KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 11 november 2005

Remissyttrande från KLYS över delbetänkandet SOU 2005:57 Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt?

Innehåll:

Presentation
Inledning
Konsekvenser för kultur- och medieområdet
Kompensatoriska åtgärder
Avgränsnings- och tillämpningsproblem

Presentation

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd - är ett samarbetsorgan för arton konstnärsorganisationer inom områdena ord, ton, scen, bild och media. KLYS företräder dessa yrkesgrupper i frågor av gemensamt intresse såsom upphovsrätt, arbetsmarknad, skatterätt och yttrandefrihet. KLYS yttrande begränsar sig till de delar av utredningen som berör kultur- och medieområdet.

Inledning

KLYS har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade betänkande. KLYS och flera av KLYS medlemsorganisationer har vid upprepade tillfällen under utredningsarbetets gång lämnat synpunkter beträffande mervärdesskatt på kulturområdet. Vi har vid dessa tillfällen förordat en så långt som möjligt enhetlig reducerad kulturmoms. I den förfrågan från utredningen som riktades till kultursektorn under våren/sommaren 2003 anvisade KLYS hur flera av de gränsdragningsproblem och tillämpningssvårigheter som nu finns skulle kunna undanröjas inom ramen för en låg momssats på kulturområdet i enlighet med Bilaga H i EG:s sjätte momsdirektiv. Det är beklagligt att de bedömningar och synpunkter som framförts från konstnärsorganisationerna inte påverkat rekommendationen i utredningens delbetänkande. KLYS vill därför hänvisa till Maria Ekas, expert från Utbildnings- och kulturdepartementet, särskilda yttrande som tar fasta på kultursektorns kritik.

Konsekvenser för kultur- och medieområdet

I utredningen saknas en kultur- och mediepolitisk konsekvensanalys såväl av rekommen-dationen om en generell normal mervärdesskattesats om 21,7 % genom slopande av de reducerade momssatserna som av de alternativ till rekommendationen som utredningen redogör för. Det är enligt KLYS inte rimligt att genomföra en sådan ingripande förändring av kultur- och medielivets ekonomiska förutsättningar utan att göra en ordentlig undersökning av vad effekterna kan bli.

Regering och riksdag har uttalat att skattepolitiska reformer kan få genomgripande effekter för kulturarbetare. Ett övergripande konstnärs- och kulturpolitiskt mål är därför att hänsyn ska tas till kulturlivets speciella förhållanden när man fattar beslut inom andra politikområden. Skattepolitiken ska stödja och samspela med kulturpolitiken. Jfr uttalanden i den kulturpolitiska propositionen 1996/97:3 s. 33.

De konsekvenser av rekommendationen som är överblickbara kan knappast anses vara förenliga med de kulturpolitiska mål som riksdagen antog 1996. I de kulturpolitiska målen ingår bl a att alla medborgare ska kunna ta del av kultur till rimliga priser och att utbudet ska präglas av mångfald och bredd. En rejält höjd moms på kulturområdet (ca 16 procentenheter) kommer att innebära en rad negativa effekter för olika kulturverksamheter. Den skulle leda till stora nedskärningar och höjda biljettpriser i en ofta och till stora delar underfinansierad och krisdrabbad bransch. Efterfrågan på kultur kommer att minska och innehållet i kulturutbudet påverkas genom ökade satsningar på det likriktade och publikfriande. Detta påverkar i sin tur antalet arbetstillfällen och ersättningarna till kulturarbetare. En låg moms på kulturområdet bidrar till mångfald och kvalitet i kulturutbudet. De positiva erfarenheterna av införandet nyligen av gratis entré på ett antal museer kan ses som ett exempel på prisets inverkan på tillgängligheten inom en viktig kultursektor.

Till bilden hör också faktumet att kultursektorn tidigare var i stort sett momsbefriad. Det är således ett område som för knappt tio år sedan i de flesta fall inte belastades med moms som utredningen nu vill beskatta med nästan 22 %. Vid EU-inträdet anpassades sig Sverige till den gängse ordningen inom EU genom att utnyttja de möjligheter som finns enligt EU:s sjätte momsdirektiv att ha reducerade skattesatser för olika kulturella verksamheter. Mot denna bakgrund avstyrker KLYS kraftigt utredningens rekommendation om en generell normal mervärdesskattesats om 21,7 % genom slopande av de reducerade momssatserna.

