Adress:
Skeppargatan 26,
114 52 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se
Stockholm den 3 juni 2005
Presentation
Inledning
SOU
2005:1 Riktlinjer för en ny tillståndsperiod
6.
Riktlinjer för kommande sändningsperiod
7.
Gränserna för public service-företagens verksamhet
8. Kulturansvar
11.
Spegling av hela landet samt mångfald i produktionen
SOU
2005:2 Finansiering och skatter
KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – företräder cirka 30.000 kulturellt yrkesverksamma i Sverige såsom författare, tonsättare, bildkonstnärer, dramatiker, regissörer, musiker, journalister och skådespelare. KLYS utgörs idag av 18 medlemsorganisationer som inom ramen för KLYS samarbetar i frågor av gemensamt intresse. Hit hör frågor om upphovsrätt, arbetsmarknad, yttrandefrihet och kulturell mångfald. Public service-bolagen är några av landets största och viktigaste arbets- och uppdragsgivare för upphovsmän och utövande konstnärer, varför utredningens förslag i mycket hög grad berör KLYS yrkesgrupper.
COPYSWEDE företräder samma konstnärsgrupper som KLYS och är en organisation för samordnande av förhandlingar om utnyttjande av rättigheter som förekommer som ljud och rörliga bilder. COPYSWEDEs verksamhet omfattar en rad olika avtalsområden som i stor utsträckning rör vidareanvändning av radio- och TV-program, främst inkassering och fördelning rörande kassettersättning och licensiering av vidaresändning av radio- och TV-program i kabel-TV-nät.
En stark och oberoende radio och TV i allmänhetens tjänst är enligt KLYS och COPYSWEDE en förutsättning för att kunna bevara och stärka kulturell mångfald och konstnärlig kvalitet i radio och TV-utbudet. Public service-mediernas betydelse ökar i det nya medielandskapet där det totala programutbudet ständigt växer, kommersialiseringen breder ut sig och bundenheten vid kanaler och programtablåer minskar. Den fria marknaden skulle inte klara av att garantera det breda och samtidigt fördjupade samhälls- och kulturutbud som ingår i public service-bolagens sändningsvillkor. KLYS och COPYSWEDE välkomnar därför kommitténs övertygelse om vikten av att värna om en fortsatt stark och självständig ställning för en radio och TV i allmänhetens tjänst.
KLYS och COPYSWEDE stödjer tanken om en bred public serviceverksamhet vars innehåll både ska tilltala en större allmänhet och vara smal, experimentell och nischad. Bredden i utbudet ger public serviceverksamheterna deras demokratiska legitimitet och deras roll som de viktigaste arenorna för det offentliga samtalet. De ska fungera som motvikt åt den frag-mentarisering och trivialisering som de senaste årens radio- och TV-utveckling givit prov på.
Att public service ska erbjuda bredd innebär dock inte att bolagen ska låta sig styras av tittarsiffror eller ta efter innehållet i de kommersiella radio- och TV-kanalerna i den utsträckning som bolagen haft tendens att göra under senare år. Ett smalt, fördjupat public serviceutbud ska komplettera det breda anslaget. Sveriges Television (SVT) och Sveriges Radio (SR) bör ligga i framkant och våga produktutveckla nyskapande och experimentella program. Genom finansieringen med licensavgifter och företagens oberoende av kommer-siella överväganden finns också förutsättningar för detta.
KLYS och COPYSWEDE välkomnar den digitalisering som pågår inom public service-verksamheterna och anser att den nya tekniken har stora fördelar. Kostnader för teknikskiftet får dock inte drabba innehållet i programverksamheten genom nedskärningar i medlen för programproduktion.
Public serviceföretagens roll som bärare av den nationella kulturella identiteten och det nationella kulturarvet blir också allt viktigare i takt med det ständigt ökande internationella kultur- och medieutbudet. För att få en dynamisk kulturell utveckling i landet, i olika regioner och bland olika grupper av befolkningen, har public servicebolagen en mer central roll än några andra svenska kulturbärare.
