KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 6 oktober 2008

KLYS och Copyswedes synpunkter på grönboken om Upphovsrätten i kunskapsekonomin

Innehåll

Inledning
KLYS och Copyswedes allmänna inställning till inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt
Avtalslicensordningar
Grönbokens frågor:
3.1 Undantag för bibliotek och arkiv
3.1 Undantaget till förmån för funktionshindrade

Inledning

KLYS och Copyswede har inbjudits att lämna synpunkter på EU-kommissionens grönbok om Upphovsrätten i kunskapsekonomin. KLYS och Copyswede har valt att i yttrandet först lyfta fram vår principiella syn på upphovsrätten och dess inskränkningar och avtal, därefter kommer vi att svara på några av grönbokens frågor.

I grönboken tar EU-kommissionen upp frågor som rör inskränkningar och avtal som är av betydelse för kunskapspridningen, t ex tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på bibliotek och arkiv, spridning av verk för undervisnings- och forskningsändamål och till funktionshindrade. En distinktion som är viktig att hålla i minnet i detta sammanhang är den mellan undantag och inskränkningar. I svensk rätt skiljer vi mellan undantag från upphovsrättsligt skydd, som t ex beträffande författningar i 9 § URL, och inskränkningar i upphovsrättsligt skydd i 2 kap URL. I grönboken används genomgående begreppet undantag.

En övergripande synpunkt från KLYS och Copyswede när det gäller grönboken är avsaknaden av en beskrivning av upphovsmannens och den utövande konstnärens perspektiv när det gäller kunskapsspridning på de aktuella områdena. EU-kommissionen gör i grönboken anspråk på att balansera olika intressen i den s k kunskapsekonomin, men det är framför allt situationen för förlag, bibliotek, lärosäten, museum, arkiv, forskare, funktionshindrade och allmänheten i stort, som behandlas. De konstnärer och författare som skapar de alster som förutsätts användas och spridas i kunskapsekonomin hamnar i skymundan. KLYS och Copyswede vill därför understryka att de verk och prestationer som det talas om i grönboken är resultatet av upphovsmäns och utövande konstnärers konstnärliga och intellektuella skapande som är skyddat av såväl den ekonomiska som den ideella upphovsrätten.

Grönboken tar dock inledningsvis upp problematiken med att upphovsmän och utövande konstnärer (med upphovsmannen jämställs fortsättningsvis den utövande konstnären) inte har fått några nämnvärda intäkter genom att utöva den nya rätten att göra verk tillgängliga för utnyttjanden på Internet. Detta förhållande visar att ett förstärkt rättsskydd inte automatiskt leder till att upphovsmannen tillförsäkras någon ersättning för ett ökat utnyttjande av dennes verk. Orsaken är bl a den svaga ställning som upphovsmannen har som avtalsslutande part. KLYS och Copyswede anser att detta konstaterande måste tas på allvar. I Sverige har ett lagstiftningsarbete nyligen inletts som ska se över det kapitel i upphovsrättslagen som reglerar upphovsrättens övergång. KLYS och Copyswede förväntar sig att denna utredning resulterar i en förstärkning av upphovsmannens ställning som avtalsslutande part och att förutsättningar därmed skapas för en bättre balans på den upphovsrättsliga avtalsmarknaden, så att upphovsmannen får möjlighet att dra ekonomisk nytta av sina lagstadgade rättigheter.

KLYS och Copyswedes allmänna inställning till inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt

De inskränkningar som görs i upphovsmannens rättigheter är av grundläggande betydelse för dennes verksamhet som konstnär. Utgångspunkten måste vara att upphovsmannen ska förbehållas rätt att ekonomiskt tillgodogöra sig alla sådana utnyttjanden som har ekonomisk betydelse. Det innebär att varje yrkesmässigt eller på annat sätt systematiskt utnyttjande av upphovsmannens prestationer ska medföra ersättning till denne, oavsett om verket sprids på CD, papper, via tråd eller på Internet.

