Adress:
Industrigatan 2A, 10 tr
112 46 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se
Stockholm den 8 oktober 2008
Presentation
Inledning
3.
Vad jag menar med public service
4.
Organisations-, samverkans- och effektiviseringsfrågor
5.
Framtida finansiering
6.
Uppdragets allmänna utformning och uppföljning
7.
Demokrati, spegling och mångfald
8.
Språkliga och etniska minoriteter
9.
Barn och unga
10
Kultur och underhållning
11.
Utomståendes medverkan och extern produktion
12.
Utbildningsprogram och UR
13.
Att tillgängliggöra TV
KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – företräder
cirka 30.000 yrkesverksamma kulturskapare i Sverige såsom författare,
tonsättare, bildkonstnärer, dramatiker, regissörer, musiker, journalister,
skådespelare, filmare och dansare. KLYS utgörs idag av 18 medlemsorganisationer
som inom ramen för KLYS samarbetar i frågor av gemensamt intresse, t ex
upphovsrätt, arbetsmarknad, yttrandefrihet och kulturell mångfald i media. KLYS
yrkesgrupper skapar och bidrar till innehållet i public servicebolagens radio-
och TV-utbud.
Den ekonomiska föreningen Copyswede har till ändamål att för
konstnärsorganisationernas räkning träffa avtal samt inkassera och fördela
ersättning för vissa vidareutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och
prestationer. De områden som Copyswede huvudsakligen verkat inom gäller
vidareanvändning av verk och prestationer i form av ljud och rörliga bilder,
främst radio och TV-program. Copyswede har 14 medlemsorganisationer som alla
företräder konstnärligt och litterärt verksamma upphovsmän och/eller utövande
konstnärer på olika områden.
Eftersom public servicebolagen är några av landets största och viktigaste
arbets- och uppdragsgivare för yrkesutövande upphovsmän och utövande konstnärer
är den aktuella public serviceutredningen av stort intresse för KLYS och
Copyswede.
KLYS och Copyswede är sedan länge ivriga förespråkare av en stark och
självständig licensfinansierad public serviceverksamhet i Sverige. Vi välkomnar
därför utredarens övertygelse om vikten av att behålla en stark och oberoende
public service- radio och TV. En självständig public serviceverksamhet är enligt
KLYS och Copyswede en förutsättning för att kunna bevara och stärka kulturell
mångfald, konstnärlig kvalitet och förnyelse i det framtida radio- och
TV-utbudet. Det ständigt föränderliga medielandskapet med en tilltagande
fragmentisering, trivialisering och kommersialisering innebär att public
service betydelse ökar. Den fria marknaden kan inte garantera det breda och
samtidigt fördjupade samhälls- och kulturutbud som ingår i public
servicebolagens sändningsvillkor.
KLYS och Copyswede stödjer principen om ett brett public serviceutbud vars
innehåll både ska tilltala en större allmänhet och vara smal, experimentell och
nischad. Bredden i utbudet ger public serviceverksamheterna deras demokratiska
legitimitet och deras roll som viktiga arenor för det offentliga samtalet. Ett
smalt, fördjupat public serviceutbud ska komplettera det breda anslaget. Public
servicebolagen bör ligga i framkant och våga produktutveckla nyskapande och
experimentella program. Genom finansieringen med licensavgifter och företagens
oberoende av kommersiella överväganden finns också förutsättningar för detta.
KLYS och Copyswede vill kraftigt betona public servicebolagens kulturansvar. För
att få en dynamisk kulturell utveckling i landet, i olika regioner och bland
olika grupper av befolkningen, har public servicebolagen en mer central roll än
några andra svenska kulturbärare. SVT, SR och UR är mycket viktiga
nationalscener för musik, scenkonst, bildkonst, film och litteratur av alla de
slag.
