Industrigatan 2A, 10tr 112 46 Stockholm
Telefon: 08 - 667 88 90, Telefax: 08 - 667 88 11
e-post: council@klys.se, webb: www.klys.se

Adress:
Industrigatan 2A, 10 tr
112 46 Stockholm

Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se

Stockholm den 30 mars 2009

 

KLYS yttrande över SOU 2008:109 EN HÅLLBAR LÄRARUTBILDNING
 

Presentation
Sammanfattande synpunkter
Den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan 3.2
Grundlärare 4.4
Ämneslärare 4.5
Angående IT
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Examensarbete

 

Presentation

KLYS är konstnärsorganisationernas samarbetsorgan och paraply när det gäller frågor av gemensamt intresse. Genom sina 18 medlemsorganisationer företräder KLYS ca 30 000 konstnärligt yrkesverksamma i Sverige inom områdena ord, ton, bild, scen och media, såsom författare, journalister, bildkonstnärer, musikskapare, musiker, regissörer, dansare och skådespelare. Viktiga arbetsområden för KLYS är bl.a. upphovsrätt, kulturpolitik, mediefrågor och arbetsmarknadsfrågor.

 

Fantasi är viktigare än kunskap. För kunskapen är begränsad, medan fantasin omfattar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling. Albert Einstein

Sammanfattande synpunkter

Utredningen SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning ger ett seriöst intryck med flera välgrundade förslag, bland annat idén med ämnesdidaktiska centra. Se nedan.

KLYS saknar emellertid det estetiska ämnet i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Vi vill därför föreslå en omstrukturering så att estetiska läroprocesser och uttryckssätt prioriteras och blir en del i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

KLYS föreslår att ”lek, lekteori, estetiska läroprocesser och uttryckssätt” får ett ökat utrymme i förskollärarutbildningen.
KLYS föreslår att ”estetiska läroprocesser och uttryckssätt” får ett ökat utrymme i grundlärarutbildningen.
KLYS föreslår att ” estetiska läroprocesser och uttryckssätt” får ett ökat utrymme i ämneslärarutbildningen.

KLYS ser med oro på den syn på estetiska ämnen som visar sig bland annat i de föreslagna förändringarna för gymnasieutbildningen (SOU 2008:27), där det estetiska programmet tas bort och ersätts av programmet ”Estetik och humaniora”. Antalet timmar i den valda profilen dans, teater, bild eller musik nära nog halveras mot dagens estetiska program.

Detta leder, som vi ser det, till en minskad attraktivitet för estetiska ämnen som kan bli förödande för utvecklingen av kreativitet och nytänkande. Risken finns att detta också innebär en urholkning av den breda bas som Sverige traditionellt sett hämtat sina konstnärer och kreativa kulturskapare från.
Det estetiska programmet startade 1994. Enligt Skolverket sökte sig 9 271 elever till programmet det första året. Läsåret 2007-2008 valde inte mindre än 23 697 elever det estetiska programmet, som i så motto måste sägas vara en succé. Bara de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga linjerna har fler sökande.
De elever som gått medieprogram och estetiska program har även utbildats i ledarskap. Huvuddelen av dem går vidare till högra studier.

Vi tar upp detta här för att vi anser att den föreslagna lärarutbildningen i viktiga avseenden blir en konsekvens av utredningen Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27).
Nämnda utredningar krockar i sin grundinställning till kulturen med Kulturutredningen (SOU 2009:16). Ser man det hela utifrån kulturutredningens och det ansvariga statsrådets perspektiv så borde estetämnen och kultur förstärkas i skolan som helhet och måste då följaktligen utgöra en viktig del av lärarutbildningen, på alla nivåer.

KLYS vill framhålla de estetiska ämnena som oerhört centrala att bevara som obligatoriska, detta då de enligt oss utgör en omistlig grund för lärares och elevers utveckling av kreativt tänkande, något som i sin tur ofta framhålls som avgörande för utveckling och formande av ett framtida hållbart samhälle. Ett exempel på den positiva inverkan som estetiska ämnen har på elever är att musik förbättrar barns matematiska, språkliga och spatiala förmåga (Joseph M Piro och Camilla Ortiz).

På senare år har det, inte minst från politiskt håll, talats mycket om betydelsen av ökad kunskap för att Sverige ska hänga med i den internationella konkurrensen. Detta, menar man, kräver en förbättrad skolundervisning och därför en förnyad lärarutbildning. Lärares och elevers kunskap ska ökas, något som i förlängningen ska ge Sverige mer framgångsrika företag, bättre tillväxt och en högre levnadsstandard.

Om detta säger KLYS att det självfallet är nödvändigt med ökad kunskap. Men, som belyses i det inledande citatet, får kravet på ökade kunskaper inte innebära att fantasi och kreativitet nedprioriteras.
Humaniora och estetiska ämnen förstärker obestridligen fantasi och kreativt tänkande, vilket ligger till grund för förståelse, motivation och inlärning. Den estetiska läroprocessen framhålls allt oftare i vetenskapliga sammanhang.

