Adress:
Skeppargatan 26,
114 52 Stockholm
Telefon: 08-667 88 90
Telefax: 08-667 88 11
E-post: council@klys.se
Stockholm den 23 april 2003
Presentation
Inledning
Sammanfattning
Några
kommentarer till beaktandesatserna och artiklarna i direktivförslaget
Ersättningsordningar
KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – representerar
17 medlemsorganisationer inom områdena ord, ton, bild scen och eter. KLYS
företräder de konstnärliga och litterära yrkesutövarna i frågor av gemensamt
intresse. Hit hör frågor om kulturpolitik, upphovsrätt och yttrandefrihet.
COPYSWEDEs uppgift är att på uppdrag av medlemsorganisationerna och i samverkan
med bland andra TV-företag och producentorganisationer förhandla, träffa avtal,
inkassera och fördela ersättning för vissa vidareutnyttjanden av ljud och
rörliga bilder t ex TV-program, radioprogram eller hela TV- och radiokanaler.
KLYS och COPYSWEDE begränsar sitt yttrande till frågor i direktivförslaget som
berör upphovsrätten.
Upphovsrättsliga ersättningar har blivit en allt viktigare del av inkomsten för
upphovsmän och utövande konstnärer, men hotas ständigt bl a på grund av
piratverksamhet. För att upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter ska ha
något värde krävs garantier för att de inte utan vidare kan sättas åt sidan av
andra. Upphovsmän och utövande konstnärer måste kunna hålla någon ansvarig för
upphovsrättsintrång i de ensamrättigheter som tillerkänts dem enligt det
upphovsrättsliga regelverket. Piratverksamhet som innebär att upphovsmän och
utövande konstnärer berövas skälig ersättning för utnyttjande av verk och
prestationer leder till att det konstnärliga skapandet hämmas och att den
kulturella mångfalden hotas. Den tekniska utvecklingen med distribution av
upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer via Internet har ökat behovet av
ett effektivt internationellt skydd mot upphovsrättsintrång.
KLYS och COPYSWEDE är positiva till att man inom EU tar sig an problemet med den
snabbt ökande piratverksamheten i Europa och välkomnar EU-kommissionens
initiativ till ett direktiv som syftar till att harmonisera medlemsstaternas
lagstiftningar till skydd mot piratverksamhet. Det är viktigt att EU genom detta
direktiv sänder en stark politisk signal om att piratkopiering och olaglig
handel med konstnärliga verk och prestationer är oacceptabelt.
Direktivförslaget synes stå i överensstämmelse med svensk rätt och torde inte
innebära några större förändringar av den nuvarande svenska upphovsrättslagen
(URL). KLYS och COPYSWEDE har dock invändningar mot hur förslaget har kommit att
utformas på en del punkter. Enligt vår uppfattning håller nuvarande
direktivförslag inte en tillräckligt hög skyddsnivå för att effektivt kunna
stävja den växande piratverksamheten i Europa. I vissa av direktivförslagets
delar är skyddsnivån t o m lägre än den som ges i TRIPs-avtalet, som alla EU:s
medlemsstater har undertecknat. Målsättningen måste vara att rättsinnehavarna
kan skydda sina rättigheter på samma effektiva sätt i alla medlemsstater. KLYS
och COPY-SWEDE vill också erinra om att legala ersättningsordningar, såsom
privatkopierings- och droit de suite-ersättningar, bör omfattas av direktivets
skyddsåtgärder.
Vidare anser KLYS och COPYSWEDE att det är av största vikt att det aktuella
direktivet inte påverkar de bestämmelser på upphovsrättens område som redan
finns reglerade på gemenskapsnivå, t ex i Infosoc-direktivet som för nuvarande
håller på att implementeras i svensk rätt.
KLYS och COPYSWEDE vill beträffande beaktandesats 2 fästa Justitiedepartementets
uppmärksamhet på några frågor av språklig karaktär. I den svenska översättningen
talas det i första meningen om ’nyskapare’, där den engelska versionen använder
begreppet ’creator’. Begreppet ’nyskapare’ leder fel i upphovsrättssammanhang,
eftersom det för upphovsrättsligt skydd inte krävs något nyskapande, utan endast
oberoende skapande och originalitet. Lämpligare uttryck är ’upphovsman’ eller
möjligen ’kreatör’. Vidare talas det om förtjänst ’på sin uppfinning eller sin
idé’, där den engelska texten använder ’from his invention or creation’. Det bör
härvid klargöras att det inte är fråga om idéskydd i upphovsrätten.