I kulturansvaret måste anses ligga ett ansvar för att de konstnärligt
yrkesverksamma som skapar och medverkar i program i public service-TV och radio
erbjuds anständiga villkor när det t ex gäller upphovsrättsliga - såväl ideella
som ekonomiska rättigheter - och arbetsrättsliga regler och avtal. I
sändningstillstånden bör därför klart uttalas betydelsen av att
programföretagen ingår och tillämpar kollektivavtal och andra avtal samt följer
de lagregler som tillförsäkrar upphovsmän och utövande konstnärer rätt till
ersättning från inkomster av vidareanvändning av deras prestationer.
För att public servicebolagen ska kunna leva upp till detta krävs en modell för
anslags-uppräkningen som följer den faktiska kostnadsutvecklingen. KLYS och
Copyswede anser att den föreslagna kostnadsuppräkningen på 2% är alldeles för
liten. Public service-företagen måste garanteras resurser att kunna producera
program och i samband därmed tillförsäkra sig de rättigheter som behövs för att
kunna upprätthålla ett eget arkiv.
En reklamfri radio och television där upphovsmän och utövande konstnärer
garanteras respekt för sina verk och prestationer, bl a genom förbud mot avbrott
för annonser i konstnärliga verk såsom filmverk och pjäser, och där publiken
slipper störas i sin konstnärliga och intellektuella upplevelse är av yttersta
vikt i dagens medielandskap med en alltmer utbredd kommersialisering av utbudet.
KLYS och Copyswede delar utredarens uppfattning att public serviceprogrammen ska
karaktäriseras av hög kvalitet och tillgodose både bredare och smalare intressen
och behov. Vi vill särskilt lyfta fram utredarens formulering om att "public
service har ett unikt ansvar för kulturproduktion och kulturspridning".
Kulturproduktionen ska enligt KLYS och Copyswede präglas av mångfald, hög
kvalitet och nyskapande i form och innehåll. Public servicebolagens ansvar för
den svenska kulturen och det svenska språket samt deras uppgift att spegla hela
landet och dess mångkultur är mycket väsentliga delar i uppdraget.
När det gäller public servicebolagens uppdrag att granska, ifrågasätta och skapa
debatt är det publicistiska och redaktionella oberoendet av yttersta vikt. KLYS
och Copyswede anser också, liksom utredaren, att public serviceverksamheterna
även fortsättningsvis bör ha i uppdrag att folkbilda och utbilda.
KLYS och Copyswede tillstyrker utredarens slutsats att SVT, SR och UR ska
fortsätta bedrivas som tre fristående företag, inte minst p g a nödvändigheten
av mångfald inom och mellan bolagen. Nyhetsredaktionerna måste vara skilda från
varandra för att i public serviceutbudet ge utrymme för skilda perspektiv och
förutsättningar för en bättre bevakning och granskning.
KLYS och Copyswede har inga invändningar mot att TV-avgiften fortsättningsvis
benämns public serviceavgift, för att tydliggöra vad de inkomna avgiftsmedlen
ska användas till. Vi stöder tanken att det ska finnas en koppling mellan
avgiften och möjligheten att ta del av public servicesändningarna, men ställer
oss frågande till föreslagen bestämmelse enligt 1§ 2st.
Den föreslagna bestämmelsen är juridiskt oklar med avseende på vilket subjekt
som åläggs vad, på vilket sätt och gentemot vem. Vi saknar i detta sammanhang en
analys av de rättsliga förutsättningarna för TV-distribution på olika tekniska
plattformar.
Vi anser det rimligt att man behåller kravet på innehav av apparat, med
modifikationen "sådan teknisk utrustning som kan ta emot utsändning eller
vidaresändning av program", istället för "som är avsedd att ta emot…", som grund
för avgiftsskyldighet.
En sådan ordning ger enligt KLYS och Copyswede den bästa förutsättningen för att
public serviceföretagen ska kunna upprätthålla integritet och redaktionellt
oberoende, så att programverksamheten kan bedrivas självständigt i förhållande
till staten och andra ekonomiska och politiska intressen i samhället. Den rena
licensfinansieringen är också ett skydd mot krafter inom EU som betraktar public
serviceradio och TV som vilken vinst-drivande näringsverksamhet som helst och
inte som en del av demokratins infrastruktur.