Möjligheten att göra inskränkningar bör därför användas mycket restriktivt. Inskränkningar ska inte införas för att tillgodose ekonomiska intressen, oavsett om de är allmänna eller enskilda. När inskränkningar ändå anses nödvändiga av praktiska skäl bör lagstiftaren välja de för upphovsmannen minst ingripande åtgärderna. Inskränkningarna ska vara begränsade och noggrant preciserade och prövas mot det s k trestegstestet. Lagstiftaren måste också ta hänsyn till att inskränkningar slår olika hårt och på olika sätt beroende på verkets art. Det är uppenbart att digitala kopierings- och kommunikationsmöjligheter bidrar till att många inskränkningar idag faktiskt kommit att oskäligt inkräkta på upphovsmännens legitima intressen.

En inskränkning ska vara preciserad och avgränsad såväl beträffande vad som får utnyttjas med stöd av bestämmelsen som beträffande vilka ändamål och på vilket sätt detta får ske. Vid bedömningen av vad som är ett normalt utnyttjande av ett verk måste utgångspunkten vara att upphovsmannen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna utöva sin exklusiva rätt genom att träffa avtal. En analys av marknaden för verket måste göras.

Vidare innebär kravet att upphovsmannens legitima intressen ska tillgodoses, att upphovsmannen ska ha rätt att få ersättning för sitt arbete och att denna ersättning liksom lönerna på arbetsmarknaden och priserna på marknaden för varor fastställs marknadsmässigt. Inskränkningar som har till enda syfte att tillgodose rent ekonomiska intressen hos det allmänna eller hos någon enskild är med detta synsätt oacceptabla.

Om avtal mellan användare och rättighetshavare föreligger på ett visst område kan en inskränkning inte anses vara förenlig med trestegstestet. Här kan tilläggas att de skäl som förr fanns för inskränkningar i upphovsrätten till stora delar bortfallit, eftersom det på många delar av upphovsrättsområdet bildats representativa och effektiva upphovsrättsorganisationer som på ett smidigt sätt kan träffa avtal om sina medlemmars verk och prestationer till förfogande.

Mot denna bakgrund är KLYS och Copyswede av uppfattningen att det inte finns något behov av ytterligare inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt utöver de som uppställs i Infosocdirektivet.

Avtalslicensordningar

Den nordiska avtalslicensmodellen garanterar tillgången till verk och prestationer samtidigt som en ersättning fastställd genom fria förhandlingar utgår till upphovsmännen. Infosocdirektivet ger i beaktandesats 18 utrymme för fortsatt tillämpning av avtalslicenser genom upplåtelseavtal som representativa konstnärsorganisationer ingår. KLYS och Copyswede vill understryka att avtalslicensen är ett lämpligt sätt att licensiera användning av skyddade verk och prestationer i digitala medier, t ex på de områden som tas upp i grönboken. Enligt vår mening bör man i Sverige och inom EU ta fasta på detta. På de områden där det inte är praktiskt möjligt att förvalta rättigheter individuellt, bör avtalslicensmodellen väljas framför en inskränkning i upphovsrätten.

Upphovsmännens organisationer är i Sverige och i övriga Norden väl organiserade, samordnade och avtalsberedda och har förmåga att med precision fördela ersättningar som framförhandlas och inkasseras på grund av sådana avtal.

Grönbokens frågor:

Fråga 1
KLYS och Copyswede har inget emot att enskilda avtal och riktlinjer uppmuntras när det gäller redan existerande inskränkningar på det här området. Upphovsmännens organisationer arbetar ständigt på att utveckla olika typer av avtal och riktlinjer när det gäller licensiering till olika användare. Vi vill här peka på lämpligheten och fördelen med avtalslicensordningar på det här området. Se ovan.

Fråga 2
När det gäller avtalslicenser, se ovan.

Fråga 3,4 och 5
Enligt KLYS och Copyswede finns det inte behov av fler undantag eller inskränkningar i Infosocdirektivet. Vi stödjer att listan av tillåtna inskränkningar i direktivet är uttömmande. Upphovsmännen och övriga rättighetshavare måste ges tid och utrymme att förhandla med företrädare för t ex bibliotek och arkiv, så att behov och villkor för rättighetsklareringen kan diskuteras och lösas på ett för alla parter tillfredsställande sätt. Upphovsrättssällskapen i Sverige och i Norden förhandlar redan och har beredskap för att förhandla om kollektiva avtal för rättighetsklarering på de områden grönboken behandlar.