Public serviceföretagen är några av landets största arbets- och uppdragsgivare för kultur-arbetare av olika slag och har ett viktigt kulturpolitiskt ansvar gentemot dessa yrkesgrupper. I kulturansvaret ingår att ta skälig hänsyn till medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina verk och prestationer. Detta gäller både de ekonomiska och ideella rättigheterna.
En reklamfri radio och television där upphovsmän och utövande konstnärer garanteras respekt för sina verk och prestationer, bl a genom förbud mot avbrott för annonser i konstnärliga verk såsom filmverk och pjäser, och där publiken slipper störas i sin konstnärliga upplevelse är av yttersta vikt i dagens medielandskap med en alltmer utbredd kommersialisering av utbudet.
KLYS och COPYSWEDE ställer sig positiva till den allmänna inriktningen i de båda public serviceutredningarna. Vi anser dock att det genomgående råder en obalans i utredningarna genom en alltför stor tonvikt på TV-mediet. Vidare delar vi kommitténs bedömning att sändningstillstånden bör formuleras tydligare. KLYS och COPYSWEDE efterlyser en tydligare och mer förutsägbar begreppsapparat i tillståndsvillkoren. I synnerhet behövs skarpare och mer klargörande formuleringar i public servicevillkoren beträffande företagens kulturansvar.
KLYS och COPYSWEDE stödjer de målsättningar som kommittén uppställer i sina riktlinjer för kommande sändningsperiod. Bland dessa vill KLYS och COPYSWEDE särskilt lyfta fram betydelsen av mångfald, hög kvalitet och nyskapande i form och innehåll. Hög kvalitet ska enligt KLYS och COPYSWEDE prioriteras framför kvantitet och bl a innefatta krav på hög konstnärlig nivå. Vidare är public servicebolagens ansvar för den svenska kulturen och det svenska språket samt deras uppgift att spegla hela landet mycket väsentliga delar i uppdraget.
Kommittén efterlyser ökad målstyrning och större tydlighet i tillståndsvillkoren. Detalj-styrningen ska minska för att ge bolagen större flexibilitet. Man vill undvika kvantitativa krav, t ex kvoter, för programutbudet. Enligt KLYS och COPYSWEDE kan det vara motsägelse-fullt att förespråka både tydlighet och flexibilitet i villkoren. Tydlighet kan ibland förutsätta en högre detaljeringsgrad och klarare definitioner. KLYS och COPYSWEDE instämmer dock i att public serviceverksamheternas självständiga ställning i förhållande till statsmakten måste upprätthållas. Ett sätt att göra det kan vara att stärka ägarstiftelsens och företagsstyrelsernas ställning.
En av de målsättningar som kommittén uppställer är att public servicebolagens programutbud ska vara tillgängligt för alla licensavgiftsbetalare via flera mottagningsplattformar utan ytterligare kostnader.
Denna målsättning är särskilt aktuell i dessa dagar när det hela tiden dyker upp nya tekniska lösningar för distribution av radio- och TV-material, men frågan har sedan länge varit föremål för lagstiftning, nämligen i anslutning till kabeldistribution av TV. Att kabel-TV-operatörer är skyldiga att vidaresända bl a SVT1 och SVT2 till samtliga hushåll i sina nät (vidaresändnings-plikt eller must carry) regleras i Radio-och TV-lagens 8 kap. Med anledning av att det analoga marknätet för utsändning av TV ska börja släckas i september 2005 har riksdagen fattat beslut om nya bestämmelser för vidaresändningsplikt. Beslutet innebär bl a att vidaresändningsplikt uppkommer först när de upphovsrättsliga förutsättningarna för vidaresändning är uppfyllda.