Enligt utredarens förslag ska avgiften höjas med 2% per år. KLYS och Copyswede
kan inte acceptera detta förslag till uppräkning som är alldeles för liten och
långt ifrån kompenserar för de kostnadsökningar som finns inom bolagen.
Förslaget innebär hårda besparings- och rationaliseringskrav under hela perioden
för SVT, SR och UR och innebär att bolagen inte kommer att kunna uppfylla de
krav som ställs på dem i sändningsvillkoren, t ex när det gäller att
upprätthålla kvaliteten och mångfalden i programproduktionen. Enligt KLYS och
Copyswede måste avgiftens storlek avspegla den faktiska kostnadsutvecklingen och
ge public serviceverksamheterna bästa möjliga förutsättningar inför framtiden.
Det gör inte den föreslagna avgiftsuppräkningen.
KLYS och Copyswede tillstyrker förslaget om övergång till direktfinansiering,
vilket är en förutsättning för en mervärdesskattebeläggning, som innebär flera
fördelar för public servicebolagen.
När det gäller val av momsskattesats föreslår utredaren en skattesats på 25%.
KLYS och Copyswede har i remissyttrande över den förra public serviceutredningen
2005 förespråkat en momsskattesats om 6% för public serviceverksamheterna, i
likhet med nivån på den s k kulturmomsen. Eftersom en skattesats på 6% skulle
medföra att public serviceföretagen fick ett positivt netto vid en
momsbeläggning, skulle den dock enligt utredningen kunna vara oförenlig med
EG-rätten. Om det är så förordar KLYS och Copyswede en skattesats om 12%,
istället för den 25%-iga momssats som nu föreslås. I utredningen konstateras
att 12% mervärdesskatt för public servicebolagen ’ur ett kulturpolitiskt
perspektiv vore att föredra eftersom det stärker oberoendet.’ (s. 116
Slutsatser) KLYS och Copyswede håller med om detta konstaterande.
En 25%-ig momssats betyder att public serviceföretagen får ett inkomstbortfall
på ca 830 miljoner kronor, som ska täckas med statsanslag. KLYS och Copyswede
avstyrker en sådan ordning, som innebär att finansieringen dras in i den
statliga budgetprocessen och att företagsledningarna riskerar att förlora sin
integritet och självständighet. Således synes en 12%-ig momssats vara det enda
tänkbara alternativet, eftersom den innebär att bolagen inte drabbas av
inkomstbortfall och att särskilt statsanslag inte behöver tillgripas. Ett
särskilt statsanslag skulle ju öka beroendet av staten igen och på så sätt
motverka syftet med direktfinansieringen.
KLYS och Copyswede anser av principiella skäl att sponsring bara bör ske i
undantagsfall vid sportevenemang och vid arrangemang inom ramen för åtagande
gentemot Europeiska radiounionen. Sponsringen påverkar betalningsviljan när det
gäller licensavgiften och den handlar om relativt lite pengar för public
servicebolagen, idag ca 1% av SVTs totala avgiftsmedel. Vi anser inte att det
finns behov av att skärpa de nuvarande reglerna för sponsring. Sponsring kan för
vissa tillfällen och för vissa verksamheter vara berättigat och möjliggöra att
kulturprojekt kan genomföras. Om möjligheten till sponsring av sport-evenemang
kraftigt minskas kommer det att gå ut över resurserna till annan
programverksamhet.
När det gäller indirekt sponsring har KLYS och Copyswede inget att invända mot
att termen indirekt sponsring ersätts av mer precisa termer för de olika
verksamheter som idag förekommer under benämningen indirekt sponsring. Vi vill
dock påpeka att det finns anledning att närmare se över reglerna om indirekt
sponsring i samband med implemen-teringen av EUs AV-direktiv i radio- och
TV-lagen. I AV-direktivet regleras t ex hur produktplacering i TV-sändningar
får ske.