3.1 Undantag för bibliotek och arkiv

Bibliotekens och bibliotekariernas viktiga roll som förmedlare av konstnärliga och litterära verk och prestationer (böcker, CD-skivor, DVDer m m) till allmänheten är omistlig. Men de har också en viktig uppgift att se till att upphovsmannens intressen tillvaratas på ett korrekt sätt när dennes upphovsrättsligt skyddade verk ska tillgängliggöras digitalt till allmänheten.

Fråga 6
Det finns enligt KLYS och Copyswede inget behov av att ändra i Infosocdirektivet när det gäller den tillåtna inskränkningen till förmån för bibliotek.

Fråga 7
Ja, vi tycker att de uppräknade institutionerna bör uppmuntras att ingå licensavtal med berörda rättighetshavare och deras organisationer.

Fråga 8 a, b c
När det gäller dessa frågor anser KLYS och Copyswede att prioritet bör ges till licensavtal mellan berörda parter.

Fråga 9
Att skanning av verk i bibliotekens samlingar för att göra innehållet i dem sökbart på Internet går utöver räckvidden för de nuvarande inskränkningarna i upphovsrätten är självklart och behöver därför, enligt KLYS och Copyswede, inte klargöras. Det kan dock finnas anledning att se över möjligheten att avtalslicensreglera den digitalisering som biblioteken kan ha behov av, utöver de förfoganden som de har rätt till med stöd av inskränkning för bevarande- och säkerhetsändamål.

Fråga 10-12 Anonyma verk
KLYS och Copyswede anser att problemet med anonyma verk kan lösas på nationell nivå genom avtalslicensordningar (jfr den danska avtalslicensen på området).

3.1 Undantaget till förmån för funktionshindrade

Det är KLYS och Copyswedes uppfattning att funktionshindrade av demokrati- och rättviseskäl ska ha rätt att ta del av upphovsrättsligt skyddade verk med tekniska hjälpmedel. I Sverige finns redan flera avtalslösningar för tillgång till skyddade verk till människor med olika typer av funktionshinder. Några förutsättningar för att denna typ av avtal ska komma till stånd är att upphovsmännen, vars verk tillgängliggörs i detta syfte, ska erhålla skälig ersättning för användningen. Otillåten spridning av verk som tillgängliggörs på detta sätt måste effektivt förhindras liksom användning av andra än funktionshindrade.

Fråga 19-21
KLYS och Copyswede anser inte att det behövs några förändringar i Infosocdirektivet när det gäller inskränkningar för spridning av verk för undervisnings- och forskningsändamål. Berörda parter bör träffa frivilliga avtal utifrån de behov som finns inom undervisning och forskning, vilket ger förutsättningar för balanserade avtalslösningar.

Fråga 22-23
Se ovan KLYS och Copyswedes principiella inställning till inskränkningar i upphovsmannens ensamrätt.

Fråga 24-25
Det ska här framhållas att vi anser att vissa inskränkningar till förmån för främjandet av den fria debatten och det offentliga samtalet är motiverade. Det ska t ex finnas möjlighet att citera ur offentliggjorda litterära och musikaliska verk samt att i vetenskaplig eller kritisk verksamhet, som till sitt föremål har just upphovsrättsligt skyddade verk, kunna återge de verk som behandlas. En sådan frihet är ett livsvillkor även för de konstnärliga och litterära yrkesutövarna. Men återgivning av detta slag ska endast få ske under förutsättning att ideell rätt respekteras, att proportionalitet iakttas och att ovidkommande ekonomiska intressen inte främjas.

De upphovsrättsliga regler som idag finns när det gäller rätt att citera, att bearbeta andras verk m m är enligt KLYS och Copyswede tillfredsställande och behöver inte ändras.

För KLYS                                     För Copyswede
Ulrica Källén                                Mattias Åkerlind
Förbundssekreterare/jurist            Verkställande direktör