I syfte att åstadkomma ett sådant uppfyllande med bred tillämpning på den svenska kabel-TV-marknaden har COPYSWEDE, som representant för upphovsmän, utövande konstnärer och producenter, ingått ett avtal med SVT/UR, enligt vilket SVT/UR betalar den upphovsrätts-ersättning som enligt lag ska utgå för vidaresändning i kabel-TV-nät. SVT/UR har uttalat att man ser det som en del av public serviceuppdraget att aktivt verka för dylika lösningar.
Av de föreslagna bestämmelserna i Radio- och TV-lagen framgår det inte tydligt på vilket sätt det uppfyllande som avses kan eller ska åstadkommas. Denna oklarhet har påpekats dels av lagrådet, dels i debatten i riksdagen. KLYS och COPYSWEDE anser att statsmakterna bör säkerställa hur detta ska ske. SVT och UR bör enligt vår uppfattning i tillgängliga styr-dokument för public serviceverksamheten uttryckligen åläggas att, på det sätt som företagen nu gjort träffa alla de avtal om upphovsrättsligt nyttjande för att programmen ska kunna distribueras på samtliga plattformar: mark, satellit och kabel. På så sätt skapas klarhet angående ansvaret för de upphovsrättsavtal som måste träffas för att vidaresändning ska få ske.
Hittills har de tillgängliga styrdokumenten för public serviceföretagens verksamhet varit sändningstillstånd och anslagsvillkor. Rubricerade betänkanden föreslår ingen principiell förändring avseende ordningen med sändningstillstånd. I detta sammanhang skulle en reglering om ett åliggande att agera för att uppfylla förutsättningarna för vidaresändningsplikt i kabel-TV-näten kunna passa in. Enligt KLYS och COPYSWEDE bör man alltså infoga det skisserade åliggandet bland villkoren i sändningstillstånden.
I utredningen föreslås Granskningsnämnden få ett utökat uppdrag att också uttala sig om helheten, d v s hur programföretagen lever upp till sina uppdrag och om det finns skäl att påtala behov av förändringar. Nämnden ska också ges ökade resurser för att kunna genomföra särskilda granskningar. KLYS och COPYSWEDE är tveksamma till ett utvidgat mandat för Granskningsnämnden. Det måste i så fall betonas att Granskningsnämndens utvidgade uppdrag inte ger nämnden en styrande roll med befogenhet att föreslå åtgärder. Granskningsnämndens uppgift får inte vara annat än granskande av programverksamheten i efterhand. Nämndens utökade uppdrag måste också tydligt definieras i förhållande till de nya befogenheter som föreslås tillkomma ägarstiftelsen. Se nedan 6.5.1 Kontrollstation.
Att tillståndsperioden föreslås förlängas till sex år tillstyrks av KLYS och COPYSWEDE. Den förlängda perioden ger arbetsro, trygghet och stabilitet, vilket bör främja ett program-utbud präglat av mångfald och kvalitet. En förlängd tillståndsperiod ger också utrymme för flexibilitet och möjlighet till långsiktig utveckling av programverksamheten och anpassning till teknikutvecklingen.
Eftersom tillståndsperioden föreslås förlängas vill kommittén ge ägarstiftelsen möjlighet att genom en kontrollstation efter halva tiden kunna ta hänsyn till om det har skett förändringar i omvärlden, t ex på teknikens område, som gör att någon del av uppdraget inte längre är ändamålsenligt.
För att KLYS och COPYSWEDE ska kunna ta ställning till förslaget om en kontrollstation skulle det behövas en närmare konkretisering av vad en sådan kontrollstation innebär. Vad är det för ’förändringar i omvärlden’ som ska kunna föranleda åtgärder från stiftelsen? Det uttalas i utredningen att stiftelsen ska ansvara för att en rapport tas fram efter halva tiden som belyser och analyserar public servicebolagens verksamhet under första perioden, mot bakgrund av vilken stiftelsen kan ta initiativ till förändringar genom att tillskriva regeringen.
