KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 1 mars 2004

Yttrande över Radio- och TV-lagsutredningens betänkande SOU 2003:109 Must carry

Innehåll:

Presentation
Inledning
Kap 5 Överväganden och förslag
Särskilt yttrande av Marén och Larsson

Presentation

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – företräder cirka 30.000 kulturellt yrkesverksamma i Sverige såsom författare, tonsättare, bildkonstnärer, dramatiker, musiker, journalister och skådespelare. KLYS utgörs idag av 18 medlemsorganisationer som inom ramen för KLYS samarbetar i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om upphovsrätt, arbetsmarknad, yttrandefrihet och kulturell mångfald. KLYS har ett upphovsrättsligt samarbete med upphovsrättsorganisationen COPYSWEDE. COPYSWEDE förhandlar, träffar avtal, inkasserar och fördelar ersättning för vissa vidareutnyttjanden av ljud och rörliga bilder, t ex TV-program eller hela TV-kanaler, för upphovsmäns och utövande konstnärers räkning. Eftersom COPYSWEDE har specialkompetens på området vill KLYS därför i de delar av utredningen som berör upphovsrätts- och ersättningsfrågor hänvisa till COPYSWEDEs yttrande.

Inledning

KLYS har under en lång rad år förespråkat och försvarat behovet av en stark och självständig licensfinansierad public serviceverksamhet i Sverige som inte behöver ta kommersiella hänsyn. Det är enligt KLYS av yttersta vikt att public service-bolagen når ut med ett brett och kvalitativt utbud präglat av pluralism och kulturell mångfald till en så stor del av befolkningen som möjligt. På så sätt når också upphovsmän och utövande konstnärer fram till publiken med sina verk och prestationer. En radio och TV i allmänhetens tjänst kommer att spela en ännu starkare roll i det framtida medielandskapet med digitalisering av distributionskanalerna. Digitaliseringen kommer att innebära mer utrymme i kabelnäten, vilket bl a möjliggör ett ökat nordiskt public serviceutbyte. Något som KLYS välkomnar.

Som ett led i KLYS arbete med att värna en television i allmänhetens tjänst har KLYS aktivt protesterat mot den nedläggning av programproduktion runt om i landet som nu beslutats av SVT:s styrelse. Vi är tveksamma till om denna omorganisation med neddragning av resurser på produktionsorter är förenlig med de riktlinjer för en decentraliserad organisation som anges i proposition 2000/01:94. SVT kan enligt KLYS inte anses leva upp till bestämmelserna i sändningstillståndet om programproduktion utanför Stockholm. Nedmonteringen av en genuin och kreativ produktion med lokal förankring har redan påbörjats. När den lokala programproduktionen är nedlagd kommer det att vara oerhört svårt att bygga upp den igen. SVT står därför inför en akut kris som statsmakten måste ta sitt ansvar för att rädda.

Liksom det är av både allmänt och mediepolitiskt intresse att säkerställa att hela den svenska befolkningen har tillgång till ett grundläggande TV-utbud, är det också av fundamental betydelse att allmän-TV produceras ute i landet av personer som har förankring och är verksamma på orten. Public servicekanalernas status som must carry-kanaler kommer att påverkas när SVT:s planerade omorganisation genomförs. Det bör vara angeläget för public servicekanalerna att finnas med i must carry-utbudet och att upprätthålla en regional och lokal förankring i sitt utbud. SVT har också ett långtgående kulturansvar i vilket ingår att tillhandahålla ett mångsidigt utbud av hög kvalitet och tillvarata den svenska kulturen i dess vidaste bemärkelse, bl a genom kulturprogramproduktion på orter runt om i landet.

Kap 5 Överväganden och förslag

5.2 Skall vidaresändningsplikten finnas kvar?

Utredningen gör bedömningen att vidaresändningsplikten bör finnas kvar även vid övergången till digitala sändningar. KLYS delar denna bedömning. Det finns ett starkt allmänintresse av att befolkningen i hela landet kan nås av det programutbud som utgör public service eller som sänds under väsentligen samma villkor som public service. Yttrandefrihets- och informationsintressena gynnas och public service-televisionens ställning förstärks genom reglerna om must carry. Det är enligt KLYS en viktig medie- och kulturpolitisk målsättning att alla garanteras ett brett och mångsidigt programutbud präglat av kulturell mångfald.