Kompensatoriska åtgärder

Utredaren nämner att vissa kompensatoriska åtgärder kan bli aktuella på kulturområdet vid ett slopande av de reducerade skattesatserna, men det läggs inga konkreta förslag på sådana åtgärder. Enligt utredningens tabeller är höjningen av momssatserna på kulturområdet från 6 % till 21,7 % värd cirka 5 miljarder kr. En kompensation till kulturområdet i denna storlek är knappast realistisk om rekommendationen genomförs. Det är enligt KLYS erfarenheter överhuvudtaget svårt att få fram nya medel till kulturområdet, varför nya miljarder till kulturen får betraktas som otänkbart.

Enligt KLYS mening är det dessutom ett förenklat synsätt att ställa en generellt verkande åtgärd som höjd moms mot ett motsvarande behov av ökat statligt bidrag på de områden som utsatts för momshöjning. Behoven kan faktiskt vara större eller ändra karaktär t ex beroende på de olika kulturområdenas olika marknadsmässiga förutsättningar. I frånvaro av konsekvensanalyser står det enligt KLYS under alla omständigheter klart att en hög eller höjd moms på kulturverksamheter inte stimulerar till deltagande och tillgänglighet. KLYS förordar en fortsatt låg moms på kulturverksamheter. KLYS och dess medlemsorganisationer kommer att i andra sammanhang återkomma till behoven av såväl generella som riktade statliga insatser inom kultursektorn.

Avgränsnings- och tillämpningsproblem

Enligt de uppgifter utredningen fått in från Skatteverket finns kultur- och upphovsrätt med bland de områden som anses utgöra de största avgränsnings- och tillämpningsproblemen. KLYS delar uppfattningen att det finns problem med gränsdragningar på området, men dessa ska inte överdrivas. Att ett nytt område i momssystemet ställer till gränsdragningsproblem är inte så konstigt. Det ska i sammanhanget påminnas om att gränsdragningsproblem fanns redan 1991 mellan det momspliktiga och momsbefriade området, där stora delar av kulturen då ingick. Flera av KLYS medlemsorganisationer vittnar också om att momsadministrationen är ett minskande problem för konstnärer, eftersom de nu börjar lära sig hur de nya momsreglerna fungerar. KLYS och konstnärsorganisationerna har också lagt fram en rad konkreta förslag som syftar till att avskaffa de gränsdragningsproblem på kulturområdet som utredningen lyfter fram som särskilt betungande, bl a genom införande av momsplikt på idag momsbefriade områden. Se nedan.

De administrativa problemen och gränsdragningssvårigheterna skulle också underlättas genom att Skatteverket tillförs större kompetens på kulturområdet. KLYS har vid flera tillfällen framfört att en rikstäckande samlad kompetens inom Skatteverket i likhet med den artistavdelning för kulturarbetares deklarationer som finns på Skattemyndigheten i Stockholm bör inrättas. En sådan enhetlig hantering av kulturarbetares skattefrågor som också omfattar mervärdesskattefrågor skulle leda till en förenklad och mer förutsägbar momshantering på kulturområdet. Frågan drevs också av utredare Anders Forsman i utredningen SOU 2003:21 Konstnärerna och trygghetssystemen.

Sverige och EU samt möjligheter inom ramen för EU:s momsdirektiv
I princip alla EU-länder, förutom två, har reducerade momssatser (mellan ca 5-10 %) på kulturområdet. Det svenska mervärdesskattesystemet på kulturområdet är således inte på något sätt avvikande i europeiskt perspektiv. EU:s sjätte momsdirektiv Bilaga H ger EU:s medlemsländer möjlighet att tillämpa en eller två reducerade skattesatser. Dessa regler är inte tidsbegränsade och tillämpas i mycket stor utsträckning av EU:s medlemsstater. Det finns dessutom starkt stöd i Europa för att fortsätta möjliggöra en reducerad moms för de flesta kulturella varor och tjänster. Tendensen går snarare mot att utvidga listan i bilaga H i momsdirektivet än att korta ned den. Detta gäller i högsta grad kulturella varor och tjänster. Ett exempel är önskemålet om att föra in cd-skivan i listan, vilket bl a Frankrike driver.