Men hur förhåller sig denna befogenhet till Granskningsnämndens utökade uppdrag som innebär att Granskningsnämnden ska uttala sig om helheten, hur bolagen fullföljt sina uppdrag och om det finns skäl att påtala behov av förändringar eller förbättringar på vissa områden?
Det finns således enligt KLYS och COPYSWEDE behov av att klargöra ägarstiftelsens och Granskningsnämndens roller i förhållande till varandra beträffande de föreslagna utvidgade befogenheterna, som till viss del ser ut att sammanfalla, innan något ställningstagande kan göras i frågan.
KLYS och COPYSWEDE konstaterar att viktigare än ovan nämnda förslag om granskning och kontrollstation är att public servicebolagen är tydliga och öppna i sina redovisningar. Det måste ställas höga krav på det underlag (statistik o s v) som ska användas vid granskningen av om public servicebolagen lever upp till sändningsvillkoren. Tydlighet och öppenhet i redovisning och granskning är en förutsättning för ett långsiktigt förtroende för public serviceverksamheterna.
KLYS och COPYSWEDE instämmer i kommitténs uppfattning att det finns anledning att klargöra att programföretagens kärnverksamhet är att producera och sända radio- och TV-program till hela publiken på lika villkor. Det är till denna verksamhet som de medel programföretagen får via licensavgiften ska användas.
Sålunda ska tillgängliggörande av programinnehållet via Internet anses utgöra en kompletterande verksamhet som bedrivs för att öka tillgängligheten och därmed inte kan ersätta företagens kärnverksamhet.
KLYS och COPYSWEDE delar vidare kommitténs syn på s k sidoverksamheter. Detta gäller t ex att rättigheter till verk och prestationer som ingår i program endast får säljas på marknadsmässiga villkor, d v s konkurrensneutralt i förhållande till andra företag som kan tillhandahålla motsvarande prestationer.
SR:s och SVT:s programarkiv utgör en omistlig del av vårt nationella kulturarv. Att värna om innehållet och utvecklingen av dessa programarkiv bör enligt KLYS och COPYSWEDE ingå som en självklar del i public serviceuppdraget. KLYS och COPYSWEDE anser också liksom kommittén att det är av stor betydelse att arkiven kan göras tillgängliga för allmänheten. Tillgängliggörande för allmänheten förutsätter dock, som kommittén mycket riktigt konstaterar, att upphovsrättigheterna klareras.
KLYS och COPYSWEDE är principiellt positiva till införandet av en avtalslicensordning beträffande vissa preciserade utnyttjanden av radio- och TV-företagens arkiv när så krävs för att rättighetsklareringen ska bli praktiskt hanterbar och fullständig. Public servicebolagen har tillskrivit regeringen och efterlyst införande av avtalslicensbestämmelser för denna typ av vidareanvändning. Regeringen har i prop. 2004/05:110 Upphovsrätten i informations-samhället uttalat att de avser att återkomma i frågan så fort EU:s direktiv 2001/29/EG är implementerat i svensk rätt. Propositionen antogs den 25 maj och ny lagstiftning träder i kraft den 1 juli 2005.
Att public service ska utgöra en radio och TV i allmänhetens tjänst innebär bl a att de ska tjäna kulturlivet och människors behov av kultur. SVT och SR utgör nationalscener för svensk musik, dramatik, film m fl konstarter. På dessa scener kan konsten föras ut på lokal och regional nivå så att alla kan få tillgång till den. De ska också ha ett särskilt ansvar för klassiska verk. Public servicebolagen kan på så sätt jämställas med de offentliga kulturinstitutionerna, men med ännu större räckvidd.
Kommittén anser att nuvarande sändningsvillkor beträffande kulturansvaret är ändamålsenligt utformade och bör vara vägledande inför kommande sändningsperiod, men att de bör kunna formuleras tydligare. Kommittén menar dock att några kvantitativa krav inte bör finnas i uppdraget.