KLYS befarar att förslaget i SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning att överlåta undervisningen i estetiska ämnen till ämneslärare kommer att leda till en sjunkande kvalitet och en ökad pedagogisk likriktning, detta i en tid när estetiska läroprocesser och samspelet mellan skolan och kulturliv betonas allt mer.
KLYS anser att lärare i dagens och morgondagens skola måste ges gedigna förkunskaper om estetiska läroprocesser.

Den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan 3.2

KLYS menar att läromedelskunskap är nödvändig för alla lärarstudenter, och detta bör därför ingå i den utbildningsvetenskapliga gemensamma kärnan. Vi konstaterar därför med tillfredsställelse att läromedelskunskap får en framträdande plats inom kärnkurs 2 "Läroplansteori och didaktik".

Läromedelskunskap ska ge en orientering om olika möjligheter, men med fokusering på läromedlens pedagogiska funktion. KLYS vill framhålla tre områden som bör prioriteras:
• Läroböcker/lärobokspaket som ger ämnesöverblick, struktur och stadga åt elevers lärande, och ger lärarstudenterna en inkörsport till det ämnesdidaktiska fältet.
• Skolbibliotek: Det är viktigt att kunna utnyttja skolbibliotekens breda utbud av läromedia, facklitteratur, uppslagsverk, databaser, tidskrifter m m, och att se skolbiblioteket som en knutpunkt för samverkan över ämnesgränser. Vi finner det ytterst anmärkningsvärt att skolbiblioteken – som är så avgörande för elevers läsförmåga och vana att förhålla sig till litteratur och läsning – inte ens omnämns i utredningen.
• Webbsökning och databaser: Skolelever har i dag ofta en stor datakunskap och en improvisatorisk, kreativ förmåga som är viktig att tillvarata och vidareutveckla. Målet är att läraren ska ha förmågan att leda eleverna från spontan informationssökning till kritiskt medveten kunskapsbildning. Källkritik blir här också ett viktigt moment.

Upphovsrättsinformation har enligt KLYS en given plats i kärnkurs 1, ”Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder”, under frågeställningen ”Vilka lagar och regler gäller” (sid. 198-199). Det är en viktig värdegrundsfråga att lärare föregår med gott exempel och respekterar lagar och avtal på upphovsrättens område. Den blivande läraren ställs inför kopieringsproblematiken såväl när det gäller tryckta som digitala medier, både i den egna verksamheten och i handledandet av elever.

KLYS vill understryka det utredningen påpekar (sid. 319) att hela eller delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan också kan ges som behörighetsgivande komplettering för anställda obehöriga lärare.

Ett förslag är att använda t.ex. dramautbildning för lärare för att de ska kunna agera, engagera och entusiasmera eleverna. Skolan och lärarutbildningen har ett ansvar för att förmedla kultur och estetiska uttryck, vilket har bäring på livet i stort och i synen på samhället.

KLYS instämmer i de fyra övergripande perspektiv som utredningen föreslår ska prägla lärarutbildningen (sid. 192 ff.). Som komplement till ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt behöver lärarstudenterna en kreativ kompetens och en förmåga att inte enbart analysera sin undervisning utan också kunna utveckla den.
I kärnkurs 4, ”Utveckling och lärande” samt i kärnkurs 6, ”Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap”, bör utrymme ges för kreativa inslag hämtade från det estetiska området. Dramaövningar och rollspel, anknutna till exempelvis konflikthantering och ledarskap, kan stimulera kreativitet och stärka den blivande lärarens ledarskap i klassrummet.

Grundlärare 4.4

KLYS anser att grundlärarna måste ha estetiska ämnen i undervisningen. Utredningen föreslår att förskoleinriktningen får en enda modul, ”Estetiska läroprocesser och uttryckssätt”, 7,5 hp. (sid. 321 ff.)
Detta ser vi som förödande. I dag vilar hela förskolans verksamhet på en bas som utgörs av de kreativa uttrycken. För att lärarstudenterna ska få meningsfull utbildning inom det estetiska områdets olika delar bild, dans, dramatik, musik och slöjd – som alla inbördes har olika tekniker och uttrycksmedel – föreslår KLYS att minst två moduler (15 hp) ägnas detta område för förskoleinriktningen.