5.3 Hur många programtjänster skall vidaresändningsplikten omfatta?

Utredningen föreslår att hela SVT:s utbud skall omfattas av vidaresändningsskyldighet efter digitaliseringen, inklusive Barnkanalen, SVT24 och den kommande Kunskapskanalen, samt högst tre samtidigt sända programtjänster som sänds av tillståndshavare som inte finansieras via TV-avgiftsmedel, d v s totalt minst åtta kanaler.

KLYS tillstyrker bibehållandet av de huvudsakliga kriterierna för vilka program som kan komma i fråga för vidaresändningsplikt. Det är således rimligt att krav ställs på att must carry-kanalerna även fortsättningsvis skall sändas med stöd av ett tillstånd som föreskriver opartiskhet och saklighet samt ett mångsidigt programutbud där det ingår nyheter.

Ur ett yttrandefrihetsrättsligt perspektiv kan det dock ifrågasättas om must carry skall omfatta så pass många kanaler som utredningen föreslår, totalt minst åtta kanaler jämfört med nuvarande totalt tre. Must carry-plikten är ett ingrepp i kabel-TV-operatörens äganderätt och inskränker dennes grundlagsenliga rätt att själv avgöra vilket programinnehåll som skall sändas. En sådan inskränkning kan accepteras endast om den motiveras av skäliga intressen hos allmänheten, i detta fall allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upplysning. En must carry-skyldighet som omfattar åtta kanaler måste enligt KLYS gå utöver vad som kan anses utgöra ett ’grundläggande’ TV-utbud.

KLYS anser inte att det är rimligt att alla kanaler och programtjänster från SVT skall omfattas av vidaresändningsskyldighet. I utredningen konstateras också att SVT:s digitala programtjänster Barnkanalen och Kunskapskanalen inte kan sägas uppfylla kravet på ett mångsidigt programutbud där det ingår nyheter och är således inte av sådant allmänintresse att de bör ingå i must carry-utbudet. Denna typ av nischade kanaler och programtjänster ligger utanför SVT:s åliggande gentemot staten och bör därför enligt KLYS inte ingå i sändningsplikten.

5.4 Vilka distributionsformer skall omfattas av must carry-skyldighet?

5.4.4 Vem skall åläggas vidaresändningsplikt?
KLYS tillstyrker utredningens förslag att den som faktiskt förfogar över nät som används för utsändning av TV-program till allmänheten, d v s nätoperatörerna, skall åläggas sändningsplikt.

5.4.5 Programföretags skyldighet att tillhandahålla must carry-kanaler
KLYS delar utredningens bedömning att frågan bör övervägas vidare i nästa betänkande där tillståndsfrågor kommer att behandlas.

5.5 Ersättningsfrågor

I denna del hänvisar KLYS till upphovsrättsorganisationen COPYSWEDEs remissyttrande.

Särskilt yttrande av Marén och Larsson

Enligt utredningens förslag åläggs nät med både analog och digital vidaresändning must carry-skyldighet endast för den digitala delen. Eftersom tillgång till must carry-kanalerna i dessa fall kräver att hushåll skaffar digital utrustning tvingas digitalisering av kabelnäten fram trots att de flesta hushåll inom överskådlig framtid torde nöja sig med det analoga utbudet. Enligt källor i branschen kommer inte alla kabelnät att vara digitaliserade till februari 2008. Det måste få ta den tid det tar med digitaliseringen av kabelnäten. Liksom Marén och Larsson anser KLYS därför att utredningens förslag inte på ett tillfredsställande sätt säkerställer att de som bor i kabelanslutna fastigheter har tillgång till ett grundläggande utbud av TV-program även efter det att de analoga marksändningarna upphört. KLYS är av uppfattningen att det i det analoga nätet måste finnas en must carry-skyldighet som åtminstone motsvarar dagens regler. Detta ligger också i linje med målsättningen att uppnå en likabehandling av de hushåll som tar emot sändningar via marknätet och de som tar emot sändningar via kabel.

För KLYS

Ulrica Källén
Förbundssekretare/jurist