KLYS och COPYSWEDE efterlyser, precis som kommittén, tydligare riktlinjer på kultur-området i sändningsvillkoren. Vi saknar begrepp som konstnärlighet och hög konstnärlig och litterär nivå i nuvarande sändningsvillkor om kulturansvar. Dessa begrepp lyser också med sin frånvaro i utredningens avsnitt om kulturansvar. Det bör enligt KLYS och COPYSWEDE uttryckligen framgå i sändningsvillkoren att programföretagen ska främja konstnärlig och litterär förnyelse och bedriva skapande verksamhet med konstnärliga och litterära uttrycksformer på en hög nivå. Public servicebolagens roll som kulturskapare och kulturförmedlare bör lyftas fram bättre. Det är bl a med konstnärlig och litterär kvalitet som public servicebolagen kan konkurrera med de kommersiella bolagen.
Radion är det medium människor i Sverige konsumerar mest. KLYS och COPYSWEDE vill kraftigt betona SR:s betydelse för den språkliga utvecklingen, för det kvalificerade talade ordet och dess folkbildande funktion. Det gäller allt från litterära uppläsningar och radioteater till talade program av bredare art i alla SR:s kanaler.
SR har vidare ett viktigt ansvar för den svenska musiken inom olika genrer; ett uppdrag som man har haft svårt att leva upp till på senare år. På musikområdet måste större plats ges till svensk nyskapande musik, konstmusik, jazz, folkmusik, visor m m. Att mångfalden i SR:s musikutbud har minskat de senaste åren bekräftas i rapporten 'Musikutbudet i svenska medier' samt i uppgifter från STIM. Enligt rapporten, som kommittén refererar till i utredningen, har antalet unika musikaliska verk i SR minskat under 90-talet. Den sjunkande trenden har sedan fortsatt under 2000-talet. KLYS och COPYSWEDE anser att SR återigen bör öka antalet unika musikaliska verk samt antalet livespelningar i utbudet och att detta bör skrivas in som ett krav eller en viljeinriktning i kommande sändningstillstånd.
Den ökande mångfald i radioutbudet som SR vill hävda är framför allt föranledd av de nya digitala musikkanalerna. Dessa når dock inte ut till alla. Det är av yttersta vikt att det finns både ett brett och nischat musikutbud som är tillgängligt för alla. För många människor som inte bor i storstäderna är P2 enda möjligheten att tillgodogöra sig svensk konstmusik. P2:s nuvarande unika ställning och stora spridning i landet måste säkerställas.
Vidare är det beklagligt att Radioteaterns verksamhet eller radiodokumentären inte nämns i utredningen. Radioteatern och radiodokumentären är unika konstformer med stora utvecklingsmöjligheter. KLYS och COPYSWEDE är av uppfattningen att det i kommande sändningsvillkor uttryckligen måste slås vakt om SR:s Radioteater samt radiodokumentären på minst nuvarande nivå.
Den nuvarande organisationen inom SVT har visat sig utgöra problem för kreativitet och konstnärlighet när det gäller gestaltande produktion. KLYS och COPYSWEDE föreslår att det i sändningstillståndet anges att det inom SVT ska finnas en ekonomiskt och konstnärligt självständig dramaverksamhet som innefattar både genrerna musikdramatik, dans och drama. Dramaproduktion bör också kunna ske på fler platser i landet än Göteborg och Stockholm och med fler initiativtagare och fler beslutsfattare än idag. De produktionsresurser som har byggts upp och som är under uppbyggnad för filmproduktion runt om i landet bör av naturliga skäl också användas av SVT.
Det är inte tillfredsställande att t ex dokumentärfilms- och dramaproduktion får stå tillbaka vissa år då SVT väljer att prioritera stora och dyra sportevenemang. Medel bör öronmärkas för en jämnare gestaltande produktion över åren. Det måste finnas utrymme för konstnärligt risktagande och SVT:s dramaproduktion måste få fungera som ett växthus för svensk scen- och filmkonst. Svensk dramaproduktion för TV görs idag i princip uteslutande av SVT. För en fortsatt dramaproduktion inom SVT präglad av mångfald och hög konstnärlig kvalitet krävs mer resurser, vilket ur kulturpolitiskt perspektiv är önskvärt.
