller utövande konstnärer på olika områden.

KLYS och COPYSWEDE har erbjudits tillfälle att yttra sig över rubricerade direktivförslag och förslag till rambeslut. Vi begränsar vårt yttrande till straffrättsliga frågor vad avser intrång i upphovsrätt och tar inte ställning till den allmänna frågan huruvida EU har eller bör ha befogenhet att fatta beslut och utfärda direktiv på straffrättens område.

Upphovsrätten, såväl de ekonomiska rättigheterna som den ideella rätten, är av grundläggande betydelse för yrkesverksamma upphovsmän och utövande konstnärer. Ersättningar baserade på upphovsrätt är en av de viktigaste inkomstkällorna för dessa yrkesgrupper. Den ideella rätten skyddar upphovsmän och utövare från kränkande ändringar av deras verk och prestationer och ska dessutom fungera som garanti för att deras namn anges i anslutning till förfogande med verket eller prestationen. Ett starkt upphovsrättsligt skydd innefattande ett effektivt sanktionssystem och möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att beivra intrång är därför av yttersta vikt för konstnärliga yrkesutövare.

Intrång i upphovsrätt har fått en allt större omfattning bl a genom Internet och den tilltagande ekonomiska och kulturella globaliseringen, vilket drabbar upphovsmän och utövande konstnärer genom stora ekonomiska förluster och bristande kontroll över verk och prestationer. Det finns därför enligt KLYS och COPYSWEDE stort behov av gränsöverskridande samarbete för att kunna beivra denna typ av olaglig verksamhet. Möjligheterna att beivra intrång får inte heller minska i och med övergången från analog till digital distribution.

KLYS och COPYSWEDE konstaterar att direktivförslaget och rambeslutet innehåller förslag till EU-harmoniseringar och uppmuntran till samarbete på det straffrättsliga området när det gäller skydd för immateriella rättigheter, t ex intrång i upphovsrätt. Den stora olikhet som trots TRIPS-avtalet fortfarande råder mellan de nationella påföljdsreglerna i EU:s medlemsländer leder bl a till att olaglig verksamhet med upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer flyttar till det land vars strafflagstiftning för immaterialrättsintrång är svag. Denna konsekvens försvårar beivrandet av upphovsrättighetsintrång. KLYS och COPYSWEDE anser därför att det finns ett stort behov av att samma starka skydd ges i hela Europa.

Den målsättning EU vill uppnå med direktivet förverkligas enligt KLYS och COPYSWEDE bättre på gemenskapsnivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen och utgör ett nödvändigt komplement till enforcement-direktivet (dir 2005/48/EG). Det är framför allt genom internationellt samarbete som man kan komma åt gränsöverskridande olaglig verksamhet med immateriella rättigheter. Påminnas skall att direktivet inte hindrar medlemsstaterna från att tillämpa striktare regler.

Direktivet

När det gäller i svensk rätt vanliga straffpåföljder som fängelse, böter och förverkande torde direktivet inte i sig föranleda några ändringar i svensk rätt.

När det gäller de andra påföljder som räknas upp i Artikel 4:2 är KLYS och COPYSWEDE i princip positiva till att flera olika typer av åtgärder kan vidtas gentemot dem som genom brott åsamkar rättighetshavarna skada och kan konstatera att flera av de uppräknade påföljderna förekommer i svensk rätt. KLYS och COPYSWEDE har dock omedelbart ingen uppfattning om och hur alla påföljderna kan ges en ändamålsenlig roll inom ramen för svensk straffrätt relaterad till immaterialrättsintrång.

Frågan om vad artikeln faktiskt påbjuder förtjänar att ställas. Vilket svängrum ges åt de nationella lagstiftarna genom formuleringen skall tillämpas i lämpliga fall?
Kan det tas som intäkt för att medlemsstaterna ges rätt att fullt ut ta skönsmässig hänsyn till den egna straffrättsliga traditionen och miljön, vilket dylika formuleringar kan tyckas öppna för? Eller skall lämplighetsbegreppet istället relateras strikt till avsikterna bakom och målsättningarna för direktivet, nämligen bl.a. effektiv bekämpning av intrång, skyddet för samhällsekonomin och de offentliga finanserna, upprätthållande av dels förtroendet för den inre marknaden, dels investeringarna i innovativ och kreativ verksamhet?

