KLYS - Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

Stockholm den 22 januari 2007

KLYS synpunkter till Näringsdepartementet angående promemorian Ytterligare reformer inom arbetsmarknadspolitiken, inför hearing den 23 januari 2007

Innehåll

Presentation av KLYS
Bakgrund
Tidigare ställningstaganden från regering och riksdag
Rätten att begränsa sökområdet
Den förlängda ersättningsperioden
Jobb- och utvecklingsgarantin
Reglerna kring bisyssla

Presentation av KLYS

KLYS – Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd – är ett samarbetsorgan för 18 svenska konstnärsorganisationer, vilka i sin tur representerar olika grupper av yrkesverksamma på kulturområdet, såsom författare, journalister, bildkonstnärer, skådespelare, regissörer, tonsättare och musiker. KLYS företräder genom sina medlemsorganisationer ca 30.000 enskilda upphovsmän och utövande konstnärer. Medlemsorganisationerna samarbetar inom KLYS i frågor av gemensamt intresse, såsom t ex arbetsmarknads- och socialpolitiska frågor

Bakgrund

KLYS har fått möjlighet att yttra sig över ovan rubricerade promemoria om ytterligare förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken. KLYS begränsar sig till att ta upp frågor som har särskilt stora effekter på kulturarbetsmarknaden.

Utgångspunkten för KLYS yttrande är att kulturarbetsmarknaden har vissa särdrag i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt. Kulturarbetsmarknaden kännetecknas av att det finns få tillsvidareanställningar och att de professionellt yrkesverksamma på området därmed ofta är hänvisade till tillfälliga uppdrag och anställningar, inte sällan med mellanliggande perioder av arbetslöshet. I många fall uppträder kulturutövarna också som egenföretagare i sin konstnärliga verksamhet. Konstnärliga uppdrag och kortare anställningar kombineras ofta med andra arbeten utanför kulturområdet.

Dessa särdrag medför att generella åtgärder får delvis andra effekter på denna del av arbetsmarknaden. För att åstadkomma rättvisa och likabehandling krävs därför att man vid tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken tar hänsyn till dessa olikartade förutsättningar.

När det gäller det nu aktuella promemorian gäller detta främst förslagen som rör rätten att begränsa sitt sökområde yrkesmässigt och geografiskt, konsekvenserna av att den förlängda ersättningsperioden avskaffas, utformningen av jobb- och utvecklingsgarantin samt reglerna kring bisyssla.

Tidigare ställningstaganden från regering och riksdag

Kulturarbetsmarknadens särart lyftes fram i propositionen En rättvis och tydligare arbetslöshetsförsäkring (1999/2000:139). I avsnittet om individuella handlingsplaner sägs:
Hänsyn skall härvid tas till de villkor som råder på den arbetsmarknad den arbetssökande är utbildad för eller etablerad inom. Skälet är att arbetsmarknadssituationen varierar på grund av olika arbetsmarknaders och branschers speciella förhållanden. Detta gäller exempelvis för kulturarbetare.

När det gäller det utvidgade sökområdet står:
Vid den yrkesmässiga och geografiska utvidgningen skall rimlig hänsyn tas till arbetssökande som genom regelbundna uppdrag eller anställningar visar sig vara förankrade inom det yrke han eller hon är utbildad till eller etablerad inom. Detta gäller särskilt kulturarbetare.

I riksdagsbehandlingen av propositionen skrev ett enigt arbetsmarknadsutskott bland annat följande:
I likhet med regeringen vill utskottet betona att syftet inte är att den arbetssökande skall tvingas att byta yrke om det finns rimliga möjligheter till utkomst inom yrket. Rimlig hänsyn ska som nämnts tas till att en arbetssökande kan vara förankrad inom det yrke som han eller hon är utbildad till eller etablerad inom genom regelbundna uppdrag eller anställningar. Detta gäller särskilt kulturarbetare.

På grundval av dessa uttalanden av regering och riksdag utfärdade AMS 2001, i ett gemensamt dokument mellan AMS förmedlingsenhet och AMS Försäkringsenhet, riktlinjer för arbetsförmedlingens tillämpning på kulturarbetsmarkanden av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Dessa riktlinjer, som alltjämt är i kraft, utgår ifrån att regelverket i arbetslöshetsförsäkringen i alla delar gäller även för kulturarbetssökande men att det i tillämpningen inom arbetsförmedlingens rutiner för individuella handlingsplaner och vid anvisning till aktivitetsgarantin finns ett visst utrymme att ta hänsyn till speciella förhållanden för bland annat kulturarbetare.

Av särskilt intresse, i förhållande till det förslag som nu läggs när det gäller rätten att begränsa sitt sökområde, är avsnittet om kulturarbetare och krav på vidgat sökområde. I detta sägs:
- Kulturarbetare som har regelbundna uppdrag eller anställningar inom sitt yrkesområde ska normalt inte tvingas byta yrke efter 100 ersättningsdagar. Däremot ska yrkesbreddning, d v s näraliggande yrken och uppdrag som tillvaratar den enskildes kompetens, diskuteras liksom en vidgning av det geografiska sökområdet.
- Den som genom reguljärt arbete (inklusive allmänt och förstärkt anställningsstöd) kan upparbeta ett nytt arbetsvillkor i försäkringen kan normalt sett anses ha regelbundna uppdrag eller anställningar.