SVT ska enligt nuvarande sändningstillstånd medverka till att utveckla svensk film. KLYS och COPYSWEDE välkomnar att kommittén anser att detta krav ska kvarstå samt att dokumentärfilmen ska vara en prioriterad genre även fortsättningsvis inom SVT:s programutbud.
1997 presenterade regeringen den s k Furhammarutredningen som utmynnade i kravet på att bilda en fond för gestaltande program i marksänd svensk television. Den gången valde regeringen att istället tillföra SVT 75 miljoner kronor i extra medel för särskild kvalitets-produktion. Det finns dock inom SVT ingen ordentlig redovisning över vad dessa extra kvalitetsmedel använts för.
Behov finns enligt KLYS och COPYSWEDE fortfarande av en oberoende fond av ovan nämnt slag som skulle kunna gå under benämningen ’Fonden för television och nya medier’. Den skulle utgöra en utvecklings- och finansieringskälla utanför befintliga institutioner finansierad exempelvis av TV4:s koncessionsavgifter. Fonden skulle vara öppen för alla uttryckssätt där den rörliga bilden finns med och där visningsformen kan sträcka sig från biograf till bredband. Den skulle också vara tillgänglig för TV4 så länge de sänder television under public serviceliknande villkor.
KLYS och COPYSWEDE anser att förutsättningarna och formerna för en ’Fond för television och medier’ ska utredas på nytt med målsättningen att en sådan ska påbörja sin verksamhet senast den 1 januari 2007. Vårt förslag är att den koncessionsavgift som idag betalas av TV4 finansierar fondens verksamhet.
KLYS och COPYSWEDE anser att svenska språket och språkfrågor i allmänhet i hög grad angår våra massmedia, i synnerhet public serviceverksamheterna. Vi instämmer i att sändningstillstånden bör uttrycka en viljeinriktning att andelen svenskspråkiga program inte ska minska varken i SVT eller SR samt att andra språk än engelska bör öka i public serviceutbudet.
Public service ska spegla vår samtid och vår kulturella identitet innebärande bl a anlitande av nu verksamma konstnärliga och litterära yrkesutövare. Det är viktigt att professionella konstnärer med rötter i den lokala och regionala kulturen runt om i landet når ut med sina verk och prestationer till en bred publik. Ett stort ansvar åvilar här programföretagen när det gäller att tillvarata svenska yrkesverksamma upphovsmäns och utövande konstnärers konstnärlighet och kreativitet.
KLYS och COPYSWEDE anser att det behövs större satsningar på frilansande svenska upphovsmän och utövande konstnärer i public servicebolagens programproduktion. En sådan utveckling främjar den kulturella mångfalden, kvaliteten och nyskapandet i programutbudet. Företagen måste ges reella förutsättningar att engagera utomstående kulturarbetare i programskapandet till rimliga villkor.
I direktiven till utredningen anges tydligt att det i programföretagens kulturansvar ingår att ta skälig hänsyn till medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter till sina verk och prestationer. Kommittén går dock inte närmare in på denna fråga utan uttalar svepande att det inte ligger i deras uppdrag att ha synpunkter på mera verksamhetsnära frågor som arbetsvillkor för frilansande och andra medverkande i programproduktion. Man konstaterar endast att public serviceföretagen har en mycket stor betydelse för upphovsmän och artister av olika slag och förutsätter ett förtroendefullt samarbete med konstnärs-organisationerna.