KLYS och Copyswede tillstyrker att tillståndsperiodens längd ska vara sex år
(från 1 januari 2010- 31 december 2015). En sexårig tillståndsperiod ger
arbetsro, trygghet och stabilitet, vilket bör främja ett programutbud präglat av
mångfald och kvalitet. Sex år ger också utrymme för flexibilitet och möjlighet
till långsiktig planering och utveckling av programverksamheten och anpassning
till teknikutvecklingen.
KLYS och Copyswede delar utredarens bedömning att kärnverksamheten ska vara att
producera och sända radio och TV till allmänheten och att företagen inte utan
regeringens medgivande får förändra sin kärnverksamhet i betydande omfattning,
genom att starta permanenta nya programkanaler eller liknande tjänster
Kompletterande verksamhet, t ex på Internet, är en absolut nödvändighet för
public servicebolagen om deras verksamhet ska vara tillgänglig, relevant och
angelägen för alla. Det är också rimligt att denna verksamhet ska omfattas av
samma riktlinjer som tillämpas på kärnverksamheten.
KLYS och Copyswede anser att public service-bolagen ska ha möjlighet att i
begränsad omfattning bedriva sidoverksamhet. Det ska t ex vara tillåtet för
bolagen att försälja program till andra länder eller ge ut dem på DVD och
fonogram eller genom andra spridningsformer. Rättigheter till verk och
prestationer som ingår i program ska endast få säljas på marknadsmässiga
villkor, d v s konkurrensneutralt i förhållande till andra företag som kan
tillhandahålla motsvarande prestationer.
När det gäller s k merchandising, t ex i form av leksaker eller kläder som
anknyter till programroller, måste försiktighet intas från programbolagen. Den
får inte vara av sådan karaktär att den skadar företagens renommé. Eftersom
denna typ av försäljning har ökat i omfattning inom SVT finns det enligt KLYS
och Copyswede, liksom utredaren konstaterar, behov av att se över regleringen av
sidoverksamheten inom SVT.
Public service har en mycket viktig roll att spela när det gäller att åstadkomma
en fungerande demokrati, eftersom det i public serviceuppdraget ingår att ge
alla medborgare den allsidiga och relevanta information som de behöver för att
kunna ta ställning i olika samhälls- och kulturfrågor. Detta uppdrag bör ges
fortsatt hög prioritet i tillståndsvillkoren.
När det gäller public servicebolagens uppgift att spegla hela landet är det
enligt KLYS och Copyswede viktigt att programbolagen är närvarande i hela landet
och producerar radio och TV från olika delar av landet, för hela landet. Det är
inte tillräckligt att bevakning finns på olika orter, programproduktion måste
också ske i olika delar av Sverige. I public service-bolagens kulturansvar ska
även fortsättningsvis ingå att ha en skapande funktion på kulturområdet även
utanför storstäderna.
KLYS och Copyswede har tidigare försvarat kravet i sändningsvillkoren om att 55%
av SVTs och SRs allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm. Även om en sådan
procentregel är vansklig och svår att upprätthålla med de besparingskrav som
redan finns på verksamheterna, är det viktigt att public servicebolagen även
fortsättningsvis i uppdraget ska ha till uppgift att spegla hela landet och
verka för mångfald innefattande att spegla vårt mångkulturella samhälle. För att
uppnå speglingskravet måste public serviceverksamheterna finnas på plats och ta
till vara den konstnärliga och journalistiska kompetens som finns i hela landet.
KLYS och Copyswede anser att sändningstillståndet bör innehålla ett uttryckligt
krav på att kulturproduktion (drama, musik, film m fl konstformer) ska äga rum
på fler platser än i Stockholm och Göteborg och med huvudsaklig medverkan från
respektive ort.
KLYS och Copyswede instämmer i utredarens bedömning att utbudet för språkliga
och etniska minoriteter fortsättningsvis bör vara ett prioriterat område för
public serviceföretagen och fortsätta utvecklas.