Rådets rambeslut

Förslaget till rambeslut är å andra sidan mer långtgående än direktivförslaget och innehåller ett antal konkreta moment som avviker från gällande svensk rätt. Beslutets artikel 2 innebär t ex att Upphovsrättslagens straffregler måste skärpas till ett högsta straff på minst 4 års fängelse jämfört med nuvarande två år. Bötes- och vitesnivåerna föreslås också läggas relativt högt.

Artikel 2

Enligt TRIPS-avtalet skall påföljderna såvitt avser intrång i exempelvis upphovsrätt, som sker i kommersiell omfattning, omfatta tillräckligt höga fängelsestraff och/eller böter för att vara avskräckande och straffen skall ”…motsvara de påföljder som utdöms för jämförlig allvarlig brottslighet.” I rambeslutet föreskrivs att medlemsländernas högsta straff för uppsåtligt upphovsrättsintrång skall vara fyra års fängelse som lägst. Att den lägsta maximinivån inom unionen skall vara fyra år motiveras med att detta generellt motsvarar den nivå som används i medlemsländerna för att beteckna allvarliga brott.

Nuvarande straffbestämmelse i den svenska upphovsrättslagen föreskriver böter eller fängelse i högst två år för intrång i upphovsrätt som skett uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Direktivet och rambeslutet skulle således kräva en förändring i påföljdsbestämmelsen. KLYS och COPYSWEDE välkomnar detta. Nuvarande bestämmelse är i påföljdshänseende analog med straffet för stöld av normalgraden (BrB 8:1). Vid stöld kan, i de fall gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada, dömas för grov stöld. Påföljden är då fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Motsvarande möjlighet saknas när det är fråga om intrång i upphovsrätt som avser ett betydande värde eller synnerligen kännbar skada. Detta är enligt KLYS och COPYSWEDEs mening en mycket allvarlig brist i nu gällande svensk lagstiftning.

Det bör i denna del särskilt framhållas att direktivet och rambeslutet föreskriver en miniminivå på detta område. Det vore enligt KLYS och COPYSWEDEs mening inte lämpligt att i svensk rätt begränsa en sådan skärpning av påföljden vid upphovsrättsintrång till ”kommersiell omfattning” eller att det är fråga om organiserad brottslighet. En ändring av svensk rätt så att, analogt med exempelvis grov stöld, det i upphovsrättslagen införs en bestämmelse om grovt brott vid upphovsrättsintrång skulle välkomnas av KLYS och COPYSWEDE. De kriterier som framhålls i direktivet och rambeslutet kan, jämsides med huruvida gärningen avsett betydande värde eller inneburit synnerligen kännbar skada, vara sådant som skall beaktas vid bedömningen av om brottet skall anses som grovt.

Artikel 4

KLYS och COPYSWEDE stödjer förslaget om att möjliggöra för berörda innehavare av immateriella rättigheter eller deras företrädare att bidra till utredningsgruppernas arbete. Deltagande från upphovsrättsorganisationer och s k collecting societies kan många gånger underlätta utredningsarbetet och är en modell som KLYS och COPYSWEDE ställer sig positiva till.

Artikel 6

KLYS och COPYSWEDE ställer sig positiva till att det inte skall krävas någon anmälan till åtal eller liknande för att möjliggöra inledande av förundersökning och lagföring av brott som avses i direktivet.

KLYS och COPYSWEDE vill i detta sammanhang framhålla vikten av att medlemsstaternas implementering av direktiv och rambeslut verkligen blir effektiv. Med det menar vi att det inte bara skall vara frågan om teoretiska möjligheter till brottsbeivring vars förverkligande, och därmed syftena bakom direktiv och rambeslut, omintetgörs av att rättsvårdande myndigheter har möjligheter att prioritera bort utredningsarbetet eller att efterge åtal. KLYS och COPYSWEDE skulle därför önska att direktivet kompletterades med påbud om effektiv lagföring.

För KLYS                                                 För COPYSWEDE

Ulrica Källén                                            Gun Magnusson
Förbundssekreterare/jurist                     Verkställande Direktör