Sedan många år råder ett etablerat och väl fungerande samarbete mellan public service-bolagen och upphovsmän/utövande konstnärer samt deras organisationer. Det är dock KLYS’ och COPYSWEDEs uppfattning att en skrivning om respekt för medverkande upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter, både de ekonomiska och ideella rättigheterna, samt om tillämpning av gällande kollektivavtal och andra avtal på området bör tas in i sändnings-villkoren inom ramen för kulturansvaret inför kommande tillståndsperiod. Ett sådant villkor måste även gälla vid utläggningar och inköp av produktion.
Det ska i sammanhanget påminnas om att riksdag och regering vid olika tillfällen uttalat att ett av målen med kulturpolitiken är att konstnärligt yrkesverksamma ska kunna basera sin försörjning på ersättning från sitt konstnärliga arbete.
Förutom den ekonomiska delen av upphovsrätten som innebär att upphovsmän och utövande konstnärer måste få rimlig ersättning för sina insatser i radio och TV och för det vidareutnyttjande som sker har de också enligt den ideella delen av upphovsrätten rätt att motsätta sig kränkande ändringar av deras prestationer när de framförs i olika medier. Vidare ingår i den ideella rätten en rätt att bli namnangiven som upphovsman till sitt verk när det tillgängliggörs för allmänheten. Både SVT och SR brister ofta i den s k credit-frågan, d v s skyldigheten att nämna upphovsmannen till framförda verk.
KLYS och COPYSWEDE instämmer i kommitténs uppfattning att programföretagen bör utveckla redovisningen av insatserna på kulturområdet så att det blir lättare att bedöma hur kulturansvaret förvaltas.
Enligt KLYS och COPYSWEDE är det viktigt att programbolagen är närvarande i hela landet och producerar radio och TV från olika delar av landet, för hela landet. Det är inte tillräckligt att bevakning finns på olika orter, programproduktion måste också ske i olika delar av Sverige. I public servicebolagens kulturansvar ingår att ha en skapande funktion på kultur-området även utanför storstäderna.
KLYS tillskrev den 8 mars 2004 Granskningsnämnden och framförde synpunkter med anledning av SVT:s och SR:s public serviceuppdrag när det gäller bolagens decentraliserade organisation och programverksamhet. Se bilaga. Bakgrunden till skrivelsen var de nedläggningar av programproduktion på ett flertal sändningsorter i Sverige som SVT:s styrelse beslutade om i början av 2004.
I Granskningsnämndens studie ’Spegling, produktion och mångfald’ som genomfördes under 2004 på uppdrag av regeringen undersöks dels hur public service-företagen klarar av sitt uppdrag att bevaka hela landet i sitt programutbud, dels hur de samarbetar med producenter utanför den egna verksamheten. I studien konstateras att den omorganisation som SVT håller på att genomföra, och som SR på sikt kommer att genomföra, innebär en centralisering av beslutsfattande, kontroll av verksamheten och programproduktion. Public service-företagens decentraliserade organisation är en förutsättning för att kunna bidra till den mångfald i programverksamheten som sändningsvillkoren kräver. En omfattande regional verksamhet inom public service är ett av bolagens främsta konkurrensmedel gentemot de kommersiella TV-bolagen.
Mot denna bakgrund tillstyrker KLYS och COPYSWEDE kommitténs förslag att behålla kravet att 55 % av allmänproduktionen ska ske utanför Stockholm.
SVT och SR är centrala arenor för konstnärliga och litterära yrkesutövare att nå ut med sina verk och prestationer. En omfattande medverkan av utomstående kulturarbetare leder till ökad kulturell mångfald och kvalitet, vilket är en förutsättning för uppfyllande av public serviceuppdraget. Samtidigt är det också viktigt att värna om den fast anställda personalen och den kompetens och det lärarkapital som finns inom bolagen. Det gäller att hitta en balans mellan anlitande av utomstående medverkande, utläggningar av produktion och tillvaratagande av den anställda personalens kompetens och erfarenhet. För programkvaliteten och trovärdigheten är det angeläget att public service-verksamheterna har en hög andel egen, tillsvidareanställd personal.