Översättningen av ’creation’ bör ändras till exempelvis ’verk eller prestation’.
Omfattningen av artikel 2 bör enligt KLYS och COPYSWEDE inte begränsas till
åtgärder som har ’kommersiella syften’ eller åsamkar rättighetshavaren
’väsentlig skada’. Dessa rekvisit är främmande för nuvarande lagstiftningar i
EU:s medlemstater på området. Direktivet bör i enlighet med TRIPs-avtalet
omfatta alla typer av immaterialrättsliga intrång. Begreppet ’väsentlig skada’
definieras inte heller någonstans i direktivet, vilket medför risk för att
medlemsstaterna vid en implementering av direktivet gör egna tolkningar av
begreppet som kan resultera i allt annat än en harmonisering av medlemsstaternas
lagstiftning.
Direktivets begränsning i detta hänseende kan också tolkas som om det skulle
existera immaterialrättsliga intrång som inte är skadliga för upphovsmannen
eller den utövande konstnären, vilket ger en felaktig signal.
Artikel 2.2 är viktig. Där slås fast att det aktuella direktivet inte skall
påverka tillämpningen av särbestämmelser om skydd av upphovsrätt i
gemenskapsrätten, särskilt direktiv 2001/29/EG (Infosoc-direktivet).
Artikeln har en mycket vid omfattning och det är oklart vem som här skall
betraktas som berörd av ett intrång. Skall t ex enkla licenstagare kunna anses
vara berättigade enligt direktivets mening? Enligt KLYS och COPYSWEDE borde
rättsinnehavare som nämns i direktivet alltid vara de ursprungligt berättigade,
så att nationell rätt får bestämma hur det skall förhålla sig med
saklegitimationen för klagande. Nu sägs att alla de som enligt lag får utnyttja
dessa rättigheter samt deras ombud skall vara berättigade att ansöka om
åtgärds-tillämpning.
Artikel 5.2 synes ge rättighetsförvaltande organisationer möjlighet att agera
oberoende av om de för det aktuella fallet har blivit berättigade av sina
medlemmar, vilket måste starkt ifrågasättas.
Att harmonisera frågor om klagorätt av detta slag på den aktuella nivån utan att
man har harmoniserat de grundläggande civil-, straff- och processrättsliga
förhållandena i berörda länder är inte berättigat. Det kommer att leda till
’sneda processer’ och riskerar att stödja oskicksklagomål.
Ersättningsordningar såsom privatkopieringsersättningen (kassettersättningen) 26
k § URL, droit de suite (vidareförsäljningsersättningen) 26 j § URL,
tvångslicensen enligt 47 § URL, oeftergivliga ersättningsrätter m m synes inte
omfattas av de i direktivförslaget föreslagna immaterialrättsliga
skyddsåtgärderna. De omfattas inte heller av de skyddsåtgärder som idag erbjuds
enligt svensk rätt. Detta kan innebära att sådan ersättningsrätt (som ju i detta
hänseende är en ren fordran) hamnar mellan det föreslagna skyddssystemet och det
som gäller för det vanliga fordringsrättsliga området.
KLYS och COPYSWEDE anser att det är angeläget att dessa på upphovsrättsområdet
lagstadgade ersättningsordningar också omgärdas av direktivets skyddsåtgärder.
Det finns ett stort behov av möjligheter att i vissa fall förverkliga betalning
genom att förhindra den ersättningsgenererande åtgärden för att säkerställa att
de lagstadgade ersättningsordningarna verkligen fungerar. Särskilt värdefullt
för kassettersättningens vidkommande är de möjligheter som ges i förslaget att
få information om transaktioner längs en hel distributionskedja.
Avslutningsvis vill KLYS och COPYSWEDE framföra att vi förutsätter att Sverige
kommer att inta en aktiv roll i de kommande förhandlingarna för att förstärka
skyddet för upphovsmän och utövande konstnärer i dessa sammanhang.
Upphovsrättsorganisationen TROMB, som också är remissinstans och som samarbetar
med KLYS och COPYSWEDE i upphovsrättsliga frågor, har meddelat att de ansluter
sig till KLYS och COPYSWEDEs remissyttrande.
För KLYS, Ulrica Källén, Förbundssekreterare/jurist
För COPYSWEDE, Gun Magnusson, Verkställande Direktör