KLYS och Copyswede tillstyrker kraftfullt att program av hög kvalitet för och
med barn och unga bör vara ett prioriterat område för public
serviceverksamheterna.
I barnkulturutredningen från 2006 lyfte man fram public servicebolagens unika
möjligheter att sprida kultur av hög kvalitet till barn och ungdomar i hela
landet. Utredningen menade dock att företagens arbete med barn och ungdomar
kunde förbättras. KLYS och Copyswede delar den uppfattningen. De förslag som
barnkulturutredningen lägger fram, bl a om att SVT borde öka egenproduktionen av
barnprogram och värna återväxten av kvalificerade producenter och
manusförfattare som gör program för barn och unga, är mycket bra och borde
enligt KLYS och Copyswede få tydligt genomslag i kommande tillståndsvillkor för
public service-företagen.
Även om bolagen deklarerat i sina mål för 2007-2009 att de ska öka
tillgängligheten för barn och unga genom särskilda programsatsningar, kan sägas
att den nya inriktningen medfört att barnprogram riskerar att flyttas bort från
SVT:s huvudkanaler. En sådan åtgärd kan uppfattas som om barnprogram inte är
värda en plats i huvudtablån. KLYS och Copyswede anser att barnprogram ska
fortsätta ha en naturlig plats på lämplig tid i SVT:s huvudtablåer.
KLYS och Copyswede är kritiska till att det för public serviceverksamheterna så
viktiga kulturansvaret blivit så pass magert behandlat i utredningen. Public
servicebolagens kulturansvar är en hörnsten i vår demokrati och innebär att
bolagen ska tjäna kulturlivet och människors behov av kultur. Public
serviceföretagen utgör nationalscener för olika konstformer och kan på dessa
scener föra ut konst och kultur på lokal och regional nivå så att alla kan få
tillgång till den. Public servicebolagen kan på så sätt jämställas med de
nationella huvudscenerna, men med ännu större räckvidd. KLYS och Copyswede anser
att kulturansvaret borde ha fått en tydligare och utförligare framställning i
utredningen.
KLYS och Copyswede delar utredningens uppfattning att public service även
fortsättningsvis bör ha ett omfattande ansvar som kulturskapare och
kulturspridare samt att bolagen ska ha ett brett kulturuppdrag. Riktlinjerna på
kulturområdet borde dock enligt KLYS och Copyswede bli tydligare i
sändningsvillkoren. Det bör uttryckligen framgå i villkoren att
programföretagen ska främja konstnärlig och litterär förnyelse och bedriva
skapande verksamhet med konstnärliga och litterära uttrycksformer på en hög
nivå.
Utredaren föreslår att SR och SVTs uppdrag att producera underhållningsprogram
ska anges uttryckligen i sändningstillståndet. KLYS och Copyswede stödjer en
bred public service-verksamhet innefattande ett brett kulturansvar och har
ingenting emot att SVT och SR ska ha rätt att sända breda underhållningsprogram.
Men det är viktigt att ett explicit underhållningsuppdrag i sändningsvillkoren
inte tolkas så att det sker på bekostnad av bolagens kulturuppdrag. Det är
kulturuppdraget som är det överordnade. Viktigare än ett explicit
underhållningsuppdrag är att företagen ges förstärkta resurser att producera
kulturprogram i vid mening, däribland underhållningsprogram. Det bör t ex i
sändningstillståndet anges att det bör finnas en ekonomiskt och konstnärligt
självständig dramaverksamhet som innefattar både genrerna musikdramatik, dans
och drama. Viktigt i sammanhanget är också att kulturproduktion (musik, drama,
film, m fl konstformer) inom ramen för public service bör ske på fler platser i
landet än Stockholm och Göteborg och med fler initiativtagare och fler
beslutsfattare än idag.