KLYS anser att det i utredningen närmare borde ha analyserats vilka typer av förenklingar man skulle kunna åstadkomma vid behållande av en låg moms på kulturområdet inom ramen för EU:s momsdirektiv. Även om en generell reducerad momsskattesats inte är möjlig för hela kulturområdet enligt momsdirektivet, kan det nuvarande området utvidgas så att nuvarande gränsdragningsproblem minskar. Sverige borde till fullo utnyttja de möjligheter EG-rätten medger att tillämpa reducerad skattesats för olika kulturverksamheter.

KLYS vill här peka på en rad EG-rättsligt möjliga förenklingar;

- slopande av undantaget från moms för utövande konstnärers framförande av konstnärliga och litterära verk och införande av 6 % moms för dessa tjänster. Härigenom elimineras de gränsdragningsproblem som finns mellan överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter enligt upphovsrättslagen och utövande konstnärers framförande av upphovsrättsligt skyddade verk.

- avskaffande av bestämmelsen om begränsning i avdragsrätten i s k blandad verksamhet, t ex för kulturinstitutioner såsom scenkonstverksamheter med offentliga bidrag. Jfr spanskt fall i EG-domstolen som ger denna typ av verksamheter full avdragsrätt.

- förenkling av momsen för bildkonstverk till 6 %. Se vidare KLYS medlemsorganisationer KRO och KIFs gemensamma yttrande över betänkandet.

- sänkning av momsen för tillträde till danstillställningar från 25 % till 6 % för att undvika gränsdragningsproblem mellan entréavgift till konsert (6 %) respektive danstillställning (25 %)

Det kan ifrågasättas varför de grupper som man tidigare velat gynna med reducerad moms, såsom kultursektorn, nu ska behöva betala en generell skattesänkning. Kulturområdet får dessutom genom höjd moms en försämrad konkurrenskraft jämfört med tidigare både nationellt och internationellt. En normalskattenivå på kulturområdet skulle således inte innebära en EU-harmonisering, utan endast göra Sverige mer avvikande.

Övrigt angående en låg moms på kultur- och medieområdet
En låg moms på medieområdet innebär ett bidrag till bättre tillgänglighet och därmed till den demokratiska processen, även om den inte innebär någon garanti för verklig mångfald och oberoende medier. Också här gör sig behovet av riktade insatser gällande vid sidan av en låg moms.

I den public service-utredning som presenterades i våras - SOU 2005:2 Finansiering och skatter - föreslås att den nya s k medieavgiften, som ersätter den nuvarande TV-licensen, ska beläggas med moms. En momsbeläggning av den nya avgiften förutsätter dock enligt utredningen en låg momssats om 6 %. Vidare förutsätter det nyligen träffade femåriga filmavtalets konstruktion en momssats om 6 %.

KLYS vill också framföra att vi anser att beslut i fråga om de förslag som läggs i SOU 2002:74 Mervärdesskatten i ett EG-rättsligt perspektiv beträffande slopande av generell momsfrihet för allmännyttiga ideella föreningar på kulturområdet samt för upphovsmans försäljning av konstverk bör samordnas med resultatet av den nu aktuella momsutredningen. En momsbeläggning av dessa verksamheter/transaktioner kan enligt KLYS också bara godtas om den momsnivå som i så fall införs är låg, d v s i nivå med den momssats som föreligger i övrigt på kulturområdet, för nuvarande 6 %.

Mot denna bakgrund finns det starka skäl att behålla en låg momssats på kulturområdet så långt det är möjligt inom ramen för EU:s sjätte momsdirektiv.

För KLYS

Ulrica Källén
Förbundssekreterare/jurist