När det gäller utläggningar av produktion delar KLYS och COPYSWEDE den uppfattning som uttalas i Granskningsnämndens ovan nämnda studie att det finns behov av tydligare definitioner i sändningstillstånden av vad som menas med olika typer av samarbeten och utläggningar. KLYS och COPYSWEDE är, som nämnts ovan, positiva till utomstående kulturarbetares medverkan samt utläggning av produktion till fysiska personer såsom fria filmare. Före 2000 gick uppdrag till utomstående medverkande och utläggningar oftare till enskilda kulturarbetare. Numera går de i växande grad istället till kommersiella produktionsbolag.
KLYS och COPYSWEDE konstaterar att bolagen utnyttjar formuleringarna i sändnings-tillstånden om utomståendes medverkan för helt andra syften än de som har att göra med den avtalsbundna medverkan av utomstående på kulturområdet. I public servicebolagens verksamhet förekommer sedan länge sådan avtalsbunden medverkan av utomstående. Denna avtalsbundna medverkan är en förutsättning för verksamheten, eftersom flertalet av de yrkesverksamma inom området arbetar som frilansare. Det måste således klargöras i sändningstillstånden vad som menas med utomståendes medverkan.
Vi är oroade för den utveckling av public serviceverksamheten till en ren ’beställar-organisation’, där programproduktion i ökande utsträckning läggs ut på fristående produktionsbolag på bekostnad av utvecklingen av den egna programproduktionen. Enligt KLYS och COPYSWEDE bör det i sändningsvillkoren slås vakt om en stark egenproduktion inom public servicebolagen. Public serviceföretagen bör inte göra sig beroende av utomstående produktionsbolag, vilket skulle kunna leda till att de får svårare att hävda sin särart.
Programbolagen bör enligt KLYS och COPYSWEDE i sändningsvillkoren åläggas ett ansvar att i den mån de anlitar fristående produktionsbolag tillse att den produktion som görs håller public serviceklass och att produktionsbolagen följer svensk lag (arbetsrätt, upphovsrätt m m) samt tillämpar ingångna kollektivavtal och andra branschavtal. Produktionsutläggningar får inte bli ett sätt för public servicebolagen att kringgå gällande lagar och avtal till de medverkandes nackdel.
KLYS och COPYSWEDE vill understryka vikten av att finansieringen med mottagaravgifter får vara kvar. Licensfinansieringen är en garant för programbolagens oberoende. Den rena licensfinansieringen är också ett skydd mot krafter inom EU som betraktar radio och TV i allmänhetens tjänst som vilken vinstdrivande näringsverksamhet som helst och inte som en del av demokratins infrastruktur.
KLYS och COPYSWEDE har inga invändningar mot att en medieavgift per hushåll föreslås införas för rätt att ta del av utsändningar från SVT, SR och UR. Att medieavgiftens storlek ska beslutas av riksdagen, men debiteras och uppbäras av Radiotjänst samt att avgifterna ska gå via Radiotjänst till programföretagen enligt en av riksdagen beslutad fördelningsnyckel är också förslag som KLYS och COPYSWEDE kan tillstyrka.
KLYS och COPYSWEDE stödjer förslaget att moms införs på medieavgiften under förutsättning att den reducerade generella momssatsen om 6 % på kulturområdet behålls.
Eftersom ett ständigt problem inom public serviceverksamheterna, i synnerhet på kultur-området, är underfinansiering anser KLYS och COPYSWEDE att det måste finnas möjlighet att höja avgiften för att t ex kunna tillgodose kvalitets- och mångfaldskraven.
----------------------------------------
Flera av KLYS och COPYSWEDEs medlemsorganisationer lämnar egna remissyttranden över rubricerade utredningar. KLYS och COPYSWEDE hänvisar i de delar medlemmarna utvecklar ovanstående resonemang och fokuserar på sina respektive konstområden till dessa yttranden.
Peter Curman Susin Lindblom
Ordförande KLYS Andre vice ordförande COPYSWEDE