KLYS och Copyswede tycker liksom utredaren att SR och SVT bör använda Sveriges
Radios Symfoniorkester och radiokören väl i sina verksamheter, men i övrigt
sända även andra orkestrars framförande och spegla den bredd och mångfald som
finns i Sverige. Det är dock viktigt att detta synsätt inte bara blir gällande
för orkestermusik, utan för alla konstformer. Den finns en stor mångfald
kulturskapare i vårt land inom ord-, bild-, ton- , film- och scenkonstområdena,
vars verk och prestationer i större utsträckning än idag bör föras ut till
publiken via SR och SVT. Ett stort ansvar vilar här på programföretagen när det
gäller att tillvarata yrkesverksamma upphovsmäns och utövande konstnärers
konstnärlighet och kreativitet.
KLYS och Copywede instämmer i utredningens slutsats på filmområdet att SVT även
fortsättningsvis ska ha ett ansvar för svensk filmproduktion, även efter 2010,
oavsett om det blir en fortsatt filmavtalslösning eller inte.
I programföretagens kulturansvar måste också enligt KLYS och Copyswede
uttryckligen ingå att ta hänsyn till medverkande upphovsmäns och utövande
konstnärers rättigheter, såväl ekonomiska som ideella, till sina verk och
prestationer samt att tillämpa gällande kollektivavtal och andra avtal på
området. Ett sådant villkor måste även gälla vid utläggningar och inköp av
produktion. Upphovsmän och utövande konstnärer måste ha rätt att erhålla
ersättning både för sändningar av SVT:s kanaler och för vidareanvändning av
deras verk och prestationer. Av största vikt i detta sammanhang är att företagen
ges goda förutsättningar att engagera utomstående kulturskapare i
programskapandet till rimliga villkor.
Som sagts ovan är public serviceradio- och TV centrala arenor för konstnärliga
och litterära yrkesutövare att nå ut med sina verk och prestationer. En
omfattande medverkan av utomstående kulturskapare leder till ökad mångfald och
kvalitet, vilket är en förutsättning för uppfyllande av public serviceuppdraget.
Samtidigt är det också viktigt att värna om den fast anställda personalen och
den kompetens och det lärarkapital som finns inom bolagen. Det gäller att hitta
en balans mellan anlitande av utomstående medverkande, utläggningar av
produktion och tillvaratagande av den anställda personalens kompetens och
erfarenhet.
KLYS och Copyswede instämmer i att det finns behov av klara spelregler,
långsiktighet och förutsägbarhet i samarbetet med externa produktionsbolag och
anser vidare i likhet med utredaren att public servicebolagen bör inleda samtal
med externa producenter om hur samarbetet ska organiseras och regleras. Det är
viktigt att intresse- och fackliga organisationer på området, bl a KLYS’
medlemsorganisationer, blir deltagande parter i dessa samtal.
När det gäller BBC:s Code of practice måste från KLYS och Copyswede framföras
att dessa bara kan tjäna som exempel på behovet av en reglering av förhållandena
mellan parterna. Eventuella överenskommelser mellan SVT, SR och UR och externa
producenter måste naturligtvis grundas på och ta hänsyn till svenska lagar och
avtal.
KLYS och Copyswede är mycket måna om att public servicebolagen ska kunna använda
programmen i sina programarkiv och att program, som i väsentlig grad bekostas av
licensmedel, ska kunna tillgängliggöras för allmänheten. Vi ställer oss
principiellt positiva till införandet av en avtalslicens beträffande vissa
preciserade utnyttjanden av radio- och TV-företagens programarkiv, när så krävs
för att rättighetsklareringen ska bli praktiskt hanterbar och fullständig.
KLYS och Copyswede förespråkar en fortsatt sammanhållen och självständig
organisation för UR.
Då vidaresändningsplikten enligt radio- och TV-lagens 8:e kapitel, i enlighet
med utredarens förslag, nu är föremål för särskild utredning avstår KLYS och
Copyswede att i detta sammanhang kommentera saken.
För KLYS
För Copyswede
Ulrica Källén Mattias Åkerlind
Förbundssekreterare/jurist Verkställande direktör