Av intresse är också vad som sägs i riktlinjerna om aktivitetsgarantin på kulturområdet. Av riktlinjerna framgår bl a:
- Aktivitetsgarantin bör normalt inte riktas till de kulturarbetare som har regelbundna uppdrag som de i huvudsak kan försörja sig på.
- En kulturarbetssökande som närmar sig 300 ersättningsdagar och av arbetsförmedlingen bedöms kunna upparbeta ett nytt arbetsvillkor inom en förlängd ersättningsperiod bör normalt inte anvisas till aktivitetsgarantin.
- Aktivitetsgarantin kan användas för långtidsinskrivna etablerade kulturarbetare som genom kompetenshöjande insatser inom aktivitetsgarantin bedöms få förutsättningar att inom rimlig tid återigen kunna upparbeta ett nytt arbetsvillkor inom sitt yrkesområde. Sådana insatser kan vara särskilt anordnade aktiviteter, bl a inriktade på att i vissa fall underhålla och utveckla kulturutövarnas yrkeskompetens och deras kontaktnät på kulturarbetsmarknaden.

Rätten att begränsa sökområdet

Mot ovan redovisade bakgrund vill KLYS understryka vikten av att det vid en förändring av de generella regelsystem som gäller rätten att begränsa det yrkesmässiga och geografiska sker ett fortsatt hänsynstagande till kulturarbetsmarknadens särart. Tillgänglig statistik från AF Kultur visar att de sökande inom kulturområdet har en hög sökaktivitet jämfört med inskrivna vid andra arbetsförmedlingar. Det gäller inte minst den geografiska rörligheten.

KLYS utgår därför ifrån att den nuvarande tillämpning av riktlinjerna vad gäller krav på vidgat sökområde fortsätter att gälla. Det innebär att sökande som är inskriven på AF Kultur och som genom reguljärt arbete kan upparbeta ett nytt arbetsvillkor i försäkringen normalt sett kan anses ha regelbundna uppdrag eller anställningar och att de därför inte ska tvingas till ett yrkesbyte.

Den förlängda ersättningsperioden

Kulturarbetsmarknadens särart har medfört att reglerna om en förlängd ersättningsperiod har tillämpats i relativt stor omfattning. Detta har haft stöd i gällande regelverk och kan inte anses strida mot principerna om rättsäkerhet och likabehandling

Det nuvarande regelverket har samtidigt medfört att det är förhållandevis få etablerade kulturarbetare som är inskrivna i aktivitetsgarantin. Ett slopande av möjligheten till förlängd ersättningsperiod i kombination med den föreslagna samordningen av dagar med a-kasseersättning och aktivitetsstöd kommer att göra det svårare för professionellt yrkesverksamma att upparbeta en ny ersättningsperiod genom reguljärt förvärvsarbete. De kommer istället att bli hänvisade till den nya jobb- och utvecklingsgarantin.

KLYS menar att det finns skäl för regeringen överväga att bibehålla de nuvarande reglerna för en förlängd ersättningsperiod på kulturområdet. Risken är uppenbar att jobb- och utvecklingsgarantin på kulturområdet kan få så stor omfattning att det blir mycket svårt att upprätthålla en godtagbar kvalitet på insatserna.

Jobb- och utvecklingsgarantin

Av skäl som redovisats ovan är det sannolikt att den föreslagna jobb- och utvecklingsgarantin kan komma att få en stor omfattning på kulturarbetsmarknaden. Den understryker betydelsen av att regeringen i sina kommande förslag redan från början beaktar de särskilda förhållanden som finns på kulturarbetsmarknaden. Det är till exempel nödvändigt att man, i likhet med vad som gällt inom aktivitetsgarantin, ger etablerade kulturarbetare möjligheter att underhålla och utveckla sin kompetens parallellt med att man bibehåller och utvecklar sitt kontaktnät på kulturarbetsmarkanden. KLYS står givetvis till förfogande för att medverka i ett sådant utvecklingsarbete.

KLYS vill också betona att deltagandet i jobb- och utvecklingsgarantin måste ses som en rättighet för berörda individer. Den som förbrukat sina ersättningsdagar utan att kunna upparbeta ett nytt arbetsvillkor och som vill övergå i jobb- och utvecklingsgarantin får inte nekas detta och därigenom riskera att bli utförsäkrad och bli hänvisad till försörjningsstöd från kommunen.

Reglerna kring bisyssla

I promemorian föreslås att reglerna för bisyssla ändras så att det krävs att bisysslan utförts minst tolv månader vid sidan av ett heltidsarbete istället för dagens regler om sex månader. Detta kan uppfattas som en naturlig anpassning till de nya reglerna för beräkningen av arbetsvillkoret. KLYS vill dock peka på att på kulturarbetsmarknaden kommer detta att medföra att det blir ännu svårare än tidigare att få en bisyssla godkänd av arbetslöshetskassan.

På kulturarbetsmarknaden finns sällan anställningar som sträcker sig över en samman-hängande tolvmånadersperiod. Samtidigt är det vanligt förekommande att man som kulturutövare har en bisyssla vid sidan av de återkommande korttidsanställningar som ligger till grund för upparbetandet av nya arbetsvillkor. En skärpning av reglerna för tiden för bisyssla bör därför, i vart fall på kulturområdet, kompletteras med en tillämpning som innebär att det inte krävs en sammanhängande tolvmånadersperiod.

För KLYS

Karin Enberg, Ordförande
genom

Ulrica Källén, Förbundssekreterare

CC: Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
Kulturarbetsdirektör Bernt-Åke Petterson, AMS