Fler skolor skär nu ned på sin estetiska utbildning. Klasserna blir mindre och dynamiken försämras. Estetlärarna blir färre och på vissa skolor försvinner de helt. Därmed försvinner också en viktig samordningspotential; estetlärarna har kompetens att utveckla kreativa samarbeten över ämnesgränser.
Många skolor har i dag inte råd att anställa speciella lärare i estetiska ämnen i åk 1-3. Grundlärarna i åk 1-3 föreslås i utredningen inte få någon estetisk utbildning alls. Detta är enligt KLYS oacceptabelt, och vi föreslår därför att man även här bör ha minst 1-2 moduler. Om inte grundlärarna får någon utbildning i de estetiska ämnen som man sannolikt kommer att undervisa i, riskerar vi att flera generationer elever inte får tillgång till någon kompetens på området.
Vårt förslag: Förläng estetiska ämnestiden för förskolelärare och ta in estetiska ämnen på alla grundlärarnivåer, med minst 1-2 moduler för grundlärare åk 1-3.

Ämneslärare 4.5

Vi är positiva till den föreslagna differentieringen av lärarutbildningen. Lärare i estetiska ämnen räknas till ämneslärare, och utbildningen bör liksom för allmänna ämnen differentieras ytterligare. För lärare i estetiska ämnen föreslår KLYS en inriktning på grundskolans årskurs 4-9 samt en inriktning på gymnasieskola och vuxenutbildning. Vi förutsätter då att grundlärare för årskurs 1-3 får grundläggande estetisk utbildning enligt ovan.

KLYS konstaterar med tillfredsställelse att den alternativa ingången till ämneslärarexamen står öppen för lärare i praktiska och estetiska ämnen (sid. 342). Utredningen påpekar att de estetiska ämnena ställer särskilda krav på lärarna i fråga om konstnärlig skicklighet och hantverksskicklighet (sid. 280 f.). Detta menar KLYS är ett starkt argument för att konstnärligt yrkeserfarna lärare bör ha en ingång till utbildningen. I samband med antagning till den alternativa ingången krävs validering. Vi är positiva till validering och en mer enhetligt utformad sådan, så att individuella och nationella rättviseaspekter tas tillvara.

Utredningen föreslår att lärare i estetiska ämnen, förutom utbildning i estetisk didaktik och teori, behöver utbildning i egen konstnärlig produktion (sid. 281). Vi instämmer i detta. Däremot vänder sig KLYS med kraft mot påståendet att den egna konstnärliga utvecklingen inte ska vara ett självändamål. Kultur har alltid ett större eller mindre inslag av självändamål. Ska lärarstuderande kunna ”förevisa och inspirera” så krävs att de fortlöpande utvecklar sitt eget kreativa skapande.

KLYS förespråkar också möjligheten för lärare i estetiska ämnen att kunna ta tjänstledigt för att vara ute och jobba i den konstnärliga sektor man ska undervisa i.

KLYS stöder tanken på ämnesdidaktiska centra (sid. 350-352). Bland tidigare s.k. nationella resurscentra fanns inget sådant för de estetiska ämnena. KLYS välkomnar därför särskilt att utredningen nu föreslår ett ämnesdidaktiskt center även för området estetiska ämnen. Viktigt är att de olika estetiska ämnena ges möjlighet till utveckling av sin speciella ämnesdidaktik.

Angående IT

Modern informations- och kommunikationsteknik (IT) ger nya förutsättningar för användning och spridning av skyddade verk i undervisningssammanhang. Den nya tekniken aktualiserar viktiga frågor om respekt för upphovsrättslagstiftningen. Därför anser vi att det är av vikt att information om upphovsrätt ingår i lärarutbildningen.

Som nämnts ovan är det viktigt att utbildningen omfattar kunskap i källkritik och upphovsrätt samt att den stärker lärarnas källkritiska tänkande. Det är också av vikt att utbilda lärarstudenterna i hur man använder data och datorer kreativt i den kreativa processen. Datakunskap bör finnas med under hela utbildningen och som en del i alla ämnen (sid. 370-371).

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Utredningen föreslår att verksamhetsförlagd utbildning ska utgöra ett separat moment (sid. 398). KLYS menar att de två första kärnkurserna bör ha lästs innan första VFU-perioden inträffar.

Att VFU föreslås bli ett separat moment om sammanlagt minst 30 hp tolkar KLYS som att det ska vara en kurs med egen kursplan. Förslagsvis kan läromedelsanvändning ingå, liksom skolbiblioteksbesök. För lärarstudenter i estetiska ämnen bör möjlighet finnas att göra en VFU-period vid någon kulturinstitution.

Examensarbete

När det gäller examensarbeten är vi överens med utredaren om att den vetenskapliga nivån behöver höjas. Examensarbetena förutsätts eller rekommenderas i de flesta utbildningar utföras inom ämnesutbildningen, och då med utbildningsvetenskaplig/didaktisk inriktning. För lärarstudenter i estetiska ämnen ska examensarbetet även kunna vara av estetisk/kreativ art, men bör då kopplas till ett krav på skriftlig dokumentation för att upprätthålla den akademiska nivån.


För KLYS

Anna Söderbäck, ordförande KLYS

Torsten Sverenius, kommunikatör KLYS